Fokus på företagens ansvar för mänskliga rättigheter
reportage | 2005-05-08 |
En stor skara Amnesty-medlemmar samlades i går för att lyssna till utvecklingen inom företagens värld – en värld där pengar ofta går före mänskliga rättigheter. ABG, Amnestys företagsgrupp, berättade om de risker som alltid finns när företagen väljer att lägga sin produktion utomlands.
Amnestys årsmöte, som just nu pågår i Uppsala, gick i går in på sin andra dag och en rad seminarier hölls under eftermiddagen. En del av människorättsorganisationen som växer kraftigt och får allt mer uppmärksamhet är ABG (Amnesty Businnes Group), som är en specialgrupp inom Amnesty. ABG arbetar med att informera företag om de risker att kränka mänskliga rättigheter som finns när produktionen sker i låglöneländer.
- Vår vision är att inget svenskt företag ska kränka de mänskliga rättigheterna på grund av ovilja eller okunskap, sa Aurora Samuelsson, gruppsekreterare i Landriskgruppen.
Många var de som hade frågor och synpunkter
om företagens ansvar för mänskliga rättigheter.
Landriskgruppen är den del av ABG som arbetar med att ta reda på och analysera de specifika risker som finns i ett land och de kränkningar som är vanliga där.
För att visa på storleken av problemet projicerade föredragshållarna en världskarta med svenska flaggor på. Bilden på väggen visade att svenska företag är verksamma över praktiskt taget hela världen. Och det i länder där människorättskränkningar sker dagligen.
Den kanske snabbast växande ekonomin i världen är Kina, mycket tack vare låga produktionskostnader - en kinesisk arbetare tjänar cirka 600 till 800 yuan per månad, motsvarande samma summor i kronor, sa Aurora Samuelsson. Ofta är det också starkt förknippat med dåliga arbetsförhållanden och avsaknad av social trygghet.
- Kina är ett land dit många flyttar sin produktion. Och ett land där tusentals människor avrättas, godtyckliga fängslanden är vanliga och tortyr förekommer, sa Aurora Samuelsson.
Hon berättade att många arbetare i Kina tvingas jobba övertid, vilket är möjligt genom att fabrikerna använder dubbel bokföring. Även i Kina är nämligen arbetstiden reglerad enligt lag. Många arbetare bor och lever inom fabriksområdena, vilket medför att den personliga integriteten kränks då de kontrolleras hårt av arbetsgivaren även under fritiden. Bryter man mot reglerna utfärdas böter. Det kan handla om ett löneavdrag på 50 yuan för att ha borstat tänderna på loftgången, sa Samuelsson.
- Hur man än försöker kränker man de mänskliga rättigheterna om man är verksam i Kina, sa Aurora Samuelsson och visade en bild där de valigaste kränkningarna identifierades.
· Löner under lagstadgad miniminivå
· Långa arbetspass, obetald/underbetald övertid
· Tvångsarbetskraft
· Kränkande avdrag på lönen (för ”opassande uppträdande”)
· Dåliga och farliga arbetsmiljöer
· Tortyr och omänskligt beteende
Ett exempel på hur det kan se ut i Kina är berättelsen om Tang Manzhen och hennes man Deng Wenping. De levde tillsammans med sina två barn, två och åtta år gamla, i inlandet där fattigdomen är utbredd. I hopp om en bättre framtid lämnade de sina barn hos en släkting och begav sig till en kustprovins där de fann jobb på varsin fabrik. Efter en tid blev Deng Wenping svårt sjuk i en dödlig lungsjukdom kallad stenlunga. Den dåliga arbetsmiljön på ädelstensfabriken hade tagit ut sin rätt. Följderna blev att både han och hans hustru avskedades, trots att Tang Manzhen var frisk. De fick visserligen ett skadestånd på 100 000 yuan, men efter att fabriken tagit tio procent och Deng Wenping betalat för sjukvård fanns inte mycket kvar. Deras dröm – att återvända till barnen och bygga ett nytt hus – är än i dag, tre år senare, fortfarande inte uppfylld.
- Det här är en vanlig historia, sa Aurora Samuelsson.
Under lördagen samlades många för
att lyssna till Aurora Samuelsson och
Åsa Beckius som talade om ABG.
Hur kan då svenska företag agera för att minimera riskerna att vara en del av denna typ av utnyttjande? frågade Samuelsson retoriskt.
Åsa Beckius, samordnare för Informationsgruppen inom ABG, har själv erfarenhet från affärsvärlden och träffar regelbundet svenska företagsledare. Eftersom det mycket handlar om en krass törst efter pengar förklarade hon på vilka sätt ABG informerar om riskerna med att verka på en marknad som den kinesiska. Och vilka ekonomiska risker som finns om företagen inte skyddar sitt varumärke från dåligt rykte.
- Man kan förlora intressenter om man inte bryr sig. Det handlar inte bara om den egna verksamheten utan de måste ha koll på hela leverantörskedjan, sa Åsa Beckius och medgav samtidigt att det kan vara svårt att säga hur långt ansvaret sträcker sig.
- Sträcker det sig till dem som syr kläderna, färgar tyget, spinner bomullen eller den som odlar den?
Ett stort problem är att det inte finns några bindande regler för företagen som hindrar dem från att kränka mänskliga rättigheter. De gäller endast statens förhållande till medborgarna. Det pågår dock en intensiv debatt om att ändra detta, berättade Beckius.
– Det finns uppförandekoder som ofta hänvisar till internationella riktlinjer som FN:s Global Compact och OECD:s riktlinjer för multinationella företag, sa hon och nämnde också FN:s allmänna förklaring, ILO:s konventioner och de så kallade UN Norms som FN satt upp.
ABG:s sex krav och uppmaningar.
För att hjälpa företagen att ta sitt ansvar arbetar ABG utifrån sex krav och uppmaningar.
Det första är att upprätta en mr-policy, ett dokument där företaget uttryckligen tar ställning för hur det ska arbeta utan att kränka mänskliga rättigheter, menade Åsa Beckius. För att kunna efterleva dessa riktlinjer måste en riskanalys göras och personalen behöver utbildning. I det praktiska företagsarbetet måste det också finnas ett ledningssystem där ansvaret är klart definierat samt en transparent organisation.
- Eftersom det kan vara svårt att få rätt information från fabriker och leverantörer utomlands är det viktigt att ha ett system där man belönar och uppmuntrar för att få rätt information, tillade Beckius.
ABG arbetar direkt med företag genom ett kunskapsforum, Business Forum. Ett mycket konkret och intressant grepp som gruppen gjorde förra året var att köpa en aktie i de 136 största företagen på börsens A-lista. På så sätt kunde personer från ABG delta vid bolagens årsstämmor och där väcka frågor om mänskliga rättigheter och företagens eget ansvar. ABG:s aktieägaraktivism fick stor uppmärksamhet i medierna och resulterade i att 12 av företagen i dag har en mr-policy – ett första krav från ABG.
Hanna Roberts berättade om
Internationella styrelsens arbete.
Seminariet avslutades med att Hanna Roberts, ledamot av Amnestys internationella styrelse, berättade om de initiativ som tas på internationell nivå. Hon lyfte bland annat patentfrågan och tillgången på hiv-vaccin, liksom vikten av att utöva påtryckningar på regeringar att inte sälja märkesmedicin eftersom det gör läkemedlen dyrare. Roberts sa avslutningsvis att Internationella styrelsen snart kommer att starta ett antal studier om mr-risker kring tre olika branscher: kemi, medicin och råvaruindustrin.
Text och bild: Josef Björklund
praktikant Amnesty Press och media
Läs mer: Amnesty Press bevakar årsmötet
Årsmötet öppnas och inledningstalen
Den svåra frågan om militära interventioner
Norge och Danmark gästar årsmötet
Marinofficeren som blev generalsekreterare i Amnesty
reportage | 2005-05-08 |