"Krigsförbrytelsernas år"

I sin årsrapport larmar Amnesty International om hur regeringar världen över i allt högre grad överger internationell rätt och mänskliga rättigheter. Anna Johansson, generalsekreterare i Sverige, kallar året som gick för ”krigsförbrytelsernas år” och kräver att den svenska regeringen står upp för folkrätten.

Dagen efter ett luftanfall mot flyktinglägret Nuseirat i Gaza, 29 april 2025. Foto: Eyad Baba, TTbild

I april publicerades Amnestys årsrapport för 2024 om läget för mänskliga rättigheter i 150 av världens länder. Första meningen i rapporten slår fast allvaret: "Världen står inför ett historiskt vägval".

Den sammantagna bilden i rapporten är nedslående: Angreppen på oliktänkande och yttrandefrihet har intensifierats. Det pågår en backlash mot flyktingars, kvinnors och hbtqi-personers rättigheter i ett stort antal länder. Människor och organisationer som protesterar tystas genom agent- och terrorlagar. De väpnade konflikterna ökade eller förvärrades under året som gick.

– Förra året skulle med rätta kunna kallas för krigsförbrytelsernas år, säger Anna Johansson, generalsekreterare för Amnesty Sverige.

Hon syftar på det stora antalet grova övergrepp i väpnade konflikter och krigsförbrytelser som under det gångna året dokumenterats i Sudan, Gaza, Ukraina, Demokratiska republiken Kongo och Myanmar. Enbart i Sudan har 11 miljoner människor drivits på flykt.

– Det senaste året har vi sett hur stater agerar med växande förakt för folkrätten och mänskliga rättigheter. Den här utvecklingen är inte slumpmässig – den är resultatet av medvetna beslut i allt fler delar av världen, säger Anna Johansson.

Anna Johansson, generalsekreterare Amnesty Foto: Charlie Olofsson

Att internationell rätt inte respekteras eller upprätthålls är ingen nyhet i sig, men det går att urskilja en slags global likgiltighet inför de pågående krigen och krigsförbrytelserna, menar Anna Johansson.

– Det som har skett i Sudan och Myanmar har på många sätt nonchalerats. Till och med det som sker i Gaza ignoreras i någon utsträckning trots att det har beskrivits som världens första livestreamade folkmord. Världen kan verkligen inte säga att vi inte visste vad som pågick.

Hon beskriver hur det internationella samfundet har misslyckats med att agera på ett kraftfullt sätt, och ser att omvärlden i vissa fall rent av aktivt förvärrar situationen. Till exempel respekteras inte vapenembargot mot Darfur i Sudan, och länder som Tyskland, Storbritannien och USA fortsätter med vapenleveranserna till Israel.

– Det är anmärkningsvärt hur omvärlden understödjer krigsförbrytelser, säger Anna Johansson.

Ett flagrant exempel står EU-landet Ungern för. I april bjöd man in Israels premiärminister Benjamin Netanyahu på besök, trots att Internationella brottmålsdomstolen, ICC, utfärdat en arresteringsorder mot honom. I stället för att gripa honom meddelade premiärminister Viktor Orbán att Ungern lämnar ICC.

– Det är ett uttryck för hur internationell rätt håller på att urholkas, säger Anna Johansson.

Pål Wrange, forskare i internationell rätt vid Stockholms universitet, delar bilden av en global trend där respekten för folkrätten sjunker.

– Det är inte så att alla länder struntar i internationell rätt, men utvecklingen har varit dyster på sistone. Vi har kriget i Gaza där Israel har brutit mot den internationella humanitära rätten på flera olika sätt och så har vi Rysslands aggressivitet, men också andra situationer utanför massmediernas blickfång som kriget i Sudan.

Pål Wrange, forskare i internationell rätt vid Stockholms universitet. Foto: Sören Andersson

Pål Wrange pekar också särskilt på USA:s och Trump-administrationens roll. I februari skrev Donald Trump under ett sanktionsbeslut mot Internationella brottmålsdomstolen, ICC, som belägger personer som bistår i domstolens utredningar med ekonomiska restriktioner och visumförbud.

– USA har ofta fungerat som en positiv kraft i arbetet för mänskliga rättigheter men det kan vi inte räkna med nu. Den nya regeringen verkar helt strunta i folkrättsliga regler. Ta till exempel Trumps prat om att annektera Panamakanalen, och hur man bryter handelsavtal utan några som helst betänkligheter, säger han.

I pressmeddelandet från Amnesty International, i samband med årsrapporten, är kritiken mot den nya USA-administrationen ovanligt skarp för att komma från Amnesty. Det går att urskilja en tydlig »Trump-effekt« som hotar att undergräva årtionden av arbete för att bygga upp och främja universella mänskliga rättigheter för alla, sammanfattar Anna Johansson.

– Trump-administrationen visar genom sin retorik att de helt ignorerar FN-stadgan om suveräna staters rätt att bestämma över sitt eget territorium. De pratar om att köpa Grönland och ta över Kanada. De beskyller Ukraina för Rysslands angreppskrig och förespråkar en ockupation av Gazaremsan och tvångsförflyttning av palestinier.

Även om Amnesty Internationals årsrapport ger en mörk bild av världsläget finns det händelser som ger hopp. Under våren greps till exempel Filippinernas expresident Rodrigo Duterte och överlämnades till ICC.

– Det kan ta lång tid, men i slutändan är det faktiskt många internationella förbrytare som möter rättvisan. Slobodan Milošević ställdes inför rätta för sina krigsförbrytelser i Jugoslavien och Charles Taylor för krigsbrotten i Sierra Leone. Att ha en arresteringsorder från ICC mot sig innebär en stor risk för en politisk ledare, säger Pål Wrange.

Han menar att ICC de senaste åren har visat en robust styrka genom att agera mot Ryssland och Israel, i enlighet med internationell rätt, trots att det retat upp USA.

Även Amnesty påpekar betydelsen av att de internationella domstolarna fortsatt att pressa på för att utkräva ansvar för brott mot folkrätten. Men det reser krav på att stater som säger sig försvara internationell rätt också gör det i praktiken. Anna Johansson anser inte att den svenska regeringen i dagsläget lever upp till det kravet, även om hon välkomnar att regeringen skärpt tonen mot Israel.

– Men i ljuset av den enorma omfattningen av civilt lidande, de väldokumenterade krigsförbrytelserna och det pågående folkmordet mot palestinier i Gaza, krävs mer än ord. Om regeringen menar allvar med värnandet av den internationella humanitära rättens principer så bör de återuppta stödet till UNRWA. Den svenska regeringen har också en folkrättslig skyldighet att förhindra folkmord och att verkställa ICC:s beslut, säger Anna Johansson.

Text: Charlie Olofsson

LÄS MER:

Amnestys årsrapport 2025, State of the World’s Human Rights, finns här