Rättssäkerheten under ytterligare attack i Polen
Läget i Polen hårdnar nu både vad avser yttrandefrihet och rättssäkerhet. Regeringen driver en alltmer konfrontativ politik mot aktivister som försöker försvara grundläggande mänskliga fri- och rättigheter. Amnesty Press rapporterar från Warszawa.
reportage | 2019-07-11 Av: Julia Lindblom |
Domaren Łukasz Biliński, som hittills ansvarat för rättegången, ska inom kort mot sin vilja omplaceras till avdelningen för familjerätt och demonstrationen utanför domstolen har anordnats i protest mot beslutet. Foto: Julia Lindblom
Det är tidig morgon och utanför den vita domstolsbyggnaden i centrala Warszawa har ett femtiotal personer samlats för att demonstrera med plakat och megafoner. Inuti byggnaden pågår en rättegång gällande en protest tidigare under våren utanför TV-huset i staden, mot Polens regeringskontrollerade media.
Domaren Łukasz Biliński, som hittills ansvarat för rättegången, ska inom kort mot sin vilja omplaceras till avdelningen för familjerätt och demonstrationen har anordnats i protest mot beslutet.
Sedan PiS, Lag och Rättvisa, fick regeringsmakten 2015 har rättssystemet i Polen kraftigt underminerats, vilket lett till hård kritik från EU och resulterade i att Polen den 24 juni fälldes i EU-domstolen.
I Polen tvångspensionerades närmare 40 procent av domarna i högsta domstolen då regeringen helt utan demokratisk process sänkte pensionsåldern från 70 till 65 år. Syftet var då att tillsätta nya domare beredda att stödja regeringsmakten. Numera har justitieministern också befogenhet att avskeda och tillsätta domare på lokal och regional nivå, vilket sker på många håll i landet.
Precis som i Ungern har regeringspartiet PiS drivit igenom en rad lagar som innebär att de i dag kontrollerar oberoende statliga institutioner. Kort efter makttillträdet 2015 instiftades en lag som ger regeringen rätt att tillsätta ledningar i public service-medierna och rättegången jag bevakar handlar om aktivister som protesterat mot den numera regeringsstyrda statstelevisionen. Domen kommer att komma först till hösten, men redan nu är flera journalister på plats och bevakar förhandlingarna.
Rättegång för demonstranter som protesterat utanför TV-huset i Polen mot regeringstrogen media. Domaren Łukasz Biliński ska inom kort mot sin vilja omplaceras. Foto: Julia Lindblom
En av dem som står anklagad för att ha deltagit i protesten är Elżbieta Podleśna. Hon är en välkänd människorättsaktivist i Polen, som fick internationell uppmärksamhet efter att ha genomfört en aktion med regnbågsfärgade madonnor tidigare under våren i den lilla staden Płock, nordväst om Warszawa. För aktionen med regnbågsmadonnan riskerar hon nu två års fängelse.
Bakgrunden till protesten var en påskceremoni i en av stadens kyrkor, där prästen valt att peka ut ”hbtq” och ”gender” som synder. Elżbieta Podleśna bestämde sig för att, tillsammans med två andra människorättsaktivister, klistra upp bilderna med regnbågsglorian tidigt på morgonen.
– Jag blev väldigt upprörd över detta – att någon kan framställa sexuell orientering som en synd. Det kändes som en uppmaning till lynchning, säger Elżbieta Podleśna när Amnesty Press träffar henne i centrala Warszawa i samband med rättegången.
Elżbieta Podleśna. Foto: Julia Lindblom
Bilderna föreställde den Svarta madonnan, en av Polens heligaste ikoner från klostret Jasna Góra. Elżbieta Podleśna understryker att bilden inte ska förstås som ett konstverk, utan ett kärleksbudskap:
– Med regnbågsglorian ville vi visa att verklig kärlek, här porträtterad som en kärleksfull moder som är en symbol världen över, omfattar alla människor.
Två veckor senare begav sig Elżbieta Podleśna på en turné till Nederländerna organiserad av Amnesty International för att tala om aktivism i Polen. När hon kom hem hann hon knappt packa upp väskorna innan det knackade på dörren. Där utanför stod sex poliser.
Bakgrunden till protesten med regnsbågsmadonnan var en påskceremoni i en av stadens kyrkor, där prästen valt att peka ut ”hbtq” och ”gender” som synder. Foto: Privat
– De visade ett papper på vilket det stod att de hade rätt att beslagta all elektronisk utrustning som skulle kunna innehålla kopior av regnbågsmadonnan, säger hon. Polisen tog allting, datorer och till och med gamla kassetter som omöjligt hade kunnat användas till detta.
Därefter fördes Elżbieta Podleśna till polisstationen i Płock. Hon fick veta att polisen tänkte hålla henne häktad i minst ett dygn:
– Jag kontaktade min advokat som i sin tur kontaktade den lokala åklagaren i Płock. Han hade inte en aning om att jag hade arresterats.
Gripandet av Elżbieta Podleśna ledde till protester i flera polska städer. Här en demonstration i Warszawa den 7 maj. Foto: Attila Husejnow/Zumapress/TT
Samma dag berömde Polens inrikesminister Joachim Brudzinski polisens insats på Twitter. Han skrev att de genom att arrestera Elżbieta Podleśna ”stoppat kränkningen av katolikers känslor.”
Fram till nyligen arbetade Elżbieta Podleśna som psykoterapeut på ett av Warszawas största sjukhus. Men när den politiska situationen förvärrades valde hon att frivilligt säga upp sig efter femton år i yrket. Hon berättar om det hat hon möter som offentlig person i Polen.
– Du kan förbereda dig hur mycket som helst psykologiskt, men i slutändan klarar du det inte. Ofta känner jag mig helt nedslagen av hatet, det är så omänskligt, säger hon och fortsätter:
– Jag är rädd för att partiet Lag och Rättvisa spär på hatet i Polen. Jag tänker att det som hände i Gdańsk, där en flyktingvänlig borgmästare mördades i januari, kan hända igen och att våldet kommer att öka.
På en sidogata i Solec-kvarteret, inte långt från den trafiktäta bron som löper över floden Wisła, ligger huvudkontoret för KPH, Kampanj mot homofobi.
Mirosława Makuchowska och Karolina Gierdal, KPH, kampanj mot homofobi. Foto: Julia Lindblom
Det är Polens största hbtq-organisation som haft verksamhet i landet sedan år 2001. Organisationen får i dag, precis som många kvinnorättsorganisationer i landet, inga bidrag från offentliga medel. Istället finansieras de av bland annat Europeiska kommissionen, internationella stiftelser och individuella donatorer. Här träffar jag Mirosława Makuchowska och Karolina Gierdal.
– Tanken med organisationen var att starta en offentlig debatt i Polen som rör hbtq-personers rättigheter, säger Mirosława Makuchowska. Just nu är vi ständigt attackerade av högerradikala organisationer. De använder sig av ett narrativ där vi gång på gång framställs som ett hot mot samhället, ja de till och med kallar oss för pedofiler.
Det senaste året har hatet mot hbtq-personer eskalerat i Polen. När KPH i höstas tog initiativ till en landsomfattande så kallad regnbågsfredag, som hölls i omkring 200 skolor runt om i landet, möttes de av protester i en omfattning de inte hade kunnat föreställa sig.
I samband med regnbågsfredagen gick utbildningsministern Anna Zalewska ut med ett uttalande i vilket hon sade att ifall aktiviteterna fortsatte skulle det få allvarliga konsekvenser för rektorerna på skolorna.
– Hon uppmuntrade till och med föräldrar att rapportera aktiviteter till lokala myndigheter. Många rektorer och lärare blev rädda att förlora jobbet, säger Mirosława Makuchowska.
Under våren har flera pride-parader, som i Polen kallas jämlikhetsmarscher, ställts in.
– Borgmästarna hänvisar till säkerhetsskäl, fastän vi har rätt att anordna dem, påpekar Mirosława Makuchowska. I år hade vi ändå ett rekord av parader i Polen, omkring 22 stycken. För fem år sedan var det endast sju stycken.
Årets Prideparad i Warszawa den 8 juni samlade ett rekordstort antal deltagare. Enligt stadens officiella siffror deltog 47 000 personer i jämlikhetsmarschen som är det största hbtq-arrangemanget i östra Europa. Foto: Janek Skarzynski/AFP/TT
I huvudstaden Warszawa är situationen dock annorlunda. Där skrev borgmästaren Rafał Trzaskowski , som tillhör oppositionspartiet Medborgarplattformen, tidigare under våren under en deklaration till stöd för hbtq-personers rättigheter.
– Det var i samband med att deklarationen i Warszawa antogs som vi insåg att något verkligen håller på att hända i Polen. På gatorna i Warszawa kör de just nu omkring bussar med hatkampanjer riktade mot hbtq-personer och mindre kommuner runt om i Polen antar just nu motioner som uttryckligen säger att de är ”fria från hbtq-ideologi”, säger Karolina Gierdal.
Mikolaj Czerwiński på Amnesty. Foto: Amnesty
Mikolaj Czerwiński är koordinator på Amnesty Polen och oroad över utvecklingen i landet.
– I Polen ser vi nu attacker både från högt uppsatta politiker såväl som från kommunpolitiker. Det här beteendet ger tillåtelse för andra att använda sig av samma språkbruk riktat mot minoriteter som kan utmynna i faktiska våldsamma attacker om det fortsätter, säger han.
En person som skrivit mycket om den katolska kyrkans roll i förhållande till staten i Polen är författaren och journalisten Agata Diduszko-Zyglewska. Hon menar att ett stort problem är den katolska kyrkans inflytande på undervisningen i de offentliga skolorna i Polen.
– Här i Warszawa ligger skolorna direkt under ministeriet och många rektorer som tillsätts har nära kopplingar till kyrkan. I en skola här i Warszawa har rektorn infört högmässor, satt upp krucifix överallt och en lärare fick nyligen sparken på grund av sin sexuella läggning, säger hon.
Det ärkekonservativa partiet PiS har nära band till den katolska kyrkan, och Agata Diduszko-Zyglewska menar att de samarbetar inför höstens stundande val:
– Innan varje val utpekar regeringspartiet en fiende. 2015 var det flyktingar som attackerade Polen, 2012 var det begreppet ”gender” som stod i fokus, nu är det i stället hbtq-personer som anses hota polska värderingar.
Agata Diduszko-Zyglewska menar att ett stort problem är den katolska kyrkans inflytande på undervisningen i skolorna i Polen. Foto: Julia Lindblom
Men det är inte enbart undervisningen i skolorna som påverkas av det konservativa styret i landet, utan också kvinnors tillgång till vård. Polen har i dag en av Europas mest restriktiva aborträttslagstiftningar, där kvinnor endast tillåts göra abort vid våldtäkt eller incest, vid allvarliga fosterskador eller när kvinnans liv eller hälsa är i fara.
Enligt en rapport från Dunja Mijatović, Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter, som publicerades 28 juni, är frågan om kvinnors reproduktiva hälsa i Polen akut.
– Här på sjukhusen i Warzsawa är det till och med i undantagsfallen omöjligt för kvinnor att få en abort, eftersom vårdpersonalen hänvisar till samvetsfrihet, säger Agata Diduszko-Zyglewska.
I oktober 2016 anordnades kvinnostrejker över hela landet i protest mot ett lagförslag om ytterligare skärpning av abortlagarna. Lagförslaget stoppades efter protesterna. 2018 kom ett nytt förslag om skärpning av abortlagarna men efter nya protester, både i Polen och runt om i världen har det förslaget inte lagts fram för omröstning i parlamentet.
Hösten 2016 hölls stora demonstrationer i Polen mot förslaget om en skärpning av abortlagen. Foto: Piotr Stasiak/TvKryzys/AI
Tre år senare kommer nu rättsliga påföljder för personer som deltagit i protesterna 2016.
En av dessa är Joanna Malinowska. Hon står anklagad för att ha deltagit i en illegal protest utanför PiS huvudkontor i Poznań, eftersom hon ansetts ha vetskap om att poliser kunde bli attackerade.
Åtalet väcktes strax efter att hon gått till åklagarmyndigheten för att anmäla polisen för att ha brukat övervåld under demonstrationen. Fallet har bland annat uppmärksammats av Amnesty Polen, som tog upp det i en rapport rörande civila protester förra året.
– Jag har redan varit på 16 möten i rätten under tre års tid, säger Joanna Malinowska. I Polen söker regeringen tysta aktivister genom att ställa dem inför rätta efter att de deltagit i protester. Det gör att många inte längre vågar protestera, eftersom en villkorlig dom lätt kan ersättas med ett allvarligare fängelsestraff.
Joanna Malinowska är 34 år, adjunkt i filosofi och undervisar på universitet i Poznań. Hon är rädd för att förlora sitt arbete om hon blir fälld i rätten:
– Det var till och med svårt för oss att hitta vittnen till rättegången, eftersom så många blev rädda för att anklagas själva. Men jag hoppas att omvärlden har ögonen på vad som sker i Polen.
Julia Lindblom
[email protected]
Läs också
Flat-pack bully? Ikea and Poland in furious ‘homophobia’ row (Irish Times 10 juli 2019)
Poland: Witch hunt of judges threatens independence of judiciary (rapport från Amnesty International 4 juli 2019)
Poland Is Holding Massive Pride Parades. But How Far Have LGBTQ Rights Really Come? (Time 3 juli 2019)
EU Court Condemns Poland’s Judicial Takeover (Human Rights Watch 25 juni 2019)
Poland: Stop harassment of human rights activist: Elżbieta Podleśna (Amnesty International 9 maj 2019)
Poland: Arrest Over Virgin Mary’s Rainbow Halo (Human Rights Watch 8 maj 2019)
Poland: Activist arrested and house raided after Amnesty International meeting (Amnesty International 6 maj 2019)
14 women, 75-thousand supporters, one goal: justice in Poland (Amnesty International 25 april 2019)
Poland: When judges become human rights defenders (Amnesty International 4 april 2019)
Rule of Law: European Commission launches infringement procedure to protect judges in Poland from political control (European Commission 3 april 2019)
Sex Education Under Fire Again in Poland (Human Rights Watch 19 mars 2019)
Poland: Women’s Rights Activists Targeted (Human Rights Watch 6 februari 2019)
Läs mer om Polen från Amnesty Press
Stopp för skärpt abortlag i Polen (1 december 2016)
ALMEDALEN2016: Abortmotståndarna hoppas på ny lag i Polen (8 juli 2016)
Kulturhuvudstaden Wrocław: Oron växer för kulturens frihet i dagens Polen (15 april 2016)
»Polen fick 100 miljoner av CIA« (6 mars 2014)
Sorglig läsning (25 december 2012)
Pride: bland annat om framgångar i Polen (5 augusti 2012)
reportage | 2019-07-11 Av: Julia Lindblom |