Slutspurt i Amnestys valrörelse
reportage | 2006-09-15 |
Det är inte bara partierna som spurtar i valrörelsen. Amnestys kampanj ”En aktiv röst” går också in i slutfasen. I Malmö kom över 200 personer till de två debatter som arrangerades i samarbete med Zenit och på Gustav Adolfs torg utfrågas politiker från olika partier.
Mänskliga rättighetsfrågor har under valrörelsen haft en undanskymd plats men Amnesty har runt om i landet bjudit in politiker till samtal, utfrågningar och debatter. På fredagen sken solen över ett Malmö i sensommarvärme när miljöpartiets riksdagsledamot Ulf Holm tog plats i en stol utanför Amnestys valstuga på Gustav Adolfs torg för att svara på kluriga frågor från Lisa Moraeus, vice ordförande i svenska Amnesty.
Cirka 15 åhörare samlades, trots att Amnesty på fredagen inte hade fått tillstånd att använda ljudanläggning.
Utfrågare på hugget: Nils Hedlund (Asylgruppen), Anna
Ek (Svenska Freds), Camilla Hallberg (tjejjouren) och
Christine Pamp (Amnesty)
Ulf Holm var 1995-99 ledamot i EU-parlamentet och har suttit i riksdagen sedan 2002 och hoppas på söndag bli omvald. På frågan om vilka mänskliga rättighetsfrågor han ville lyfta fram svarade han rättssäkerhetsfrågor
i ett samhälle där lagar och lagförslag om buggning och övervakning blivit allt fler- och sedan vill jag lyfta fram hbt-frågorna nu när vi ser hur Pride angrips i Europa. Sverige borde lyfta fram dessa frågor inom EU.
Frågan om hbt-rättigheter (homo- och bisexuella, samt transpersoner) har fått ökad aktualitet det senaste året då pride-parader har förbjudits eller attackerats även i EU-länder som Estland, Lettland och Polen, där
också politiker uttryckt grovt homofobiska åsikter.
Från vänster: Anders Nergaard (v), Hillevi Larsson (s), Anna Norrman
(mp), Allan Widman (fp) och Tobias Billström (m).
Ett efterlevande av det absoluta tortyrförbudet är en av Amnestys frågor i valrörelsen. Sverige har fällts elva gånger i FN:s tortyrkommitté då personer skickats tillbaka till länder där de riskerar tortyr. Det väckte hård kritik när Sverige 18 december 2001 med hjälp av CIA-agenter skickade tillbaka Ahmed Agiza och Mohammed El Zary till Egypten, sedan svenska regeringen fått diplomatiska försäkringar om att de inte skulle torteras.
- Totalt jävla värdelösa garantier, kommenterade Ulf Holm. Jag kan inte garantera att en kommande regering inte skulle lita på diplomatiska garantier i framtiden, men jag hoppas att det inte ska ske.
Under den gångna riksdagsperioden har miljöpartiet och vänsterpartiet samarbetat med regeringen om budgeten, men frågor om utrikes- och säkerhetspolitik ligger utanför samarbetet. Efter valet hoppas både
miljöpartiet och vänsterpartiet att socialdemokraterna ska vara beredda att diskutera en koalitionsregering.
- Om vi kommer med i regeringen ökar chanserna att få igenom våra krav även inom dessa områden, sade Ulf Holm.
Ulf Holm frågas ut av Lisa Moraeus från Amnesty.
När Lisa Moraeus påpekade att Sverige inte har någon lagstiftning mot brottet tortyr i brottsbalken, men att frågan diskuteras i Danmark sade Ulf Holm att detta lät intressant och efterfrågade mer information.
Amnesty anser att införande av tortyr som brott skulle göra det lättare att till exempel åtala krigsförbrytare i Sverige.
Ulf Holm pekade på att diskussionen om tortyr har blivit vidare under kriget mot terrorismen då USA numera diskuterar att en rad förhörsmetoder inte längre ska klassas som tortyr och efterlyste ett mer kraftfullt engagemang från EU:s sida.
Många elever ville ställa frågor till politikerna.
På frågan om hur våldet mot kvinnor ska motverkas ville Ulf Holm se kompetensutveckling inom poliskåren.
- Det räcker inte med genuskunskap i polisutbildningen, vi måste också ge utbildning åt dem som kanske har arbetat 30 år inom kåren. Och vi ska komma ihåg att våld finns också inom samkönade relationer och det förekommer, även om det är i liten utsträckning, att kvinnor slår män i nära relationer.
Han sade att han normalt inte är för hårdare straff, men när det gäller mäns våld mot kvinnor kräver miljöpartiet att de som är skyldiga verkligen döms och att männen får genomgå en tvingande behandling. Ulf Holm betonade att samarbetspartierna gjort upp om 100 miljoner kronor till kvinnojourer, vilket gör att det idag inte saknas pengar.
Amnesty kräver att kvinnor ska få samma skydd oavsett vilken kommun de bor i, men Ulf Holm medgav att det finns en konflikt då det kommunala självstyret, det vill säga att kommunerna själva bestämmer över sina prioriteringar, därmed kan hotas.
- I Malmö och Lund finns väl fungerande kvinnojoursverksamhet, medan mindre kommuner kan ha svårare att bedriva sådan verksamhet.
Ulf Holm menade att det kan finnas fördelar med regional samverkan: - I en mindre kommun där ”alla känner alla” kanske kvinnan inte ens vågar anmäla att hon blir misshandlad. Därför kan regionalt samarbete vara viktiga, både när det gäller anmälningar och skyddat boende.
Miljöpartiet är det enda riksdagsparti som vill förbjuda all vapenexport.
- Vi tycker det är omoraliskt att exportera vapen , förklarade Ulf Holm. Det finns inga ”säkra” länder att sälja vapen till.
Miljöpartiet driver också frågan om att en minister ska ha ansvar för MR-frågor och att riksdagen ska tillsätta en nämnd eller ett utskott dit enskilda personer ska kunna vända sig när de anser att deras rättigheter har kränkts.
I samarbete med Zenit och Globala skolan arrangerade Amnesty på torsdagen två utfrågningar av representanter för riksdagspartierna. På eftermiddagen kom över 150 gymnasieelever till Malmö museer där Carl
Söderbergh från Amnesty och Hanin Shakrah från Zenit med varsam men bestämd hand såg till att de två timmarna inte blev en vanlig politikerduell.
Kristdemokraterna och centerpartiet hade i sista stund lämnat återbud men de övriga fem partierna utsattes för ett batteri frågor om våldet mot kvinnor, vapenexporten och asylpolitiken. På kvällen hölls en ny debatt öppen för allmänheten och då kom 75 personer. I kvällsdebatten medverkade även kd.
Carl Söderbergh och Hanin Shakrah höll i utfrågningen
på eftermiddagen.
Asylgruppen i Malmö, Amnesty, Svenska Freds- och skiljedomsföreningen och Malmö tjejjour stod för utfrågningen. Nils Hedlund från Asylgruppen undrade hur det kom sig att andelen asylsökande som beviljas uppehållstillstånd har sjunkit från 75 procent 1985 till 15 procent 2005.
- Jag tror det är en kombination av regler och dess tillämpning, svarade Hillevi Larsson, riksdagsledamot för socialdemokraterna. Jag är själv kritisk mot regelverket, men jag hoppas att det ska bli lite bättre nu när vi har fått migrationsdomstolarna.
Tidigare kunde ett avslag från Migrationsverket på en asylansökan överklagas till Utlänningsnämnde, en politiskt tillsatt instans. Men från i våras så är det Migrationsdomstolarna som ska ta hand om dessa ärenden.
Nils Hedlund undrade också varför moderaterna hade gått emot den stora opinion som förra året krävde en flyktingamnesti för gömda flyktingar i Sverige.
- Vi tyckte att det var ett dåligt förslag, svarade Tobias Billström, moderat riksdagsledamot. Asylrätten är individuell och flyktingamnestin handlade om att göra den till en kollektiv rättighet.
Tobias Billström menade att man på allvar måste diskutera frågan om arbetskraftsinvandring:
- Den och asylfrågan är som kommunicerande kärl. Den som lämnar dåliga socio-ekonomiska förhållanden kanske inte bör hamna i kön för asylansökande. Vi borde kunna lära av Kanada där arbetskraftsinvandring är tillåten.
Anna Norrman, riksdagskandidat för miljöpartiet, ansåg att den som vill flytta till Sverige ska vara välkommen att göra så, medan Anders Nergaard från vänsterpartiet menade att det var viktigt att den som flyr på grund fruktan för förföljelse också får asyl.
Annika Mattsson, projektledare för En aktiv röst i Malmö, på plats vid Amnestys valstuga.
Christine Pamp, ordförande i svenska Amnesty, ville veta hur den borgerliga alliansen ser på frågan om diplomatiska försäkringar mot tortyr och fick svar av Allan Widman, folkpartistisk riksdagsledamot:
- Jag är djupt skeptisk. Jag vill också peka på att svensk trupp i internationella operationer har ett ansvar för att personer som omhändertas inte överlämnas till tortyr. Där har vi varit alltför blåögda och det är dags att skärpa upp Sveriges ansvar.
Den samordnade flyktingpolitiken inom EU blev också föremål för diskussion.
- Jag tycker det är farligt att skylla allt på EU, sade Hillevi Larsson. Men jag är kritisk mot de yttre murar EU har infört där taggtråd och till och med dödsskjutningar används för att hindra människor att ta sig in.
Sverige låg förra året på en nionde plats bland världens vapenexportörer och Anna Ek från Svenska Freds tyckte det rimmade illa med en lagstiftning som i princip förbjuder vapenexport och där riktlinjerna talar om att vapen inte ska säljas till krigförande länder eller länder med inre väpnade oroligheter eller
där mänskliga rättigheter grovt kränks. Den så kallade Krut-utredningen har föreslagit en liberalisering av reglerna för vapenexporten, men någon proposition från regeringen kom aldrig före valet.
- Jag vill se en mer restriktiv tillämpning av reglerna för vapenexport, betonade Hillevi Larsson.
Uppluckringen har gått för långt, det ser vi nu med samarbetet med USA, trots invasionen av Irak, och det fortsatta militära samarbetet med Israel.
Hillevi Larsson sade att det finns starka krafter inom socialdemokratin; SSU, studentförbundet, kvinnoförbundet och Broderskap som ”försöker hålla emot uppluckringen” och ville se ett stopp för militärt samarbete med diktaturer, krigförande länder och ockupationsmakter.
Anders Nergaard ville se tuffare tag och stoppa svensk export av vapen till länder som är krig eller bryter mot mänskliga rättigheter medan Allan Widman ville ha ett demokratikriterium. Endast demokratiska länder ska i framtiden få köpa svenska vapen, vilket skulle utesluta militärt samarbete med länder som Saudiarabien och Pakistan.
Miljöpartisten Anna Norrman replikerade att demokratin USA anser sig ha rätt att försvara sig i andra länder.
Allan Widman förklarade efteråt för Amnesty Press att Sveriges beroende av USA för komponenter till svenska försvaret gör att det är omöjligt att stoppa svensk vapenexport till USA.
- När det gäller Irak och Afghanistan måste man komma ihåg att det är länder som nu hållit riktiga demokratiska val övervakade av det internationella samfundet. Dessa valda regeringar har rätt att begära
hjälp utifrån, sade Allan Widman till AP.
- Man kan i och för sig säga att det var ett folkrättsbrott när USA gick in i Irak, men delvis ser jag det som en humanitär intervention med tanke på de hundratusentals människor Saddam Hussein hade ihjäl.
Jag tror inte att USA är ute efter att ockupera Irak.
Amnestys valstuga vid Gustav Adolfs torg i Malmö.
På en publikfråga om vad som händer med de tiotusentals jobben inom svensk försvarsindustri om vapenexporten upphör svarade Anna Norrman att miljöpartiet är övertygade om att det går att ställa om till miljöteknik.
- Men jag tycker också att man måste ställa sig frågan om det är värt att jag har jobb på bekostnad av att andra människor dör.
Amnesty har lyft fram frågan om en nationell handlingsplan för att stoppa våldet mot kvinnor. Tobias Billström varnade för att nationella handlingsplaner lätt blir tomma dokument. Han sade att moderaternas förslag om fler poliser och prioriteringar av brott som våld mot kvinnor bör göra att fler skyldiga straffas.
- Men det handlar också om att ändra attityder. Skolan spelar där en viktig roll. Det behövs också ökad kunskap så att omgivningen tidigare kan se om en kvinna misshandlas.
Enbart i sommar har 16 kvinnor mördats av närstående män och Camilla Hallberg från Tjejjouren undrade om folkpartiets krav på en haverikommission efter att en kvinna har mördats.
- Jag tror det kan vara ett bra förslag, svarade Hillevi Larsson. I alla fall om det handlar om att förebygga nya dödsfall.
Margareta Johansson från kristdemokraterna ville se rehabilitering av de män som döms för våld mot kvinnor.
- Annars riskerar andra kvinnor att drabbas.
Ziba Mohammadi, flykting från Iran som studerar mänskliga rättigheter, ville veta varför så få politiker bryr sig om utländska kvinnors rätt till skydd.
- Jag tycker faktiskt att det är skillnad efter morden på Pela och Fadime, svarade Hillevi Larsson. Jag tycker att det finns en förståelse för att hedersvåldet har speciella egenskaper, som vi måste erkänna för att kunna bekämpa det. Invandrade kvinnor ska ha precis samma rättigheter som svenska kvinnor.
Gymnasieeleven Erik Dahlén undrade varför ingen tar upp frågan om det våld som drabbar män.
- Det är fler män som slår kvinnor än kvinnor som slår män, svarade Allan Widman.
Mäns våld mot män handlar om mansbilder, sade Anna Norrman.
Vänsterpartisten Anders Nergaard pekade på att mäns våld mot andra män oftast sker i offentlig miljö medan det paradoxala är att kärleken ofta är upphov till mäns våld mot kvinnor:
- Detta våld förövas ofta inom hemmets fyra väggar.
Efteråt sade Erik Dahlén till AP att han inte var riktigt nöjd med svaren:
- Jag tycker de ganska snabbt hoppade tillbaka till kärnfrågan våldet mot kvinnor. Min tolkning är att inget av de större partierna lägger någon tid på det våld som riktas mot män.
Utrikespolitik och mänskliga rättigheter har inte fått någon framträdande plats i valrörelsen. Men att döma av intresset i Malmö bland publiken så är det ändå frågor som engagerar många.
När debatten var över möttes riksdagsledamoten Allan Widman och gymnasieeleven Hilda Jurvanen i ett livligt meningsutbyte medan Amnesty Press lyssnade.
Allan Widman: Jag kan bara beklaga att utrikespolitiken hamnar så långt ner när det gäller intresse bland väljarna.
Hilda Jurvanen: Det borde spridas mycket mer information. Det handlar om människor som dör…
Allan Widman: Jag håller med dig. Jag var nyligen i Liberia, där Sverige har FN-soldater, och jag hoppas att det engagemang Sverige har för fred och säkerhet i Liberia kan fortsätta. Jag kände nästan att jag borde ringa hem till riksdagen och säga att jag gör mer nytta i Liberia…
Hilda Jurvanen: När vi gick till valstugorna så fick vi tjocka buntar med material. Allt handlar om vad ni vill göra i Sverige. Vi fick lusläsa broschyrerna för att hitta något som handlade om vad ni vill göra för människor i andra länder.
Allan Widman: Vi som jobbar med de här frågorna tar chansen att prata om dem när vi får tillfälle, det kan jag lova dig.
Hilda Jurvanen: Ursäkta om jag låter arg, men kolla på milleniemålen – hur långt är vi inte från dem nu?
Allan Widman: Jo, jag håller med. Men viktigare än bistånd är att verka för att EU slopar sina subventioner när det gäller jordbruk, det skulle hjälpa de fattiga i världen. Sedan tycker jag att det är skillnad att sälja vapen till en demokrati som Sydafrika och en diktatur som Saudiarabien.
Hilda Jurvanen: Jag står utanför partipolitiken men jag tycker det är idiotiskt att Sverige säljer vapen…
Text: Ulf B Andersson
Bilder: Emma Persson och Amanda Samuelsson
Läs mer!
Aktion för FN-trupper till Darfur lördag 16 september
reportage | 2006-09-15 |