Fri från dödscell – nu kämpar han mot dödsstraffet

Trots att dödsstraffet historiskt sett är på nedgång så har flera länder börjat avrätta fångar på nytt. Det ser Kirk Bloodsworth på organisationen Witness to Innocence som alarmerande. Han kämpar för att avskaffa dödsstraffet i USA, en delstat i sänder.

Reportage | 2013-10-25
Av: Hanna Sistek
Även publicerad i AmnestyPress #4/2013
Kirk Bloodsworth arbetar för Witness to Innocence som vill avskaffa dödsstraffet i USA.

Kirk Bloodsworth arbetar för Witness to Innocence som vill avskaffa dödsstraffet i USA. Foto: Christina Sjögren

”Rika får inte dödsstraff”, säger Kirk Bloodsworth. Repliken, som har blivit ett ordstäv, låter bättre på engelska. Those who have the capital don't get capital punishment.

I somras firade aktivisten sitt 20-årsjubileum som fri man, efter att ha suttit nio år i fängelse för ett hårresande brott. Kirk Bloodsworth dömdes till döden för att ha våldtagit och mördat en nioårig flicka i en skogsdunge i Rosedale, Maryland. Flickan, Dawn Ashworth, hittades med krossat huvud och bar underkropp, ett så brutalt mord att det efterföljande mediedrevet påverkade såväl vittnen som jury.Kirk Bloodsworth satt två av fängelseåren i dödsscell trots att han var oskyldig.

Vi träffas i Philadelphia, en stad med ändlösa rader av tegelradhus och påtagligt många stadsdelar där den fattiga svarta befolkningen dominerar. I denna stad startades organisationen Witness to Innocence, WTI, av författaren och anti-dödsstraffsaktivisten Helen Prejean år 2005. Helen Prejan är en veteran i kampen mot dödsstraffet och hennes bok Dead Man Walking har blivit både film och opera. WTI fokuserar på oskyldiga personer och anses ha bidragit till att ytterligare sex delstater i USA har avskaffat dödsstraffet. En gång om året inbjuds alla medlemmar till en konferens där syftet också är att stötta varandra.

Föreningen lobbar genom personliga möten. Medlemmarna, ett 30-tal tidigare fångar frigivna från dödscell, reser land och rike runt och berättar sin historia.
– De flesta som tillhör den grupp på 63 procent amerikaner som är för dödsstraffet brukar byta åsikt och åtminstone vilja ha ett moratorium efter att ha hört oss tala, berättar Kirk Bloodsworth.
Han var 23 år, fiskare och nygift när grannen angav honom till polisen. Trots att han saknade kriminell bakgrund och att inget av de två nyckelvittnena först kunde identifiera honom blev det en fällande dom.
– De såg mig som ett monster och det förblindade dem så att de inte såg sanningen, säger Kirk Bloodsworth.

Han hamnade på ett fortliknande fängelse i Baltimore i en cell lika bred som hans armomfång. Medfångarna hade föga till övers för en flickmördare. Under fängelsetiden kom Kirk Bloodsworth över en bok om ett nytt typ av test som kunde identifiera en mördare: DNA-prov.
– Jag tänkte att om det kan bevisa ens skuld så borde det också kunna bevisa ens oskuld, säger han. Kirk Bloodsworth tog upphetsat kontakt med åklagaren men fick då det nedslående beskedet att bevismaterialet från fallet redan förstörts. Han gav dock inte upp. Han skickade sin advokat för att leta och vid tredje försöket på domarens kontor så kom genombrottet. En tjänsteman visade intet ont anande advokaten en låda med Dawn Ashworths underkläder, långt ned i domarens garderob. Detta var sju år efter domen.

Kirk Bloodsworth dömdes till döden men friades genom ett DNA-test.

Kirk Bloodsworth dömdes till döden men friades genom ett DNA-test. Foto: Christina Sjögren

– Jag tror att domaren kände på sig att någonting var fel, det var nog därför han inte hade förstört bevisen, säger Kirk Bloodsworth.

Trots att bevismaterial fortfarande fanns, vilket åklagaren försökt mörka, så tog det ytterligare ett helt år att få DNA-testet genomfört. Metoden var ny och det fanns bara två labb i hela USA som då hade kapacitet att göra testerna.
När svaret äntligen kom blev Kirk Bloodsworth frigiven, 32 år gammal och med en skilsmässa i bagaget. Ett år senare fick han en officiell ursäkt av Marylands guvernör och 300 000 dollar för besväret. Det motsvarar en timlön på 24 kronor för tiden i fängelse.

Glädjen över att vara fri förbyttes snabbt i vardagsrealism. Kirk Bloodsworth fick ingen hjälp att återanpassa sig till samhället. Det finns visserligen program för brottslingar som släppts ut men inte för oskyldiga som släppts utan förvarning. Och DNA sågs vid denna tid som hokus pokus bland allmänheten. Det var många som inte trodde på hans oskuld förrän den verklige mördaren hade identifierats vilket skulle dröja ytterligare tio år.
Kirk Bloodsworth blev aktivist och lobbade för att få igenom en ny lag för skydd av oskyldiga, Innocent Protection Act, som gav dömda fångar rätt till DNA-testning. Den trädde ikraft 2004 och Kirk Bloodsworth lyckades även få ett stipendieprogram uppkallat efter sig. Det täcker kostnaderna för labbtesterna. Hittills har det friat femton oskyldiga personer.

Den viktigaste orsaken till att oskyldiga döms är felaktiga vittnesuppgifter, precis som det var i Kirk Bloodsworths fall. Det finns dock många andra problem med dödsdomar.
Rasism är ett sådant. 42 procent av alla fångar som sitter i dödscell i USA är svarta, vilket är 3,5 gånger fler än deras andel av befolkningen. Det är också vanligare att dödsstraff utdöms när brottsoffret är en vit person än om offret är en svart person. Fler fattiga än rika blir också dömda till döden påpekar Kirk Bloodsworth, som numera är anställd på WTI.
Hittills har 142 oskyldiga dödsdömda fångar släppts ut ur amerikanska fängelser sedan 1976 när dödsstraffet återinfördes. Det motsvarar drygt en åttondel av alla avrättningar.

– Ingen borde acceptera de oddsen, säger Kirk Bloodsworth. Han menar att det viktigaste skälet att avskaffa dödsstraffet helt enkelt är att man riskerar att döda en oskyldig person.

Generellt sett är dödsstraffet på nedgång runt om i världen. Det är bara ett av tio länder som idag avrättar fångar men det senaste året har flera folkrika länder återupptagit avrättningar. Japan har haft en ökning av avrättningar sedan de konservativa liberaldemokraterna återkom till makten. Pakistan, Nigeria, Indonesien och Indien har återupptagit avrättningar.
I Indien har dödsstraffet fått ökat stöd bland allmänheten efter den uppmärksammade gruppvåldtäkten och mordet på en 23-årig kvinna i Delhi i december 2012. Gambia, där inga avrättningar hade verkställts sedan 1985, avrättade överraskande nio dödsdömda fångar i augusti 2012. I Kina, Saudiarabien, Iran, Irak och USA fortsätter avrättningarna.

Kirk Bloodsworth menar att politikernas vilja att behålla dödsstraffet sorgligt nog bara är en spegling av den allmänna opinionen i USA. Politiker vill verka tuffa mot kriminalitet.
– Så vi försöker ändra folks uppfattning, en person i taget, förklarar han.
WTI försöker påverka politiker i de delstater där dödsstraffet är på väg ut; nästa år kan detta ske i New Hampshire, Delaware och Kansas. Organisationen blir ofta kontaktad av politiker som jobbar mot en lagändring och ombeds att stödja dem genom att tala inför den lagstiftande församlingen. Kirk Bloodsworth tar ofta själv kontakt med politiker som står och väger i frågan.
– Jag knackar på deras dörr, ger dem min bok och pratar med dem. Om jag kunde bli oskyldigt dömd så kan det hända andra också, säger Kirk Bloodsworth.

Trots att det är tidskrävande så menar han att just det personliga mötet är det mest effektiva. WTI-medlemmar åker runt till kyrkor, universitet, gräsrotsorganisationer, akademiska konferenser, var de än behövs. Trots att Kirk Bloodsworth förlorade nio år i fängelset så är han inte bitter. Bitterhet gör livet bara värre för en själv, har han kommit fram till. Istället gäller det att se framåt och försöka hjälpa andra.

Text: Hanna Sistek Bild: Christina Sjögren

Fakta/Dödsstraffet

De länder som avrättar flest personer är i turordning Kina, Iran, Irak, Saudiarabien och USA. 58 länder har kvar dödsstraff men i 35 av dessa länder har ingen avrättats på tio år. Dödsstraffet är på nedgång globalt.
De senaste tio åren har dödsdomarna minskat med 75 procent och antalet avrättningar har halverats i USA. Hittills har 142 oskyldiga släppts från dödscell i USA där 32 av de 50 delstaterna fortfarande har kvar dödsstraffet.
I USA är det svårt att få kompensation för oskyldigt dömda som måste kunna bevisa sin oskuld. Många släpps utan att den verkliga skuldfrågan avgjorts, ifall rätten bedömer att de inte vill ta upp fallet på nytt.

Det senaste problemet vid avrättningar i USA är frågan om dödliga injektioner. Ämnena som används har blivit allt svårare att få tag på, då tillverkarna inte längre vill sälja till USA av moraliska skäl. Richard Dieter, chef för Death Penalty Information Center i USA, tror att dödsstraffet helt kan komma att förbjudas av Högsta domstolen om allt färre stater tillämpar det. Konstitutionen förbjuder nämligen grymma straff. Richard Dieter hoppas att detta kan bli verklighet redan om tio år.
Vid sidan av WTI finns Innocence Network som arbetar mot dödsstraffet och stödjer oskyldigt dömda.
Hanna Sistek

Källor: Death Penalty Information Center, Amnesty International, Witness to Innocence

Läs mer
Kampanjdag mot dödsstraff (Amnesty Press 12 oktober 2006)

Amnestys arbete mot dödsstraffet (svenska sektionens hemsida)

Reportage | 2013-10-25
Av: Hanna Sistek
Även publicerad i AmnestyPress #4/2013