MR-DAGARNA2016: Den ifrågasätta asylrätten – ”Det handlar om människor”
Inte sedan andra världskriget har så många människor varit på flykt som i vår samtid. Europa väljer att stänga gränser och hårda gränskontroller har införts på flera ställen. Men för första gången är migrationsrätten uppe på den globala agendan. Det konstaterades på ett seminarium på MR-dagarna arrangerat av Amnesty.
reportage | 2016-11-19 Av: Moa Skimutis |
Från vänster: Alice Petrén, migrationskorrespondent, Lisa Pelling, statsvetare, utredningschef Arena, Mikael Ribbenvik, tf generalredaktör Migrationsverket. Samtalet leddes av Madelaine Seidlitz, Amnestys svenska sektion. Foto: Åsa Wallin
Hur långt är EU och dess medlemsstater beredda att gå? Hur överensstämmer agerandet med flyktingrätten och staternas internationella åtaganden? Detta var några frågor som ställdes när svenska Amnesty arrangerade ett samtal på MR-dagarna i en tid när antalet flyktingar enligt UNHCR:s senaste statistik är över 65 miljoner, den högsta siffran sedan andra världskrigets slut.
Lisa Pelling, statsvetare och utredningschef på Arena frågar sig om det pågår en migrationskris eller en flyktingkris?
– Det är viktigt att påpeka att migration och asylsökande är två olika saker. Människor runt om i världen är i behov av skydd och hösten 2015 är dömd att återupprepas. Ju högre våra murar byggs, desto mer kaotiskt kommer det bli, säger hon.
Lisa Pelling liknar situationen med en tryckkokare:
– Vi kan inte kontrollera detta. Men det centrala är: Det handlar om människor och inte om system, säger hon.
De mångfaldiga åtgärder som EU vidtar för att människor på flykt inte ska kunna söka asyl i unionen väcker många frågor.
– Detta är vår tids största fråga. Vi måste titta på globala system för migrationen. Det finns ingen ”World Wide Migration” idag och det finns ingen marknad eller börs som tar hand om det. Det är smugglarna som är börsen eller växlingen och vad de sysslar med är egentligen trafficking, säger Mikael Ribbenvik, tillförordnad generaldirektör för Migrationsverket
– Vad är hoppet idag? Vem vill ta emot flyktingar? Vilket land? Vi måste se asylrätten som ett globalt ansvar. För vi har skrivit på Genèvekonventionen och har en skyldighet att inte skicka tillbaka människor, säger Alice Petrén, migrationskorrespondent på Sveriges Radio.
Hon berättar att hon dagligen Facebookar med en familj från Afghanistan som fortfarande är kvar på den grekiska ön Lesbos.
– De berättar för mig att den grekiska skolan säger att deras barn är sjuka och inte kan gå i skolan. Just nu finns 5 000 asylsökande på Lesbos, säger Alice Petrén.
Idomeni vid gränsen mellan Grekland och Makedonien i mars 2016 när 13 000 flyktingar samlades vid den stängda gränsen. Foto: Fotis Filippou/Amnesty International
Mikael Ribbenvik pekar på att den politiska utvecklingen i världen just nu, med den högerpopulistiska vinden i USA, inte bäddar för en generös modell. Det pratas om generositet när det egentligen handlar om mänskliga rättigheter.
Seminariets moderator, Madelaine Seidlitz, från svenska sektionen av Amnesty International, frågar ur samtalen inom EU går om Sverige och vår flyktingpolitik.
– Våra europeiska kollegor säger att vi får skylla oss själva, svarar Mikael Ribbenvik. Det gäller både Sverige och Tyskland. Men det är ingen som frågar om vi som land är på väg att krackelera utan det är direkta frågor som: Hur klarar man detta? Och på vilket sätt hanteras den direkta situationen?
Samtalet övergår till frågan hur man ska komma på rätt köl med asylrätten.
– Nu har IOM (International Organisation for Migration) fått FN-status och det behövs en plattform för migration, säger Lisa Pelling.
– Det som sker på Medelhavet är en ohanterlig situation när det kommer till asylrätten. Men för första gången är migrationsrätten i alla fall uppe på den globala agendan, avslutar Mikael Ribbenvik.
Text: Moa Skimutis
[email protected]
Foto: Åsa Wallin
[email protected]
De finländska studenterna Kaisa Kopsa och Emilia Simola var särskilt inspirerade av föreläsningen ”Militarism from a feminist perspective” med Cynthia Enloe från IKFF. Den öppnade upp för nya perspektiv angående analysen av könsroller, tyckte de. MR-dagarna i Malmö lockade cirka 3 000 besökare. Foto: Åsa Wallin
Läs mer om MR-dagarna
Amnesty Press på MR-dagarna 2016
MR-DAGARNA2016: Regeringen lovar satsa på MR – men är det något nytt i strategin? (18 november)
MR-DAGARNA2016: I skuggan av Trump – ”Demokratin kan inte tas för given” (17 november)
reportage | 2016-11-19 Av: Moa Skimutis |