MAKEDONIEN
– Ofta har den makedoniska modellen för ett multietniskt samhälle och pluralism räknats ut, men hittills har den visat sig vara mer stabil och uthållig än någon har väntat sig. Nu säger folk att Makedonien är ifrågsatt igen, men de borde komma ihåg att denna gång är det också det internationella samfundet som står inför en allvarlig utmaning.
Det sade Makedoniens utrikesminister Srgjan Kerim när han på måndagseftermiddagen gästade Utrikespolitiska Institutet i Stockholm och höll en föreläsning i en överfull lokal. Doktor Kerim har de senaste dagarna ägnat sig åt skytteldiplomati. I onsdags var han hos FN:s säkerhetsråd i New York, i fredags i Nato-högkvarteret i Bryssel och därefter var det möte med den albanske utrikesministern Paskal Milo i den albanska staden Peshkopi.
Måndagens besök i Stockholm var planerat som ett rutinbesök hos EU:s ordförandeland för att lägga första grunden till det som Kerim hoppas ska bli ett medlemskap i EU år 2010. Men sedan två veckor tillbaka är Makedonien inne i sin värsta politiska kris sedan landet blev det enda av det forna Jugoslaviens republiker som för snart tio år sedan nådde självständighet utan krig. Idag finns det de som befarar att Makedonien står inför ett sönderfall, som kommer att påverka stabiliteten i hela regionen.
– Under ett helt årtionde lyckades vi undvika nationalismens fällor som ledde resten av det forna Jugoslavien in i krig, sade Kerim. I våra ansträngningar att handla förebyggande fick vi hjälp av FN, där svenska fredsstyrkor spelade en viktig roll.
Så sent som den 23 februari såg fortfarande allt ljust ut och den makedonske utrikesministern pekade med stolthet på att hans huvudstad, Skopje, då var värd för ett toppmöte med ledare från staterna på Balkan. En ny regional samarbetsvilja är på väg där nu också Vojislav Kostunicas Jugoslavien deltar. Regional integration och europeisk integration är enligt Kerim ledorden för politiken i Makedonien.
Men det finns krafter som har en annan agenda. Vad Kerim kallar ”etniska albanska extremister” har etablerat sig i norra Makedonien och med byn Tanusevci som bas har de makedoniska säkerhetsstyrkorna attackerats.
– Hittills har fyra medlemmar i säkerhetsstyrkorna dödats, konstaterade Srgjan Kerim. Vi måste en gång för alla sätta stopp för alla personer och grupper som tar till våld för att uppnå någon typ av abstrakta politiska mål. Tiden för bildande av större stater på etnisk grund är förbi. Den idén har lidit nederlag.
Samtidigt betonade han att svaret på ”extremisternas” våld har varit återhållsamt, då regeringen är medveten om att samarbetet mellan den slaviska majoriteten och den albanska minoriteten står på spel. Lokala befolkningen i konfliktområdet får inte bli måltavla för de makedoniska säkerhetsstyrkorna. Enligt Kerim har de albaner som flytt över gränsen från Makedonien till Kosovo inte blivit föremål för etnisk rensning utan lämnat på grund av påtryckningar från de väpnade grupperna.
– Regeringskoalitionen har dessutom försöket agera politiskt i de områden som påverkas av dessa terroristaktiviteter. Medlemmar i det albanska partiet DPA (PDSH på albanska) har besökt gränsbyar för att förklara regeringens målsättningar, förklarade Kerim.
Makedonien styrs sedan 1998 av en oväntad koalition där makedoniska VMRO och albanska DPA är de viktigaste partierna. VMRO är arvtagare till 1800-talets Inre Makedoniens revolutionära organisation och kännetecknades ända tills för några år sedan av en extrem nationalistisk retorik och var inte främmande för krav på ett Stormakedonien som omfattar även norra Grekland ner till Thessaloniki. DPA, som leds av Arben Xhaferi, brukar beskrivas som det mer radikala av de två albanska partierna i Makedonien. Det andra partiet, PDP (PPD), styrde tidigare tillsammans med SDM, de socialdemokratiska ex-kommunisterna.
På måndagen uppmanade Arben Xhaferi Makedoniens albaner att delta i en fredsmarsch i Skopje på tisdagen och sade att ytterligare ett krig på Balkan är oacceptabelt. Xhaferi och Ymer Ymeri från PDP besökte på söndagen Tirana där Albaniens premiärminister Ilir Meta enträget uppmanade albanerna i Makedonien att inte äventyra landets stabilitet.
Men under helgen framträdde också Ushtaria Çlimatare Kombetare (UÇK), den nationella befrielsearmén, med ett politiskt program. Där talas om ökade rättigheter för albanerna där en ny författning ska garantera deras rättigheter. Dessutom vill man ha internationell medling. Däremot finns inga referenser till ett Storalbanien. I en intervju med brittiska BBC hävdade en kommendant inom UÇK att gerillan finns över hela landet och att huvudstaden Skopje och Tetovo och Gostivar i det albanskdominerade västra Makedonien kommer att skälva inom sju dagar.
När utrikesministern efter sitt föredrag besvarade frågor från Amnesty Press medgav han att krisens centrum kan förflyttas från de avlägsna bergen i norra delen av Makedonien till storstäderna.
– Det går inte att utesluta att extremisterna kan försöka sig på provokationer som angrepp på polisstationer. Och de försöker rekrytera ungdomar. Men något allmänt uppror tror jag inte på. DPA och PDP har kontroll över albanerna.
De kommande veckorna kommer att visa om Srgjan Kerim har rätt eller fel. På söndagen bildades ett nytt parti i Skopje där 500 personer samlades för att grunda PDK; det nationella demokratiska partiet. PDK kräver att Makedonien blir en federation i stället för en enhetsstat. Enligt Radio Free Europe förnekar PDK samtidigt att man är gerillans politiska gren.
Amnesty Press |