Abort i Nicaragua: Skrämda till tystnad
År 2006 beslöts om en ny lag som gör abort totalförbjudet i Nicaragua. Lagen trädde i kraft 2008. Efter oroligheterna våren 2018 har förtrycket skärpts och den som kritiserar regeringen under pandemin riskerar förföljelse.
Reportage | 2020-11-10 Av: Erika Brenner Även publicerad i AmnestyPress #3/2020 |
”En mor ger aldrig upp”, står det på kvinnans t-tröja. Hon deltar i en sympatidemonstration på Mors dag i maj 2018 för de kvinnor som förlorat ett barn under protesterna. Under denna demonstration dödades 18 personer, de flesta unga. Foto: Erika Brenner
Det finns inga officiella siffror på vare sig graviditeter eller aborter i Nicaragua under coronan men enligt experter är läget alarmerande.
– Jag är säker på att de oönskade graviditeterna har ökat i Nicaragua på samma sätt som i grannländerna, säger en nicaraguansk kvinnorättsaktivist som önskar vara anonym men som vi kallar Norma López.
I grannlandet El Salvador har graviditeterna bland flickor mellan 10 och 14 år ökat med 80 procent under pandemin och bland dem mellan 15 och 19 år handlar det om 72 procent. Det visar en aktuell undersökning utförd av PROES, en salvadoransk tankesmedja.
I Nicaragua kan ett uttalande som uppfattas som regeringskritiskt, speciellt om det handlar om det känsliga temat sexuell och reproduktiv hälsa, leda till fängelse, tortyr eller utvisning ur landet.
Det är nästan omöjligt att få tag på information på grund av tabun och det rådande politiska läget.
– Folk vågar inte tala. Polisen förföljer befolkningen i stället för att beskydda den, fortsätter Norma López.
Men efter många års arbete med familjevåld och sexuella rättigheter anser aktivisten att de flesta graviditeterna bland barn och unga i Nicaragua är resultat av sexuella övergrepp eller incest.
Roxana Rodríguez, som samordnade undersökningen om graviditeter i El Salvador, förklarar:
− Att hemmet är det farligaste stället för flickor och kvinnor är ingenting nytt men under pandemin förstärks det. Förövaren är inte nödvändigtvis fadern, maken eller partnern, det kan också handla om farbrodern, kusinen eller grannen.
Kvinnoorganisationer protesterade redan 2006 mot att abort skulle totalförbjudas i Nicaragua. Foto: Erika Brenner
Lagen i Nicaragua, som förbjuder abort under alla omständigheter, hör till de mest restriktiva i världen. En lagstiftning från 1837 tillät en så kallad terapeutisk abort om kvinnans liv var i fara, om fostret var livsodugligt eller om graviditeten var resultat av våldtäkt.
Den lagen avskaffades inför presidentvalet 2006. Daniel Ortega ställde då åter upp i valet och under valkampanjen lovade han att avskaffa rätten till terapeutisk abort. Genom detta fick Ortega och hans parti, sandinistfronten, FSLN, stöd av den konservativa mäktiga katolska kyrkan, vilket gav honom valsegern. Beslutet om den nya lagen togs i parlamentet strax före valet och lagen trädde i kraft i juli 2008.
Daniel Ortega lovade att senare mildra abortlagen men höll inte det löftet. Med hjälp av hustrun Rosario Murillo, som sedan 2017 är vicepresident, har paret tagit en stark kontroll över Nicaragua.
Missnöjet bland många i befolkningen exploderade i april 2018 i protest mot förslag om ekonomiska försämringar. Protesterna växte och möttes med skottsalvor och fängslanden. Hundratals dödades, tusentals fängslades och över 100 000 flydde landet.
Presidentparet Rosario Murillo och Daniel Ortega. Foto: Youtube
I El Salvador införde regeringen hårda restriktioner under pandemins första månader våren 2020 och folk tilläts bara lämna hemmet ett par gånger i veckan för att handla mat eller medicin, annars riskerade de böter eller till och med fängelse.
I Nicaragua gjorde man det motsatta. Regeringen förnekade virusets framfart och uppmuntrade befolkningen att arbeta och gå i skolan för att ekonomin och samhällsmaskineriet skulle fortsätta snurra. Den 14 mars utlyste det styrande partiet FSLN en massdemonstration under mottot ”Kärlek i tider av Covid-19”, tvärtemot WHO:s rekommendationer om social distansering.
Många valde ändå att isolera sig frivilligt. Samtidigt upplever många familjer i Nicaragua, Latinamerikas näst fattigaste land, extrem ekonomisk press under pandemin. Detta leder också till ökat våld inom familjen, enligt Norma López.
En annan orsak till oönskade graviditeter är, enligt Norma López, det så kallade ”kärleksprovet”. Pojkvänner pressar flickor till sex som bevis på kärlek.
– Under coronakrisen är det som om de unga inte hade gjort annat än att ha oskyddat sex, berättar Cristabel Alvarado i en digital intervju.
Genom Tomá Notas sociala medier kan de unga anonymt chatta om sexualitet, graviditet och sexuella övergrepp. Foto: Erika Brenner
Hon samordnar en plattform, Tomá Nota (ungefär: ”Lägg märke till”), som genom sociala medier informerar unga om sexualitet och våld inom familjen.
De senaste månaderna har antalet frågor om graviditet exploderat.
− Folk håller sig hemma men unga par stjäl till sig en stund för sig själva ute och är tydligen inte bra på att använda preventivmedel. Också kvinnor i 30-årsåldern, som borde veta vad de håller på med, skriver till oss med bekymmer om graviditet, säger Cristabel Alvarado.
− I Nicaragua är allt som handlar om sexualitet tabubelagt, säger Cristabel Alvarado. Om de unga skaffar kondom hos den lokala hälsostationen eller på kvarterets apotek vet alla att de har sex och det är en katastrof i vårt land där ämnet är så belastat av sociala och religiösa normer och där abort är olagligt.
– De unga har tagit Tomá Nota till sig, fortsätter Cristabel Alvarado. Då vi började för ett par år sedan ville de mest ha råd om hur man skaffade sig en partner eller snacka om svartsjuka men med tiden började de tala om känsliga ämnen som masturbation, homosexualitet och de senaste månaderna speciellt om graviditet. Men vi talar aldrig om abort. I stället hänvisar vi till kliniker som vi anser vara säkra och tar väl hand om unga.
Leslie Briceño hoppades ännu för ett par år sedan att man kunde gå den lagliga vägen för att återinföra den medicinska aborten. Nu upplyser hon från exilen genom sociala medier om kvinnors rätt att välja. Foto: Erika Brenner
Leslie Briceño var en av dem som flydde från Nicaragua kort tid efter protestutbrottet 2018. Den tonårige sonen hade hjälpt studenter i nöd men blev beskjuten av regeringsstyrkorna tillsammans med några andra unga. Tre av dem dog, medan två, däribland sonen, blev skadade.
– Efteråt förföljde regeringen och regeringsanhängare oss och vi hade inget annat val än att lämna landet, berättar Leslie Briceño över Whatsapp från Spanien där hon och sonen i dag har politisk asyl. Leslie Briceño fick mera tid för rörelsen ”Las Queremos Vivas” (”Vi vill ha dem levande”) som arbetar för en legalisering av medicinsk abort i Nicaragua.
Hon är en av initiativtagarna till och taleskvinna för rörelsen. Bakgrunden till hennes engagemang är att hon fick ett livshotande utomkvedshavandeskap ett par år efter att aborter hade blivit olagliga.
Kommissionen på sjukhuset vägrade att avbryta graviditeten men en kvinnlig läkare valde att i smyg utföra abort:
– Hon räddade mitt liv, är Leslie Briceño övertygad om. Det var mitt incitament för att bidra till att andra kvinnors liv räddades.
Medborgarrörelsen “Las Queremos Vivas” (Vi vill ha dem levande) under en demonstration mot våld mot kvinnor 2017. Sedan upproret 2018 har gatuaktioner som kan uppfattas som regeringskritiska förbjudits. Foto: Erika Brenner
Hon gick med i ”Las Queremos Vivas” som 2015 lämnade in ett lagförslag om att återinföra den medicinska aborten. Men det blev aldrig behandlat av parlamentet.
Leslie Briceño är i regelbunden kontakt med styrgruppen för rörelsen, varav hälften numera befinner sig i exil.
– Allt som handlar om demokrati och sexuella och reproduktiva rättigheter är suspekta ämnen i regeringens ögon, förklarar hon.
Rörelsen har valt att satsa på digital information och medvetandegörande om sexuell och reproduktiv hälsa, om sexuella övergrepp och om kvinnors och flickors rätt till att välja.
Leslie Briceño tror att det kommer att ta lång tid för nicaraguanska flickor och kvinnor att få rätt att bestämma över sina egna kroppar.
Men hon ser ändå en positiv tendens. Enligt en enkät innan protestutbrottet 2018 förespråkar majoriteten av nicaraguanerna medicinsk abort.
I bakgrunden tjuter en bebis. Leslie Briceño har fött ett barn i exil.
– Om inte en läkare hade valt att rädda mitt liv hade jag inte kunnat skapa ett nytt liv i dag, avslutar hon.
Erika Brenner
[email protected]
Nicaragua
Huvudstad: Managua
Politik: Ockuperat av USA 1909-1933. Från 1927 till 1979 styrdes landet av Somozadynastin. Ett folkligt uppror slutade 1979 med att sandinisterna, med Daniel Ortega i spetsen, kom till makten. Ett inbördeskrig inleddes snart då USA med hjälp av contras försökte störta sandinisterna. 1990 slöts fred sedan Ortega förlorat valet.
Efter valet 2006 återkom Ortega som president. Sandinisternas styre har blivit alltmer auktoritärt och stora protester 2018 slogs ned hårt.
Yta: 130 375 km2 (Sverige 449 964 km2)
Befolkning: 6,5 miljoner.
Anställda och aktivister i svenska Amnesty 2010 med några av de 7 000 brev som samlades in i Sverige för att skickas till Nicaraguas president Daniel Ortega. Foto: Amnesty
Amnesty granskar
Efter beslutet om abortförbudet i Nicaragua 2006 granskade Amnesty 2009 lagens konsekvenser. I en rapport i juli 2009 varnade Amnesty för att fler kvinnor hade dött i samband med graviditeter efter abortförbudet. Amnesty drev också en kampanj för att få lagen ändrad.
Läs också
Nicaragua: New Abortion Ban Puts Women’s Lives at Risk (Human Rights Watch 1 oktober 2017)
Nicaragua: Abortion Ban Threatens Health and Lives (Human Rights Watch 31 juli 2017)
Nicaragua: The total abortion ban in Nicaragua: Women’s lives and health endangered, medical professionals criminalized (Amnesty International 27 juli 2009)
Läs mer från Amnesty Press
Coronaviruset: Hård kritik mot Nicaraguas sätt att bemöta pandemin (30 juli 2020)
Coronaviruset: Med livet som insats – när jobbet blir en hälsofara (16 juni 2020 – också i nummer 2/2020)
Honduras och Nicaragua: Centralamerikas nya diktaturer (28 juni 2019)
I Nicaragua kämpar hundratals politiska fångar för sin frihet (30 april 2019)
Repressionen fortsätter i krisens Nicaragua (23 april 2019)
Tillslagen mot journalister fortsätter i Nicaragua (16 januari 2019)
Allt fler flyr från Nicaragua men i Sverige blir det avslag på asylansökningar (20 december 2018)
Nicaraguas regering slår till mot regeringskritiska organisationer (20 december 2018)
”Bara ekonomiska sanktioner hjälper mot krisen i Nicaragua” (19 september 2018)
Ökad fattigdom och repression i krisens Nicaragua (19 september 2018)
Aktivister från Nicaragua vill ha internationellt stöd mot Ortega (1 juni 2018)
Ökade påtryckningar mot medier i Nicaragua – situationen jämförs med Somozadiktaturens år (18 maj 2018)
Hårdare linje mot regeringskritiska medier i Nicaragua (5 april 2017)
Nicaraguas president vinnare i kritiserat val (9 november 2016)
Abortförbudets Nicaragua (17 oktober 2012)
IXCHEN – i solidaritet med kvinnor i Nicaragua (13 december 2012)
Latinamerikanska ledare rasar mot valet den 29 november - ”politisk vandalism” (6 december 2009)
FN kritiserar Nicaraguas abortförbud (1 juni 2009)
Reportage | 2020-11-10 Av: Erika Brenner Även publicerad i AmnestyPress #3/2020 |