Soldater vid stora Giza-pyramiderna. Foto: Mohamed Abd El-Ghany/Reuters/TT
I nummer 4 firar vi att 70 år har gått sedan FN antog Allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter. Vi berättar också om Folkmordskonventionen som FN också antog 48 år. Vi rapporterar också om människorättsförsvarare som hotas och mördas i Colombia två år efter fredsavtalet. Och vi träffar en familj i Egypten som i snart 50 år kämpat mot förtrycket.
Foto: Amnesty International
70-årsfirandet av mänskliga rättigheter borde användas för att vitalisera kampen för mänskliga rättigheter. Men för att nå framgång behöver rörelser som Amnesty förändras. Det anser Kumi Naidoo, Amnesty Internationals nye generalsekreterare.
Foto: UN
Den 10 december har det gått 70 år sedan FN antog en allmän förklaring om mänskliga rättigheter. Här ger vi en kort introduktion till detta dokument som är grunden för Amnestys arbete.
Foto: Center for Jewish History, NYC/Wikimedia
Den 9 december 1948 antog FN:s generalförsamling resolution 260 om en konvention mot folkmord. 56 länder röstade för, inget land röstade mot och två länder var frånvarande vid omröstningen. Konventionen var resultatet av ett enträget arbete av juristen Raphaël Lemkin. Den tidigare FN-domaren Lennart Aspegren beskriver här vikten av arbetet mot ”brottens brott”, folkmord.
Foto: UN Photo/Violaine Martin
Den 9 december 1948 antog FN:s generalförsamling resolution 260 om en konvention mot folkmord.56 länder röstade för, inget land röstade mot och två länder var frånvarande vid omröstningen. Det är sällsynt att FN i sina utredningar talar om folkmord men nu anklagas de ledande generalerna i Myanmar för folkmord mot rohingyer.
Foto: Badria Samir
Regimkritikern Laila Soueif och hennes familj har i årtionden kämpat för mänskliga rättigheter, frihet och social rättvisa i Egypten. Familjens öde visar dock hur mycket som återstår att göra.
För 16:e gången hölls en Prideparad i Taipeh. 137 000 personer deltog.
Foto: Leopard förlag
Anna Bengtsdotters bok ”100 om dagen. Berättelser om abort” lyfter fram en fråga som handlar både om personliga beslut och om politikens betydelse för abortfrågan.
Foto: Colombian Ombudsman/AFP/TT
Två år efter fredsavtalet med landets största gerillagrupp Farc är det långt kvar till fred i Colombia. En rad olika väpnade grupper kämpar om kontroll över kokaodlingar och mineraler. Civilbefolkningen drabbas och människorättsförsvarare hotas och mördas.
Foto: Bilawal Arbab/EPA/TT
Den 31 oktober beslöt Pakistans högsta domstol att frikänna Asia/Aasia Bibi (Aasiya Noreen) från anklagelsen om blasfemi (hädelse). Efter åtta år som dödsdömd frigavs hon från kvinnofängelset i Multan och ska enligt uppgift ha flugits till en säker plats i huvudstaden Islamabad.
Foto: Sergey Pivovarov/Reuters/TT
Den 12 december kommer årets Sacharovpris delas ut i Europaparlamentet i Strasbourg. Det är dock osannolikt att årets pristagare, den ukrainske filmaren Oleg Sentsov, kommer att vara på plats.
Foto: IBIB/Amnesty
I nummer 4/2018 av Amnesty Press finns på sidan 66 en uppmaning att skriva till fångar. Det är inte längre aktuellt att skicka brev till Thich Quang Do då han har förflyttats.
Foto: Privat
Det finns oroande tecken på att samstämmigheten kring de mänskliga rättigheterna och dess okränkbarhet är på väg att försvinna. Det varnar Thomas Hammarberg, tidigare generalsekreterare för Amnesty International, i sin krönika.
I ruinerna av andra världskriget föddes Förenta Nationerna, FN, år 1945. Men första världskrigets slut och efterspelet efter 1918 kastar långa skuggor ännu idag.
Foto: M A Pushpa Kumara/ EPA/ TT
Sri Lanka är i politisk gungning. President Maithripala Sirisena sparkade premiärminister Ranil Wickremesinghe och regeringen den 26 oktober. Två veckor senare upplöste han parlamentet och utlyste nyval. Högsta domstolen underkände dock detta 13 november och osäkerheten är nu stor om vad som ska hända. Rättsaktivister fruktar en återgång till auktoritärt styre under Mahinda Rajapaksa som för närvarande är premiärminister.
Foto: Vera Häggblom
Teodora del Carmen Vásquez födde ett dött barn. En tragedi för vem som helst. Men inte nog med det. Hon dömdes till 30 års fängelse för mord. Nu får hon årets Per Anger-pris för sin kamp för kvinnors sexuella och reproduktiva rättigheter i hemlandet El Salvador. Den 8 november fick hon priset vid ceremoni i Stockholm.
Foto: Francois Guillot/AFP/TT
Attackerna mot försvarare av de mänskliga rättigheterna ökar världen över. Experter menar att stater inte gör tillräckligt för att vända utvecklingen. Den 29-31 oktober hölls ett möte i Paris där ett stort antal experter och aktivister hade samlats för att diskutera situationen för människorättsförsvarare. En av deltagarna var FN:s chef för mänskliga rättigheter, Michelle Bachelet, som underströk hur viktiga aktivister är i denna kamp.
Foto: Leopard förlag
Khaled Alesmael debuterar med romanen ”Selamlik”. Här berättas om en ung homosexuell mans flykt från krigets Syrien till asylboendet i småländska Åseda.
Foto: Pressbild/SF
Henrik Georgssons film om Stieg Larsson är ett viktigt tidsdokument.
Foto: Norstedts
Christoph Andersson och Andreas Förster berättar i boken "Nazisten som teg" en osannolik, men sann, historia om nazistisk terror i Tyskland.
Foto: Appell förlag
Det är en riktig bladvändare att få läsa utdrag ur kärleksbrev när den ”Den kvinnliga tvåsamhetens frirum” lyfter fram relationer, både romantiska och vänskapliga, mellan kvinnor i den svenska kvinnorörelsen.
Foto: Myteri förlag
I "Att svika ett folk" berättar Anna Roxvall och Johan Persson om en ockupation som har pågått sedan 1975. Det handlar om Västsahara.
Foto: Folkets Bio
Det är en riktigt bra film som regissören Lars Kraume har gjort när han söker sig tillbaka till hösten 1956 i ett Tyskland som var delat men där ännu ingen mur gick genom Berlin. I ”Den tysta revolutionen” lyfter han fram ungdomlig nyfikenhet, civilkurage och motstånd men väljer att inte förenkla historien utan skildrar detaljerat komplexiteten dessa dramatiska höstveckor. Och att filmen är baserad på verkliga händelser gör att biobesökaren får en påminnelse om vår nutidshistoria.
