Sri Lankas ”tysta revolution” lever vidare efter valet
Människorättsaktivister och andra pustar ut. Det blir ingen återkomst till makten för Mahinda Rajapaksa, Sri Lankas förre president, känd för tio års auktoritärt styre och ytterst ansvarig för allvarliga krigsbrott. Amnesty Press reste med tåg från syd till nord och till huvudstaden Colombo för att fånga stämningar i landet inför, under och efter valet den 17 augusti.
reportage | 2015-08-20 Av: Johan Mikaelsson |
Ranil Wickremesinghe (i vit skjorta i mitten) vid UNP:s sista valmöte. Foto: Johan Mikaelsson
När premiärminister Ranil Wickremesinghe sent på fredagskvällen anländer till valmötet för United National Party (UNP) nås ett crescendo. Alla reser sig för att få en skymt av mannen som kan komma att leda Sri Lanka under de kommande fem åren om hans allians vinner över den förre presidenten Mahinda Rajapaksas allians.
Det är musik, konfetti, fyrverkerier och stort jubel bland de drygt 10 000 åskådarna i Colombo som tar del av valrörelsens slutspurt. Vid midnatt måste allt kampanjarbete upphöra, enligt reglerna som den proaktive valkommissionären för ut. Det här valet ska inte som flera tidigare val få urarta i våld, otillåtna röstfiskemetoder och fusk.
Flera kandidater får en sista chans att övertyga väljarna om att kryssa deras nummer på valsedeln. Målet är att säkra en av de åtråvärda 225 platserna i parlamentet.
Många åskådare tycks fira segern i förskott. Det är säkrast. Efter valet är överdrivet firande förbjudet. Vis av erfarenhet stoppas också försäljning av alkohol tre dygn. Några dansar till musiken som strömmar ur högtalarna. Lasershowen, konfettin och tröjorna, allt går i UNP:s partifärg grönt.
Supportrar till Ranil Wickremesinghes UNP firar på förhand i Colombo. Foto: Johan Mikaelsson
Talen varvas med framträdanden av kända sångare. De ställer upp för UNP, som oväntat kom till makten i januari efter att Rajapaksa förlorade presidentvalet mot utmanaren Maithripala Sirisena. En majoritet av folket tilltalades av Sirisenas, Wickremesinghes och den tidigare presidenten Chandrika Kumaratungas program mot korruption och maktmissbruk. Landet skulle ledas till frihet och bättre levnadsvillkor för alla.
En samling partier, organisationer och människor gick samman för att hindra landet från att glida djupare ner i ett diktaturliknande tillstånd. Inför presidentvalet 8 januari började många öppet kritisera Mahinda Rajapaksa, något som de flesta länge undvikit.
Med tre bröder i nyckelpositioner och släktingar och vänner utspridda i statsapparaten hade Rajapaksa tagit ett hårt grepp om ön. Men Sirisena, även han från Sri Lanka Freedom Party (SLFP) och hälsominister i Rajapaksas regering, vred greppet ur händerna. Avgörande var att tamilerna och de muslimska morerna, vilka tillsammans utgör en fjärdedel av öns befolkning, gick till valurnorna och röstade bort Rajapaksa.
Efter ”Den tysta revolutionen” har dammluckorna öppnats. Nya historier om Rajapaksas maktfullkomlighet diskuteras, inte minst i medierna som fått nytt syre. Men hans kandidatur till parlamentsvalet lyckades Sirisena inte hindra.
Den förre presidenten Mahinda Rajapaksa står inte högt i kurs bland Jaffnaborna. Foto: Johan Mikaelsson
I huvudstaden Colombo har UNP brett stöd. I de stadsdelar där det bor övervägande tamiler röstar de flesta på Tamilska Nationella Alliansen (TNA). Det är i öns södra delar som Rajapaksa har sina mest hängivna supportrar. I Colombo är det nu de som får ducka.
Det märks i konversationerna, bland annat på järnvägsstationen, där en singalesisk man lockar turister till ett hotell i söder. En man med grått hakskägg och klara plirande ögon står en bit bort och lyssnar. Efter en stund kommer han fram.
– Den här mannen är snäll, men du som är journalist ska veta att han är en god vän till Mahinda. De är från samma by. Han har fått korruptionspengar, tsunamipengar, för att bygga upp sitt hotell, säger den skäggige finurligt leende, med allvarliga ögon.
Hotellmannen ser besvärad ut och får inte fram ett ord. Efter några sekunder höjer han rösten, men för att undvika ett hetsigt meningsutbyte klappar den skäggige om hotellmannen och skakar hans hand.
– Du ska inte bekymra dig, säger han och skrattar. Försvinnandenas tid är över. Du kommer inte att behöva åka i en vit skåpbil när den nya regeringen är vid makten.
När den skäggige gått kommer hotellmannen tillbaka.
– Du ska inte lyssna på den där muslimske mannen. Det han säger stämmer inte. Och att Mahinda skulle vara galen och sådant är inte heller sant.
Pendeln har svängt. De som tidigare var i överläge, är nu i underläge. Om Rajapaksa förlorar igen finns möjligheter till förändring på djupet. En annan man visar tummen upp för UNP och Nationella förenade alliansen för gott regeringsstyre. Han tror att den kan göra det bättre för alla, inte bara majoriteten, de buddistiska singaleserna.
Ramachandran, en tamilsk pensionerad bankdirektör och numera hindubrahmin på fritiden, har förutspått att 2015 blir ett bra år för tamilerna. Foto: Johan Mikaelsson
Maktskiftet har gjort att mycket av den tidigare regimens metoder har upphört, inte minst de ökända vita skåpbilarna utan nummerskyltar som förde bort människor. Men militärerna är fortfarande desamma. Få av de höga officerarna har bytts ut.
Toppen på Mathans vänstra lillfinger är färgat lila, ett bevis på den avlämnade rösten. Foto: Johan Mikaelsson
Flera nya rapporter från internationella organisationer visar att tortyr och sexuellt våld än idag används, främst mot tidigare medlemmar och supportrar till LTTE, Tamilska Eelams befrielsetigrar, som 1983 gjorde uppror för en tamilsk stat. Unga män och kvinnor lever i en utsatt situation.
Tamiler som har lyckats fly till Storbritannien har berättat om sina upplevelser för International Truth and Justice Project Sri Lanka och Freedom from Torture. Rapporterna från juli och augusti i år är skrämmande läsning. Båda baseras på intervjuer med hundratals offer, verifierade av specialiserade läkare och jurister.
Cirka 12 000 tidigare gerillasoldater har släppts åren efter krigsslutet i maj 2009. De lever nu i en utsatt situation. Några hundra är fortfarande i fångenskap och det är oklart vad som hänt med många människor som tagits av regeringssoldater. Många gerillasoldater som överlämnade sig till armén avrättades, ofta efter tortyr och våldtäkt. Bevis i form av bilder, filmer och vittnesutsagor kan googlas fram. En stor del av gerillans ledning och deras familjer gick samma öde till mötes.
Som känd människorättsförsvarare i Sri Lanka har Paikiasothy Saravanamuttu som leder organisationen Centre for Policy Alternatives (CPA) hotats och kallats förrädare när han tagit upp svåra frågor. Nu tror han att en ny regering kan befästa de vinster som redan gjorts när det kommer till yttrande- och pressfrihet. Kanske kan några av alla journalistmord under Rajapaksas styre, som samtliga är ouppklarade, lösas.
– Anklagelserna kommer att tas upp under den nya regeringen, och utredningarna kan föras framåt. Om fem år kan några av förövarna sitta bakom galler, säger han.
Paikiasothy Saravanamuttu vid Centre for Policy Alternatives har länge verkat för mänskliga rättigheter och politisk lösning på landets etniska konflikt. Foto: Johan Mikaelsson
Efter de fåtal väljarundersökningar som har gjorts är han övertygad om att UNP kommer att vinna och regera med sin allians antingen i majoritet eller med stöd av andra partier. Det ger möjligheter att flytta fram positionerna, med internationellt stöd.
– Frågan om mänskliga rättigheter är komplicerad för Sri Lanka. Men FN-utredarnas rapport som släpps veckorna efter valet kommer att slå ned hårt. Frågan är sedan om det blir en hybrid av en inhemsk och en internationell utredning, konstaterar Paikiasothy Saravanamuttu.
Den tidigare regeringen under Rajapaksa har nekat till alla anklagelser om övergrepp. Människorättsorganisationer har sett igenom lögner och bortförklaringar och det var USA som fick FN:s råd för mänskliga rättigheter att tillsätta en oberoende utredning av såväl regeringens som gerillans misstänkta krigsbrott och brott mot mänskligheten som sannolikt ledde till tiotusentals människors död under krigets sista månader, våren år 2009.
I en av tredjeklassvagnarna i tåget från Colombo till Jaffna i norr sitter och står civilklädda soldater som ska tillbaka i tjänst efter ledighet. De fördriver, precis som alla andra, tiden med att läsa, kolla film på telefonen, prata och köpa snacks från försäljarna som äntrar de stationer där tåget stannar.
– Nu behöver vi inte använda våra vapen. Vi är där för att hjälpa människor, förklarar en av soldaterna som nu efter kriget tjänstgör som vakt vid ett sjukhus i norr.
Valobservatörer från organisationen CAFFE verkade för ett fritt och rättvist val. Foto: Johan Mikaelsson
I de krigsdrabbade, tidigare LTTE-kontrollerade delarna i norr är tiotusentals singalesiska soldater stationerade för att ”Tigrarna inte ska starta en ny väpnad kamp”. Tortyr används för att trycka ned och avskräcka.
– Det är allmänt känt bland den tamilska befolkningen. Och det kommer ut i den tamilska pressen. Däremot förs det inte upp till diskussion i de engelskspråkiga och singalesiska medierna. För att skydda soldaterna, säger en journalist i Jaffna.
Hur ska det gå att stoppa, om det inte kommer ut att detta förekommer?
– Det blir en utmaning för den engelska pressen framöver.
Jaffna är i stora delar mycket fattigt. I fiskebyarna längs kusten är människorna vana att kämpa för att överleva. På ytan ser det harmoniskt ut. Alla har under krigsåren 1983-2009 blivit av med egendom, inte sällan sina hus. Och de har förlorat släktingar och vänner.
– Alla här, utom de minsta har varit med om krig. Även om det inte är krig nu har vi inte riktig frihet. Soldaterna och underrättelsemedarbetare som är civilklädda håller koll på oss, säger en man som bor i en av fiskebyarna.
Han är anhängare till TNA, som han tror kan nå framgång i arbetet för det tamilska folket, inte minst de runt 600 000 tamilerna i Jaffna. Halvön börjar läka en del sår efter kriget men väntar på en politisk lösning som kan rycka upp konfliktens rötter.
Ushanthan studerar juridik i Jaffna och är medlem i TNA:s ungdomsparlament. Foto: Johan Mikaelsson
I TNA:s högkvarter på en av Jaffnas slingrande gator med låga putsade hus med omgivande murar och trädgårdar med palmer sitter en grupp äldre män som får hjälp i arbetet av ungdomar från ”Ungdomsparlamentet”.
– Hade det inte varit för kriget och att många tamiler lämnat ön hade vår befolkning på Jaffnahalvön vuxit till fyra miljoner, vi skulle haft god utveckling, konstaterar mångårige parlamentsledamoten Mavai Senathirajah från ”Federala partiet”, ITAK.
En av ungdomarna har just visat var en mindre bomb exploderade vid infarten. Splitter perforerade de tjocka plåtarna i porten.
– Som tur är blev ingen människa skadad. Det är ett sätt att försöka skrämmas. Vi hajade såklart till av explosionen, men vi är inte rädda. Efter alla år är vi vana vid bomber, säger Senathirajah och skrattar. Jag tror inte heller att våra väljare blir avskräckta från att gå och rösta, vilket kan ha varit avsikten med attacken.
En stor bil och två motorcyklar sågs lämna platsen, men det finns inga misstänkta, bara misstankar och spekulationer.
De sista skälvande timmarna inför måndagens val har han egentligen inte tid för intervjuer. Men han berättar länge om hur han var med i de fredliga protesterna på 1970-talet, som på 1980-talet övergick till Tigrarnas väpnade kamp för en separat tamilsk stat i de norra och östra delarna av ön. På den tiden arresterades han otaliga gånger, trots att han varken använde eller förespråkade våld.
– Den politiska kampen körde fast. När Mr Prabhakaran (Velupillai Prabhakaran, LTTE:s grundare och ledare fram till sin död 2009) och Tigrarna tog upp vapen, så stod vi och det tamilska folket på deras sida vad gällde målet, även om vi inte höll med om alla metoder, förklarar han.
I grunden är målet desamma: frihet och bra levnadsförhållanden, utan närvaro av singalesiska soldater och poliser. Lösningen stavas federalism, som förespråkats sedan 1951. Oberoende bedömare anser att norra och östra provinsen kan få självstyre i någon form inom ett enat Sri Lanka, men att federalism är osannolikt.
Redaktören M.V. Kananamaylnathan vid tidningen Uthayans kontor i Jaffna. Redaktionen och journalisterna har utsatts för ständiga attacker. Foto: Johan Mikaelsson
Tidningen Uthayans kontor ligger inte långt från TNA:s högkvarter. Den 73-årige redaktören M.V. Kananamaylnathan möter upp på redaktionen på söndagskvällen. Uthayan fick 2013 Reportrar utan gränsers pressfrihetspris för modet att fortsätta sitt arbete.
Kollegor i branschen tycker att tidningen är ett propagandaorgan för TNA. Ägaren och grundaren kandiderar för en plats i parlamentet och satte inför valet varje dag in flera helsidesannonser.
– Vi skriver sanningen oavsett vad som händer och vi hade inte existerat idag om det inte vore för våra läsare som har uppskattat det, säger M.V. Kananamaylnathan i lokalen som har kulhål i väggarna, spår efter riktade attacker.
På valdagens morgon korsar jag och autorikshaföraren Mathan Jaffnahalvön och besöker flera skolor, som används som vallokaler. Människor går in med sina röstkort och kommer ut med lilafärgat vänster lillfinger, tecknet för avlagd röst.
– Valet har gått lugnt till här, vi har bara hört från en vallokal att en kandidat har arrangerat transport till vallokalen vilket inte är tillåtet, säger Jakeenthan från CAFFE, Kampanjen för ett fritt och rättvist val, som har 30 000 observatörer på plats i och utanför vallokaler över hela ön och även är med vid rösträkningen.
Val har i decennier ofta inneburit våldsamma uppgörelser mellan supportrar till SLFP och UNP. Presidentvalet 8 januari förflöt ovanligt smärtfritt. Förhoppningen är att känslorna inte heller nu ska svalla över, trots att mycket står på spel.
Polis och observatörer har en förebyggande roll. Många överträdelser har handlat om otillåten affischering. Polisen har avlägsnat plakat som trots förbudet har satts upp. Men 500 personer har också satts i arrest. En observatörsstyrka från EU bjöds in av Sri Lankas regering för att övervaka valrörelsen.
– Vi har inget mandat att ingripa. Vi samarbetar med lokala aktörer och rapporterar till Bryssel och ska presentera en preliminär rapport två dagar efter valet. Men säkerligen har vår närvaro en lugnande inverkan, att man ser skymten av oss och att det finns andra ögon som ser vad som händer, säger svensken Lars Tollemark.
EU bjöds in av Sri Lankas regering och bidrog med en valobservatörsstyrka. Foto: Johan Mikaelsson
Han ingår i ledningsgruppen och koordinerar de 70 observatörernas insatser i de 22 valdistrikten. Med kollegor från EU:s alla medlemsländer, samt Norge och Schweiz, är han inhyst i ett tillfälligt kontor i ett av de stora hotellen i stadskärnan.
Centret för övervakning av valrelaterat våld (CMEV), med 4 000 volontärer, har dokumenterat över 800 överträdelser, varav drygt 130 allvarliga. I tio fall har skjutvapen använts. Tre personer sköts till döds under ett valmöte i början av augusti. På valdagen noteras drygt 100 våldsincidenter. Valet beskrivs ändå som fredligt.
På valdagens eftermiddag går resan söderut från Jaffna till Colombo. Bredvid mig på tåget sitter Nivan, en av många unga som rest hem för att rösta. Några av de statligt anställda får poströsta. Övriga måste ta sig till sin hemby, där röstlängderna finns.
– De säger att det har blivit bättre i norr. Några vägar är nya och fina, men det internationella samfundet borde ta reda på hur det verkligen är för människor att leva här, säger Nivan som kommer från Jaffna men arbetar i Colombo.
Han konstaterar att armén har stora högsäkerhetszoner, mark som borde lämnas tillbaka till lokalbefolkningen. Den nya regeringen har beordrat armén att lämna en del områden, men fortfarande väntar tiotusentals familjer på att återvända till hus och jordbruksmark som de tvingades överge under krigsåren.
Mahinda Rajapaksa behöll länge sin segervissa attityd, men framåt tisdagseftermiddagen erkände han att den allians som hade kunnat ge honom premiärministerposten hade förlorat. Den en gång mäktige presidenten blir nu parlamentsledamot i opposition.
Ranil Wickremesinghe valtalar vid UNP:s sista valmöte, med partisymbolen elefanten i bakgrunden. Foto: Johan Mikaelsson
Premiärminister Ranil Wickremesinghe får fortsätta som premiärminister efter sin ”provanställning” på posten. Han vädjar till folk att inte klassa varandra som vinnare och förlorare. Han ser Sri Lanka som en familj, där alla arbetar tillsammans. Valresultatet, 45,7 procent (105 platser i parlamentet) för den UNP-ledda alliansen mot 42,4 procent för Rajapaksas allians (96 platser) visar att en majoritet delar den uppfattningen. Dessutom kan medlemmar i SLFP delta i en samlingsregering, vilket kan ge viktiga två tredjedelar av platserna i parlamentet.
– Låt oss tillsammans bygga ett civiliserat samhälle och bilda en regering som arbetar för att skapa ett land med lika möjligheter för alla, sade Ranil Wickremesinghe i ett uttalande.
”Den tysta revolutionen” från 8 januari får en fortsättning.
– Vi vet vad den förra regeringen gjorde. Rajapaksa var en mycket farlig man. Nu kan vi se framåt och försöka göra det bättre för alla, inte minst människorna i norr, säger Edward, en singalesisk bartender.
Arbetet kan ta sin början.
Johan Mikaelsson
[email protected]
Fakta/ Parlamentsval i Sri Lanka 2015
Statsskick: Republik med flerpartisystem
Stats- och regeringschef: President Maithripala Sirisena (vald 8 januari 2015)
Parlament: 225 platser (beläget i den egentliga huvudstaden Kotte, en förstad till Colombo)
Invånare: 20,2 miljoner, varav drygt 14 miljoner är röstberättigade
Folkgrupper: Singaleser 75 procent , lankesiska tamiler 11 procent, höglandstamiler 4 procent, muslimska morer 9 procent, övriga 1 procent.
Språk: singalesiska, tamilska, engelska (förbindelsespråk)
Religion: Buddism 70 procent, hinduism 12,5 procent, islam 10 procent, kristendom 7,5 procent (De flesta singaleser är buddister, merparten av tamilerna är antingen hinduer eller kristna, medan muslimerna räknas som en egen folkgrupp.)
Politik: United National Party (UNP) och Sri Lanka Freedom Party (SLFP), har omväxlande haft makten sedan självständigheten 1948. UNP beskrivs som liberalkonservativt och SLFP som socialistiskt och har under årtionden varit i allians med kommunistpartiet och trotskistiska LSSP.
Båda de stora partierna har med få undantag singalesiska medlemmar. Partierna i landet är sedan årtionden i stort sett uppdelade efter etniska skiljelinjer. I parlamentsvalet 17 augusti 2015 ställdes UNP:s allians UNFGG (United National Front for Good Governance) mot SLFP:s UPFA (United Peoples Freedom Alliance).
Resultat i valet den 17 augusti (antal platser i parlamentet)
UNFGG: 106 (45,7 procent)
UPFA: 95 (42,4 procent)
TNA (tamilsk partiallians): 16 (4,6 procent)
JVP (nationalistiskt marxistiskt singalesiskt parti): 6 (4,87 procent)
SLMC (muslimskt parti): 1 (0,4 procent)
EPDP (tamilskt parti): 1 (0,3 procent)
Amnesty International om Sri Lanka
AI Statement to UN Human Rights Council on Sri Lanka, March 2015 (25 mars)
Läs mer om Sri Lanka från Amnesty Press
Efter presidentvalet - demokratin kan få ny chans i Sri Lanka (analys av Johan Mikaelsson) , 25 januari 2015
Rajapaksa utmanas i morgondagens presidentval på Sri Lanka (7 januari 2015)
FN ska utreda motvilligt Sri Lanka (Amnesty Press 9 april 2014)
Sri Lanka: Pressfrihet under attack (reportage i nummer 1/2014)
Samväldets möte i Colombo: Sri Lankas regering vs Channel 4 (23 november 2013)
Sri Lanka i fokus i FN:s råd för mänskliga rättigheter (Johan Mikaelsson rapporterar från Genève 15 mars 2013)
Sri Lanka – en het plats 2013 (krönika av Johan Mikaelsson i Amnesty Press nr 5/2012)
Sri Lanka – två år efter tigrarnas fall (nr 1/2011)
Två år sedan Lasantha Wickrematunga mördades - ännu har ingen gripits (8 januari 2011)
Pressfrihetspris tilldelas mördad lankesisk journalist (Amnesty Press 5 maj 2009)
Regeringen rasar mot FN:s krav på oberoende undersökning om krigsförbrytelser ”Avrättningsvideo är fejk” (9 januari 2010)
Colombo i skuggan av kriget (19 mars 2008)
Östra Sri Lanka: Överste Karuna flyr – över 100 barnsoldater fria (13 april 2004)
reportage | 2015-08-20 Av: Johan Mikaelsson |