Årsmöte 2024: “Vi behövs mer än någonsin”

Det gångna året har präglats av konflikter, krig och klimatkris. Situationen för mänskliga rättigheter har backat på flera håll i världen. Året innebar också ett tufft ekonomiskt läge för svenska Amnesty. Trots den dystra utvecklingen präglades ändå Amnestys årsmöte av förändringslystnad och arbetet för rättigheter och rättvisa. En tydlig och inspirerande påminnelse var samtalet med aktivisten Maung Sawyeddollah från Myanmar. Amnesty Press sammanfattar första dagen.

Anna Johansson och Parul Sharma sammanfattade året som gått Foto: Maja Brand

− Det finns nog inget viktigare årsmöte än det här årets. Vi behövs mer än någonsin, säger avgående ordförande Parul Sharma när hon inleder svenska Amnestys årsmöte 2024.

Solen skiner utanför Folkets hus i Stockholmsförorten Hallunda, men det är på många sätt en mörk tid med en upptrappning av krig och konflikter, klimatkris och ett ökat hot mot det demokratiska samhället runtom i världen.

− Det har varit ett år då mänskliga rättigheter backade, konstaterar generalsekreterare Anna Johansson när hon sammanfattar 2023.

111 röstberättade medlemmar var på plats i Hallunda Foto: Maja Brand

Sjunkande deltagarantal

135 personer fanns på plats för att följa årsmötet. Av dem var 111 registrerade som röstberättigade. Deltagarsiffrorna har sjunkit flera år i rad och antalet röstande var färre än 2023 då 128 röstberättigade var på plats.

Banar Sabet och Armina Etminan frog spelregler utifrån nya värdegrunden Foto: Ira Mallik

Med utgångspunkt i den nya värdegrund som antogs i mars 2024 sattes spelreglerna för årsmötet: Inga kränkningar, medvetenhet om normer och privilegier och vikten av att ”snälltolka, provtänka och bygga vidare på andras idéer”. Till de redan inkomna motionerna gavs ungdomsrådet möjlighet att lägga till en motion om gratis medlemskap för gymnasieelever.

Arbetet i Sverige

När Anna Johansson sammanfattade året lyfte hon fram några av den svenska sektionens satsningar på hemmaplan. 2023 inleddes ett projekt för att stärka samers rättigheter i klimatomställningen. Amnesty anmälde svenska staten för att inte leva upp till rätten till vård för utsatta EU-medborgare, en process som fortfarande pågår.

− Vi har också ägnat oss åt opinionsbildning kring flera regeringsförslag som riskerar att undergräva mänskliga rättigheter och likhet inför lagen, som angiverilagen och visitationszoner, säger Anna Johansson.

Stora utmaningar i omvärlden

Ett kort globalt svep gav en bild av några av de stora frågorna som Amnesty International har agerat i under 2023, bland annat kring pågående människorättsbrott i samband med protesterna efter Jina Masha Aminis död i Iran.

− Vi har gång på gång kunnat visa hur regimen använder sig av sexuellt våld och tortyr mot de som protesterar. Vi ser också en ökad användning av dödsstraffet, säger Anna Johansson.

Året har präglats av kriget i Gaza och Hamas attack mot Israel, där Amnesty påtalat krigsbrott, agerat för vapenvila och protesterat mot att humanitär hjälp förhindras att nå fram till civila. Anna Johansson bar en pin som Amnesty International tagit fram för att visa stöd för kravet på vapenvila i Gaza och berättade att Amnesty tidigt fanns på plats i Gaza, bland få, för att bevaka kriget och har kunnat påvisa flera krigsbrott från Israel.

Hon berättade också om en mer bortglömd kris, i alla fall ur ett svenskt perspektiv, är flyktingkrisen i Venezuela där Amnesty International arbetar med stöd till flyktingar i Colombia, Peru, Ecuador, med fokus på könsbaserat våld.

Viktigt se framgångar

Anna Johansson underströk även vikten av att se de framgångar för mänskliga rättigheter som ägt rum under året, parallellt med de växande utmaningarna; de steg som trots allt tas framåt. Nya könstillhörighetslagar med ökat självbestämmande såg dagens ljus i Spanien, Tyskland och Finland under 2023 och Nederländerna klubbade en samtyckeslag.

− Och trots att skrivningen om att fasa ut fossila bränslen på klimattoppmötet COP28 var ganska mild enades världen för första gången om att det var nödvändigt, säger Anna Johansson.

Växande behov för Amnestyfonden

Amnestyfondens ordförande Julle Bergenholtz-Foglander berättade om stödet till människorättskämpar i världen. Fonden, som är en del av svenska Amnesty, betalade ut tio miljoner till 2 346 mottagare i 55 länder under 2023. Liksom under 2022 gick den största delen till Asien, varav 43 procent till Afghanistan och Myanmar. Men för andra året i rad översteg behovet av stöd utrymmet i budgeten.

− Den här typen av arbete behövs alltmer och vi räcker inte till. Det är bekymrande och något vi behöver titta på framöver, säger Julle Bergenholtz-Foglander.

Ekonomiskt tufft år

Amnesty Sverige står överhuvudtaget inför en utmanande ekonomisk situation. 134 miljoner i intäkter under 2023 var en minskning med 14 miljoner kronor jämfört med året innan. Trots en omorganisation under 2023, i syfte att minska utgifterna, gick den svenska sektionen back med 5,5 miljoner kronor. Färre givare, färre medlemmar och minskade snittgåvor var den främsta orsaken.

− Vi tappade mycket i slutet av 2022 som en följd av det uppmärksammade pressmeddelandet om Ukraina och det spillde över på 2023. Vi behöver öka våra intäkter, säger Anna Johansson och syftade på den kritik som då riktades mot Amnesty och ledde till ett större medlemstapp.

Granskningskommittén vill ha mer tydlighet

När Katarina Jansson på årsmötet presenterade granskningskommitténs rapport från 2023 konstaterade hon bland annat att det finns ett behov av att granska riktlinjerna för Amnestys kommunikation och lyfte fram att det under 2023 också varit “en incident som kan skada rörelsen”.

Av rapporten som finns bland Årsmöteshandlingarna framgår att det handlar om att svenska Amnesty i november 2023 publicerade ett inlägg på Instagram där Amnesty feltolkade statsminister Ulf Kristersson som att han var på väg att säga att Israel har “rätt att begå folkmord” istället för “rätt till försvar inom ramen för folkrätten”. Inlägget fick stor spridning, kritik och togs senare bort.

Granskningskommittén menar att organisationen tydligare behöver definiera var gränserna går för hur Amnesty kan yttra sig och hur krav framställs för att samtidigt säkra oberoende och opartiskhet.

Fler medlemmar behövs

Amnesty fortsatte att förlora medlemmar, från 80 220 till 78 483 under 2023. Men tappet, som pågått under flera år, minskade förra året. Antalet nya medlemmar ökade också, från 3 777 till 5 533. Ytterligare en positiv trend var att fler stöttade med testamentsgåvor. − Men för att bli starkare behöver vi ha fulla rum på våra årsmöten, fler medlemmar, fler aktivister, säger avgående ordförande Parul Sharma.

Vittnesmål från rohingyernas kamp

Muang Sawyeddollah medverkade på länk från flyktinglägret Cox Bazar i Bangladesh. Foto: Ira Mallik

Maung Sawyeddollah är en av dem som fått stöd från Amnestyfonden. Han fanns med på länk från flyktinglägret Cox Bazar i Bangladesh där närmare en miljon rohingyer befinner sig efter att ha fördrivits från hemlandet.

Maung Sawyeddollah ligger bakom ett studentnätverk som arbetar för att stärka rohingyerna och försvara deras rättigheter. Han är också en av dem som driver rättsliga åtgärder mot Meta (Facebook) för deras roll i den etniska rensningen av rohingyerna i Myanmar.

− Kampen mot Meta är som när en myra slåss mot en elefant, men det är en kamp vi kan vinna. De måste ställas till svars för vad de har gjort mot oss och fortsätter att göra mot andra, säger Maung Sawyeddollah.

Facebooks algoritmer främjade inlägg som bidrog till de brutala övergrepp rohingyerna utsattes för i Myanmar 2017. Maung Sawyeddollah poängterar att stämningen mot Meta inte bara handlar om rohingyerna, utan är ett globalt problem och hänvisade bland annat till våldet mot tigreaner i Etiopien, något som Amnesty International publicerat en rapport om.

Maung Sawyeddollah uppmanade till rättsliga processer mot Meta i flera länder. Han berättade om kravet på att Meta bidrar med finansiering av utbildningprogram i flyktinglägret Cox Bazar, vilket avvisats av företaget.

− De har tjänat biljoner på vårt lidande och bara en liten del av deras pengar skulle kunna hjälpa till med återuppbyggnaden av våra liv.

2023 lyftes han fram av Amnesty International genom “Skriv för frihet”, en kampanj som varit oerhört viktig, konstaterar han.

− Den har lett till uppmärksamhet för rohingyernas situation överhuvudtaget. Vi har kämpat inifrån lägret, som i en bur, men organisationer som Amnesty har hjälpt oss att nå nästan varenda land.

Att brotten mot rohingyerna fått global uppmärksamhet är hoppfullt. Men det är inte mer än en början. Efter sju år på flykt är behovet av en hållbar lösning mer akut än någonsin.

− Rohingyafolket drömmer om att få återvända hem i fred och värdighet, men juntan i Myanmar står i vägen. Det krävs att regeringar som Sveriges sätter press på dem, och ni kan sätta press på er regering, säger Maung Sawyeddollah.

Alla ville fotografera sig med Muang Sawyeddollah Foto: Ira Mallik