Sverige kan vara en fristad för krigsförbrytare
reportage | 2009-02-03 |
Lagarna om krigsbrott är bristfälliga i många länder, vilket leder till att förövare kan gå fria samtidigt som offren inte får någon upprättelse. Amnesty släppte på tisdagen en rapport om svårigheterna att ställa internationella krigsförbrytare inför rätta i Sverige.
Justitierådet Dag Victor diskuterar lagförslaget som har vilat i drygt sex år.
Syftet med rapporten är att verka för att Sverige inte ska vara en fristad för dem som har begått grova internationella brott. Amnesty kritiserar bland annat att brott som tortyr och brott mot mänskligheten inte explicit finns med i brottsbalken, utan rubriceras istället som "vanliga" brott till exempel grov misshandel och mord. Den svenska lagen och dess tillämpning stämmer därmed inte överens med de internationella åtaganden som Sverige har gjort.
Amnesty kräver därför att Sverige, tillsammans med andra stater, inför vad som kallas universell jurisdiktion. Det innebär att personer som har gjort sig skyldiga till grova människorättskränkningar ska kunna åtalas och dömas varhelst i världen, oavsett var brottet har begåtts och vilken nationalitet förövare och offer har. Vidare föreslås att immunitet, preskription och politisk inblandning i lagföringen av internationella brott avskaffas.
- Det är problematiskt, men ett oerhört viktigt krav för att inte ha straffrihet, sade svenska Amnestys generalsekreterare Lise Bergh när rapporten presenterades på tisdagsmorgonen.
Det är snart åtta år sedan Sverige anslöt sig till Romstadgan, där staterna erkänner och binder sig till jurisdiktionen vid den internationella brottmålsdomstolen ICC i Haag. Dock har den svenska straff- och processlagstiftningen ännu inte anpassats efter Romstadgan. Justitierådet Dag Victor var tidigare ordförande för den internationella straffrättsutredningen och lade 2002 fram ett lagförslag som gäller Sveriges hantering av internationella brott och som då bedömdes vara brådskande.
Sedan dess har ingenting hänt och Dag Victor tror att det egentligen finns en konsensus hos partierna, men att frågan har prioriterats ner av både den socialdemokratiska och borgerliga regeringen. Han nämner även problematiken med att enskilda stater kan döma krigsförbrytare.
- Det finns en skepticism att andra länder kan använda det i politiska syften, sade han.
Alice Åström (v) och Birgitta Ohlsson (fp) förespråkar en dialog över blockgränserna.
Tanken är att universell jurisdiktion ska vara ett komplement till ICC som ska fungera parallellt.
- Det är ett svårare spår än den internationella brottmålsdomstolen, men jag hoppas att vi kan gå längs bägge spåren, sade Birgitta Ohlsson från folkpartiet och tillade att det är tragiskt att inget ännu har hänt.
- Det kommer inte hända något konkret utan ett ökat tryck utifrån, ansåg Alice Åström från vänsterpartiet.
Hon anser att Sverige har en moralisk förpliktelse att anpassa den svenska lagstiftningen för att få instrument för att kunna lagföra krigsförbrytare. Uppskattningsvis finns det uppemot 1 500 misstänkta krigsförbrytare och förövare som befinner sig i Sverige. Om dessa personer inte kan åtalas i Sverige kan ICC under vissa omständigheter begära att de överflyttas till Haag, annars förblir de ostraffade.
Amnestys rapport betonar att Sverige har en skyldighet att verka för att straffriheten för grova rättighetskränkningar inte bara bekämpas på internationell, utan även på nationell nivå för att Sverige inte ska bli en fristad för människorättsförbrytare. Dock krävs en balans och samverkan mellan de olika nivåerna.
- Den universella jurisdiktionen måste bygga på den internationella brottmålsdomstolen som en grund om det ska fungera, sade Dag Victor.
Text och foto: Hanna MI Jakobson
Läs rapporten: SVERIGE - En fristad för krigsförbrytare?
reportage | 2009-02-03 |