Återhållet ursinne
Läst & Sett | 2008-03-14 |
»Bad men: Guantánamo Bay and the secret prisons«
Clive Stafford Smith
Weidenfeld & Nicolson
»Fem år av mitt liv:
En berättelse från Guantánamo«
Murat Kurnaz
(översättning Sofia Lindelöf)
Ordfront
Den gamle kulturministern, Bengt Göransson, brukar ofta återkomma till devisen att den som är offentligt förbannad måste vara det med ett gott humör.
Ett återhållet ursinne parat med juridisk saklighet och muntert tonläge kännetecknar Clive Stafford Smiths bok Bad Men. Smith, grundare av organisationen Reprieve och juridiskt ombud för flera av männen på Guantánamo, kan med rätta vara urförbannad.
Han får tillgång till uppgifter, ytterst graverande för den amerikanska administrationen, men är samtidigt förhindrad att föra vidare mycket av informationen då den är säkerhetsklassificerad. Han står inför en formidabel brandvägg av kontroller innan han får tillgång till sina egna anteckningar med sina klienter och upplever en lögnkultur av sjukliga mått.
Istället för att höja tonläget och vråla från talarstolen arbetar Smith med enkla medel, han klär av det orwellska språkbruket där tortyr beskrivs som »pressande förhörsmetoder« och där genomförda självmord betecknas som »asymetrisk krigföring« eller »PR-kupp«, och han frågar lugnt varför fångarna förvägras läsa böcker som Onkel Toms stuga eller tidsskrifter som Runners world.
Idag är mycket av Guantánamopusslet lagt; mängder av böcker, filmer, hyllmetrar av rapporter samt domstolsutslag ger en mycket tydligt bild av Guantánamo som en utomrättslig inrättning kännetecknad av tortyr och juridiskt hokus pokus i bjärt kontrast med en amerikansk rättighetstradition som för 60 år sedan bidrog till antagandet av FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna.
Inte minst de otaliga vitnnesmålen från fångar som fortfarande sitter kvar och som har suttit på Guantánamo har bidragit till att omvärldens bild av lägret blivit tydligare.
Om Smiths bok har fördelen att den sätter Guantánamo i ett större samhällspolitiskt sammanhang, framträder individen i Murat Kurnaz bok Fem år av mitt liv. Den egna berättelsen om upplevelsen av att ha suttit fängslad fem år på Guantánamo, är skriven med styrka och inlevelse och likt Smith med gott humör. Kurnaz har annars alla skäl att vara bitter då han först vid hemkomsten får veta att han tvingades sitta kvar flera år i onödan då den dåvarande tyska regeringen medvetet förhalade hans återsändande.
Boken innehåller även en klargörande kronologi samt ett spännande efterord av Sternjournalisterna Uli Rauss och Oliver Schröm.
Fredrik Kron
Läst & Sett | 2008-03-14 |