På lördagsmorgonen inleddes svenska Amnestys 45:e årsmöte i Västerås. - Amnesty har aldrig stått stilla, utan vi har förändrats i takt med världen, sade Anna Nilsdotter, tillförordnad ordförande i svenska sektionen. Och förändringarna har kanske aldrig skett så snabbt som nu. - Det förändringsarbete vi nu är inne i ska göra Amnesty till en mer slagfärdig organisation, sade generalsekreterare Lise Bergh.
Situationen kring de mänskliga rättigheterna i Kina har länge varit omdiskuterad. När landet med en yta större än Europa valdes som värd för de Olympiska spelen 2008, hoppades världen att detta skulle medföra en förbättrad situation för de mänskliga rättigheterna i landet, men i många fall har det tagit en omvänd riktning. Nu när OS börjar närma sig står MR-situationen i Kina i fokus.
Den 9 april begav sig tre Amnestyaktivister till Kinas ambassad i Stockholm för att överlämna böneflaggor med namnunderskrifter som samlades in under en aktion på Medborgarplatsen i Stockholm den 3 april. På varje flagga står ett vädjande till den kinesiska regeringen, att släppa de demonstranter som fängslats i Tibet för att de använt sig av yttrandefrihet.
En fredlig marsch för att uppmärksamma Kinas förtryck av tibetanerna. Det är tanken bakom den marsch som Tibetan People’s Uprising Movements arrangerar. Marschen ska nå Tibets gräns straxt innan OS börjar i Peking. Exiltibetanernas marsch har nu överskuggats av de våldsamheter som pågått i Tibet vilket lett till att marschen tillfälligt har stoppats.
Flaggorna fladdrar vilt när vinden hugger tag i dem. De hänger på en lina mellan två stolpar mitt på Medborgarplatsen i södra Stockholm denna torsdagseftermiddag 3 april. På varje flagga står ett budskap till den kinesiska regeringen, ett vädjande om att släppa de demonstranter som gripits i Tibet för att ha uttryckt sina åsikter och använt sin yttrandefrihet.
Duch, fängelsechefen, står bakom honom. Följer noga hans mjuka penseldrag. På tavlan formas Pol Pots ansikte. I ögonvrån ser han andra fångar ledas in i förhörsrum. Ett felaktigt penseldrag och han kan åter bli en av dem. Skriken tränger genom väggarna. Nu, drygt trettio år senare kan de komma att mötas igen. Konstnären Vann Nath och Duch. I tribunalen som ställer ledarna för Röda khmererna inför rätta.
Paraguay ska ge tillbaka land till ursprungsbefolkningen. Det står det i konstitutionen. Men hittills har det inte hänt mycket. När de ber om land får de nej och när de ockuperar mark blir de utkastade med våld. Nu lever de i fattigdom längs landsvägen, ett tiotal meter från de taggtrådsstängsel som håller dem borta från deras förfäders land.
