Azerbajdzjan i Europarådet: Kaviardiplomati för att tysta kritik

Europarådets uppgift är att värna de mänskliga rättigheterna. Men korruptionsanklagelser gällande Azerbajdzjan inom Europarådets parlamentariska församling, PACE, riskerar att underminera Europarådets trovärdighet. Samtidigt fortsätter den svåra situationen för oppositionen i Azerbajdzjan. Det konstaterades vid ett seminarium i Stockholm.

reportage | 2017-06-08
Av: Vera Häggblom
Anar Mammadli, ordförande för "Election Monitoring and Democracy Studies Center", är starkt kritisk till valsystemet i Azerbajdzjan. År 2013 fängslades han efter att ha kritiserat presidentvalen. Till vänster Necmin Kamilsoy.

Anar Mammadli, ordförande för "Election Monitoring and Democracy Studies Center", är starkt kritisk till valsystemet i Azerbajdzjan. År 2013 fängslades han efter att ha kritiserat presidentvalen. Till vänster Necmin Kamilsoy. Foto: Vera Häggblom

Anar Mammadli, ordförande för Election Monitoring and Democracy Studies Center Azerbaijan, berättar att när Azerbajdzjan blev medlem i Europarådet år 2001 var det många inom civilsamhället som hoppades att situationen för de mänskliga rättigheterna skulle förbättras och att landet skulle få mer uppmärksamhet från Europa.

– Men människorättssituationen har inte förbättrats under dessa 16 år, säger han under ett seminarium i Riksdagen, arrangerat av Civil Rights Defenders den 31 maj.

Necmin Kamilsoy, människorättsaktivist och son till människorättsförsvararen Intigam Alijev , beskriver hur den azeriska regimen genom att göra tillslag mot de som vågar uttrycka sitt missnöje har skapat ett klimat präglat av rädsla.

 Intigam Alijev.

Intigam Alijev. Foto: RFE/AI

– Azerbajdzjan har 140 politiska fångar, däribland aktivister, journalister och oppositionella. Det finns inga oberoende civilsamhällesorganisationer baserade i Azerbajdzjan och oberoende online-medier har blockerats, säger Necmin Kamilsoy.

Precis som de övriga 46 medlemsstaterna i Europarådet är Azerbajdzjan skyldigt att respektera de rättsstatliga principerna och verka för demokrati och grundläggande fri- och rättigheter för sina medborgare. Landets föga smickrande placering på listor som Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex (plats 163 av 180, organisationen Freedom Houses frihetsranking (placering 14 av 100, där 100 är bäst och Transparency Internationals korruptionsindex (plats 123 av 176) talar dock sitt tydliga språk.

Ilgar Mammadov greps i februari 2013 och kunde därmed inte ställa upp i presidentvalet i oktober samma år. Han dömdes i mars 2014 till sju års fängelse.

Ilgar Mammadov greps i februari 2013 och kunde därmed inte ställa upp i presidentvalet i oktober samma år. Han dömdes i mars 2014 till sju års fängelse. Foto: Emin Asgarsoy/Wikimedia

Det gör också det faktum att oppositionsledaren Ilgar Mammadov fortfarande sitter fängslad, trots att Azerbajdzjan fälldes i Europadomstolen år 2014.

Vad har då omvärlden gjort för att sätta ned foten mot Azerbajdzjan?

– Reaktionen från det internationella samfundet, inklusive Europarådet, har varit inadekvat, menar Necmin Kamilsoy.

Det har sedan länge förekommit anklagelser om att ledamöter inom Europarådets parlamentariska församling, PACE, har tagit emot betalningar och exklusiva gåvor från medlemmar ur den azeriska delegationen i utbyte mot att de röstar på ett sätt som stödjer Alijev-regimens syften. 2012 publicerade tankesmedjan European Stability Initiative, ESI, en rapport om hur Azerbajdzjan med hjälp av så kallad kaviardiplomati har tystat kritik från PACE. I januari 2013 lade den tyske socialdemokratiska parlamentsledamoten Christoph Strässer fram en rapport gällande Azerbajdzjans politiska fångar. Rapporten röstades ned med 125 röster mot 79.

– Vi hade vissa förväntningar då Azerbajdzjan blev medlem i Europarådet, men då PACE röstade ned en så viktig rapport blev vi väldigt besvikna. I februari 2013, strax efter att rapporten röstats ned, startade en ny våg av repression, säger Anar Mammadli, som själv fänglades i slutet av 2013.

Azadeh Rojhan Gustafsson (S) är riksdagsledamot och medlem av den svenska delegationen till PACE. Hon menar att församlingens problem är betydligt mer omfattande än Azerbajdzjan:

– Den parlamentariska församlingen kan inte vara bättre än sina medlemmar. De som har odemokratiska värderingar tar med sig dessa till PACE, där de sedan mobiliserar sig. Vi måste stoppa den här utvecklingen nu, för de värden PACE står för behövs mer än någonsin!

 Kerstin Lundgren (C) har varit medlem av den svenska delegationen till PACE under tio år. Hon har sett hur PACE valobservatörer genomgående har målat upp en ljusare bild av valen i Azerbajdzjan än valobservatörer från OSSE. Till vänster Joanna Kurosz, Civil Rights Defenders.

Kerstin Lundgren (C) har varit medlem av den svenska delegationen till PACE under tio år. Hon har sett hur PACE valobservatörer genomgående har målat upp en ljusare bild av valen i Azerbajdzjan än valobservatörer från OSSE. Till vänster Joanna Kurosz, Civil Rights Defenders. Foto: Vera Häggblom

Azadeh Rojhan Gustafsson (S) är också en av de som är starkt kritiska till PACE:s ordförande, spanjoren Pedro Agramunt (som tillhör det spanska regeringspartiet PP), som i mars åkte till Syrien på en resa arrangerad av Ryssland, där han bland annat träffade Syriens president Bashar al-Assad. Pedro Agramunt är dessutom en av de som i den andra delen av ESI:s kaviardiplomati-rapport, publicerad i december 2016, anklagas för att gå den azeriska regimens ärenden.

Såväl en stor grupp europeiska parlamentsledamöter som civilsamhällesorganisationer har ställt krav på en rejäl oberoende genomlysning av korruptionsanklagelserna inom PACE. Efter en skarp uppmaning från Europarådets generalsekreterare Thorbjörn Jagland i mars, där Pedro Agramunt ombads att ”skyndsamt etablera ett oberoende, externt utredningsorgan” har nu en utredningsgrupp tagit sig an korruptionsanklagelserna. En av de tre utredarna är svenska Elisabeth Fura, före detta domare vid Europadomstolen. Utredningen förväntas vara färdig vid årets slut.

Riksdagsseminariet om Azerbajdzjan och Europarådet arrangerades av Civil Rights Defenders. Från vänster: Stig Fredriksson (moderator), Azadeh Rojhan Gustafsson (S), Necmin Kamilsoy, Anar Mammadli och Joanna Kurosz.

Riksdagsseminariet om Azerbajdzjan och Europarådet arrangerades av Civil Rights Defenders. Från vänster: Stig Fredriksson (moderator), Azadeh Rojhan Gustafsson (S), Necmin Kamilsoy, Anar Mammadli och Joanna Kurosz. Foto: Vera Häggblom

Vad kan då Sverige och omvärlden göra åt den dystra människorättssituationen i Azerbajdzjan? Joanna Kurosz, Eurasienchef på Civil Rights Defenders, vill att Sverige utnyttjar sin plats i FN:s säkerhetsråd till att påverka situationen, vilket vore möjligt genom konflikten kring enklaven Nagorno-Karabach. Vapenvila råder mellan Armenien och Azerbajdzjan sedan år 1994 men konflikten är olöst och våren 2016 flammade nya strider upp.

– Sverige skulle kunna öka medvetenheten kring situationen för människorättsförsvarare i konfliktområden, säger hon.

Oljepriserna har sjunkit vilket drabbar ekonomin i Azerbajdzjan.

Oljepriserna har sjunkit vilket drabbar ekonomin i Azerbajdzjan. Foto: Amnesty International

En annan möjlighet som Joanna Kurosz ser är att utöva påtryckningar för att använda sig av den negativa ekonomiska utvecklingen i Azerbajdzjan som har uppstått på grund av det låga oljepriset. Det skulle kunna ske genom att neka landet lån från exempelvis Världsbanken om inte människorättssituationen förbättras.

Att pengar är ett språk som kan fungera i samtalet med den azeriska regimen håller Necmin Kamilsoy med om:

– Azerbajdzjan behöver Europa för att återhämta sig ekonomiskt och regimen behöver inse att de inte kan bete sig så här. Man måste också komma ihåg att Azerbajdzjan inte gick med i Europarådet för att de bryr sig så mycket om de mänskliga rättigheterna, de blev medlemmar för att Armenien blev det, säger han till Amnesty Press.

Necmin Kamilsoy är människorättsaktivist och son till en av Azerbajdzjans främsta människorättsförsvarare, Intigam Alijev, som satt fängslad 2015-2016.

Necmin Kamilsoy är människorättsaktivist och son till en av Azerbajdzjans främsta människorättsförsvarare, Intigam Alijev, som satt fängslad 2015-2016. Foto: Vera Häggblom

Samtidigt som korruptionsanklagelserna inom PACE nu ska utredas fortsätter den svåra situationen för Azerbajdzjans regimkritiker. Så sent som två dagar innan Riksdagsseminariet kidnappades den azeriske journalisten Afgan Muktharli i den georgiska huvudstaden Tbilisi, dit han hade sökt sin tillflykt 2015 av rädsla för den azeriska regimen. Afgan Muktharli fördes över gränsen till Azerbajdzjan och sitter nu frihetsberövad, anklagad för bland annat smuggling och våldsamt motstånd mot tjänsteman.

Vera Häggblom
[email protected]

Fakta/Europarådet

  • Europarådet bildades 1949 av tio västeuropeiska länder för att efter Andra världskriget värna om demokrati, mänskliga rättigheter och rättstatens principer. Året därpå antogs Europakonventionen (egentligen Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, som uttolkas av Europadomstolen i Strasbourg.

  • Europarådet har 47 medlemmar, däribland Ryssland, Turkiet och Azerbajdzjan. Vitryssland, Kosovo och Vatikanstaten är de enda europeiska stater som inte är med i Europarådet.

  • Europarådet är inte en EU-institution och ska inte förväxlas med det Europeiska Rådet.

Läs mer från Amnesty Press

Medie(o)frihet i öst (2 februari 2017)

ALMEDALEN2016: Konflikter i medieskugga (9 juli 2017)

Khadija Ismayilova: ”Jag fortsätter arbeta som journalist” (18 juni 2016 – även i nummer 2/2016)

Azerbajdzjans president Ilham Alijev besöker USA:s dåvarande utrikesminister John Kerry i Washington den 30 mars 2016.

Azerbajdzjans president Ilham Alijev besöker USA:s dåvarande utrikesminister John Kerry i Washington den 30 mars 2016. Foto: U.S. Department of State

Nagorno-Karabach: Armenien hotar med fullt krig och Turkiet lovar stödja Azerbajdzjan (4 april 2016)

Lagar mot diskriminering – bra men sedan ska de genomföras (24 februari 2016)

Nagorno-Karabach en fryst konflikt som väntat på en lösning i över 20 år (17 april 2015)

”Värre än någonsin för människorättsförsvarare i Azerbajdzjan” (10 oktober 2014)

Armenien- Azerbajdzjan: En frusen konflikt på Europas bakgård riskerar att återgå i krig (21 februari 2013)

Arabisk vår kan nå Azerbajdzjan - ursinnet växer över brist på yttrandefrihet (13 april 2011)

Läs också

Georgia, Azerbaijan, Turkey Launch Military Drills Near Tbilisi (RFE/RL 5 juni 2017)

EU Urges Azerbaijan To Release Detained Opposition Figures (RFE/RL 5 juni 2017)

Lawyer Says Jailed Azerbaijani Journalist Tortured, Has Lost Teeth (RFE/RL 5 juni 2017)

Nagorno-Karabakh’s Gathering War Clouds (rapport från International Crisis Group 1 juni 2017)

Demonstrators In Tbilisi Protest Azerbaijani Journalist's Alleged Abduction (RFE/RL 31 maj 2017)

Georgia/Azerbaijan: Journalist Kidnapped Across Border (Human Rights Watch 31 maj 2017)

Georgia/Azerbaijan: Exiled Azerbaijani journalist at risk of torture after cross-border abduction (Amnesty International 30 maj 2017)

International Mediators Condemn Cease-Fire Violations In Nagorno-Karabakh (RFE/RL 20 maj 2017)

Azerbaijan Should Release Prominent Political Activist (Human Rights Watch 22 maj 2017)

Azerbaijan: Free Azerbaijani Journalist Mehman Huseynov (Amnesty International 3 maj 2017)

Azerbaijan: Activists targeted by ‘government-sponsored’ cyber attack (Amnesty International 10 mars 2017)

Azerbaijan Suspended Over Rights Crackdown (Human Rights Watch 10 mars 2017)

Azerbaijan: extradited blogger should be released immediately by Azerbaijani authorities (Amnesty International 10 februari 2017)

Azerbaijan: Torture and travesty of justice in Nardaran case (Amnesty International 6 februari 2017)

Azerbaijan: Allegations of suspicious money transfers and other violations of the Parliamentary Assembly’s Code of Conduct in connection with its work on Azerbaijan (Amnesty International 24 januari 2017)

reportage | 2017-06-08
Av: Vera Häggblom