Spiralskandalen är ett öppet sår

”Spiralkampanjen” inleddes av den danska staten 1966. Några år senare, i mitten av 1970-talet hade hälften av alla Grönlands kvinnor i fertil ålder fått spiral insatt. Många var yngre tonåringar som inte förstod vad de utsattes för. Henriette Berthelsen var 13 år. Nu är hon en av 143 kvinnor som stämt den danska staten.

Byn Fiskenaesset, där Henriette Berthelsen bodde med sin familj innan hon togs till Danmark. Foto: Wikipedia/Sarfaq Ittuk

Hade det inte varit för att Naja Lyberth vågade bryta tystnaden hade den så kallade spiralskandalen kanske förblivit dold. Det var när hon började fråga runt via Facebook om någon annan – förutom de i hennes skolklass – hade varit med om något liknande, som proportionerna av övergreppen började ta form. Det var då 2017 och mer än 40 år sedan hon som 14-åring mot sin vilja fick en spiral insatt.

– Jag hade inte en aning om omfattningen av övergreppen, eller att det handlade om dansk politik för att minska den grönländska befolkningen, säger hon när jag ringer upp henne i Nuuk på Grönland.

Naja Lyberths Facebookfråga gav gensvar från grönländska kvinnor både i Grönland och i Danmark. Men det skulle dröja till 2022 när två journalister på Danmarks radio börjar gräva i historien och släpper podden Spiralkampanjen, som vidden av vad som hänt blev känt i Danmark. Skandalen var ett faktum.

I årtionden hade tusentals grönländska kvinnor burit på denna – för dem – skamfyllda hemlighet utan att känna till omfattningen eller motivet bakom.

Naja Lyberth var den som bröt tystnaden kring spiralövergreppen. Hon började ställa frågor på Facebook. Foto: James Brooks/AFP/TT

Spiralkampanjen startade 1966, och var som mest intensiv fram till mitten av 1970-talet. Den innebar att danska läkare satte in spiraler på grönländska kvinnor och flickor, utan vare sig information eller samtycke. Många var så unga som 12 år.

Totalt uppskattas minst 4 500 flickor och kvinnor, vilket under den tidsperioden motsvarade hälften av alla kvinnor i fertil ålder i Grönland, ha utsatts. Programmet avslutades helt först 1991. Anledningen var att den danska staten ville stoppa den snabba befolkningstillväxten på Grönland, eftersom den också ledde till att kostnaderna för välfärden steg.

Spiralerna sattes in på flickorna under skoltid och utan att föräldrarna informerades. Inte heller flickorna förstod vad de hade utsatts för. Senare har flera kvinnor vittnat om konsekvenser, som att de har trott sig vara infertila. Händelserna är för många ett trauma som omgärdats av tystnad och skam. Flera utsatta har liknat övergreppet vid våldtäkt.

Skandalen som rullades upp väckte bestörtning i Grönland. Vittnesmålen visade att övergreppen i Grönland var systematiska och så utbredda att de av grönländska politiker och människorättsorganisationer har liknats vid folkmord. Att förhindra graviditeter inom en folkgrupp klassas i FN-konventionen som en folkmordshandling.

Idag är HenrietteBerthelsen terapeut, och expert i en grupp för suicidprevention i Grönland. Foto: Christin Sandeberg

Henriette Berthelsen tar emot i sitt hem i en förort till Köpenhamn. Hon visar in mig till det ombonade vardagsrummet. På soffbordet har hon dukat fram te, kaffe och torkad frukt och på den breda fönsterbrädan står en isbjörn i porslin, uthuggna mineraler och andra föremål som påminnelser om hennes hemland.

– För mig handlar det inte bara om en enskild händelse, spiralövergreppet, utan det är ett trauma som byggts upp av en rad händelser som påtvingats mig, min mor och innan dess mina mor- och farföräldrar, säger hon och drar på så vis upp de stora linjerna över det asymmetriska maktförhållande som har funnits och än idag finns mellan Danmark och Grönland och danskar och inuiter.

Henriette Berthelsen vill vidga berättelsen, och säger att hennes liv präglats av dåtidens fördanskningspolitik. Hon var 13 år när hon utsattes.

Henriette Berthelsen placerades liksom många grönländska barn på internatskola. Foto: Privat

Minnena är fragmentariska: I väntrummet var det många av flickorna som grät. Efteråt pratade de aldrig med varandra om det som hänt.

– Jag minns ingenting av vad som hände i sjukhussalen. Men när jag i vuxen ålder letade reda på mina patientjournaler framkom det att läkarna hade försökt föra upp spiraler i min livmoder vid nio olika tillfällen, säger hon och berättar att hon kommer ihåg att spiralen ibland stack ut och att det gjorde ont.

Den kan ha suttit fel eller lossnat. Själv tänker hon att spiralen, avsedd för vuxna, kanske var för stor för en flicka.

– Jag minns bara smärta, smärta och smärta. Att det var en tid präglad av smärta.

Född 1958, som nummer två i en syskonskara på fem, växte hon upp som den äldsta dottern med stort ansvar hemma i den lilla byn Fiskenaesset på sydvästra Grönland.

– När jag började skolan var det på dansk folkeskola i Grönland, där lärarna var danska och vi studerade på danska, berättar hon.

Som tolvåring skickades hon till Danmark för att bo i en dansk familj under ett år. Efter det skulle hon aldrig komma hem till sin familj igen.

– Min mor tillfrågades, och ville inte att jag skulle åka. Men hon övertalades till att ge sitt godkännande. Jag och många grönländska flickor skulle bli danskar. Det hade den danska staten bestämt.

Henriette Berthelsen berättar att hon knappt minns hur det var, hur det kändes att lämna hemmet.

– Men kvinnan som var mor i familjen där jag bodde har berättat att jag bara grät när jag kom dit. Jag kunde inte sluta.

Som tolvåring skickade Henriette Berthelsen till Danmark för att bo i en dansk familj under ett år. Foto: Privat

De jobbiga minnena sitter djupt, trots år och mängder av pengar och tid lagda på terapi, som hon själv säger. När hon återvände till Grönland fick hon inte resa hem till sin mor och sina syskon. Hon sattes på en internatskola.

– Jag var 13 år och blev kvar där i fyra år, berättar hon och beskriver det som att det rådde något slags apartheid på skolan. Danskar och inuiter gick i separata klasser. Det var under tiden på internatskolan som flickorna togs till sjukhus där spiralerna sattes in. – Det gjorde så ont, ont. Och jag var så ensam. Ingen mamma, ingen kram, inget smärtstillande.

I dag är Henriette Berthelsen 67 år och i sitt yrke som familje- och psykoterapeut har hon arbetat och föreläst i både Grönland och Danmark. Hon ingår också i en expertgrupp för suicidprevention i Grönland, och är specialiserad på traumabearbetning och kolonialism. Ingen dansk myndighet har någonsin tagit ansvar för övergreppen. Det har lett till att skulden och skammen bärs av inuitkvinnorna som ett ok, som blir tyngre för varje år, menar hon. På så vis är det koloniala arvet fortfarande ett öppet sår.

– Min mor, till exempel, hon fick livmodern bortopererad utan att veta om det.

Under en operation för en annan åkomma hade läkaren bestämt att även ta bort livmodern, utan att först fråga henne. Hon hade då fem barn. Läkaren ville förhindra att hon fick fler. Henriette Berthelsen säger att det skapar trauman som går vidare från generation till generation.

– Jag ser det när jag tittar på min dotter. För även om jag önskar att det inte vore så och även om jag har lagt ner oerhört mycket tid och pengar på att försöka läka mina egna trauman känner jag att jag ändå har fört över delar av det till mina barn och barnbarn.

Vid flera tillfällen de senaste åren har Henriette Berthelsen skrivit till den danska statsministern och argumenterat för att de inuitkvinnor som utsattes för spiralövergreppet och idag lever i Danmark ska få traumabearbetning betald av den danska staten. Efter påtryckningar, gav myndigheterna efter och betalade två timmar terapi.

– Två timmar kan göra mer skada än nytta, säger hon och konstaterar att det var mer av en symbolisk gest.

Sedan Naja Lyberth gick ut och talade om övergreppen i podden från Danmarks radio har det fortsatt varit kvinnorna själva som har fått driva frågan.

I oktober 2023, skrev Naja tillsammans med 66 kvinnor, ett brev till den danska regeringen med krav på en ursäkt, upprättelse och ekonomisk ersättning på 300 000 danska kronor per person av staten för det de utsatts för.

Den danska regeringen var dock snabb med att avfärda dessa krav och klargjorde att de inte heller tänkte tillsätta en utredning kring människorättsbrott, berättar Naja Lyberth. När kvinnorna förstod att den danska regeringen inte tänkte tillsätta en utredning av övergreppen, valde gruppen, som då hade samlat 143 drabbade, att gå vidare juridiskt och stämma staten.

Ett av argumenten för det var, enligt Naja Lyberth, att den äldsta av dem är över 80 år, och att de därför inte har tid att vänta längre.

– Vi vill återfå självrespekten och respekten för våra livmödrar medan vi fortfarande är i livet. Det finns ingen regering som ska bestämma om vi ska skaffa barn eller inte, säger Naja Lyberth.

Fallet står nu inför prövning i det som i Danmark heter Eastern High Court, som är en instans under Högsta domstolen i det juridiska systemet.

I rättsprocessen bistår Danmarks institut för mänskliga rättigheter som experter på just rättighetsfrågor. Marya Akhtar, som är chef på mr-institutets juridiska avdelning, menar att det är flera saker som sticker ut med spiralskandalen: Främst det stora antalet kvinnor och flickor som utsattes, samt att de inte informerades eller förstod vad de utsattes för.

– Det innebär att det handlade om systematiska kränkningar av mänskliga rättigheter, säger hon och fortsätter: – För det andra, menar vi, i enlighet med Europakonventionen, att det rör sig om brott mot skyldigheten att skydda mot kränkande behandling, det vill säga: Staten skyddade inte de grönländska flickorna, utan utsatte dem medvetet för övergrepp.

Marya Akhtar säger vidare att rätten till personligt och kroppsligt självbestämmande kränktes.

Marya Akhtar på danska Institutet för mänskliga rättigheter och bistår som expert i den rättsprocess som pågår mot danska staten. Foto: Institutet för mänskliga rättigheter, Danmark

– De här flickorna visste inte varför de togs till sjukhuset, och vad som fördes in i deras kroppar. Det är väldigt allvarligt. Det är en oerhört stor skandal och ett fall av historisk dimension, fastslår Marya Akhtar.

Om domstolen konstaterar att den danska staten gjort sig skyldig till ett övergrepp och en kränkning av kvinnornas mänskliga rättigheter är den danska staten skyldig att ersätta de utsatta.

För den danska staten är det mycket som står på spel. Förutom kvinnornas konkreta krav på ansvarstagande och kompensation handlar det om Danmarks hållning till Grönland – historiskt och i nutid.

Dessutom står internationell prestige på spel – vilket hamnar i ett nytt ljus i och med att Donald Trump gör anspråk på Grönland och påstår att grönländarna hellre vill tillhöra usa. I egenskap av jurist föredrar Marya Akhtar att tala om frågan utifrån mänskliga rättigheter snarare än utifrån den koloniala historien eller geopolitik, men säger ändå:

– Det är viktigt att komma ihåg att det handlade om mycket unga flickor som blev utsatta av, och var helt i händerna på, myndigheterna. Samt att det handlade om grönländska flickor och kvinnor medan myndigheterna representerades av danskar. Men jag vill understryka att det handlar om tydliga människorättsbrott, säger Marya Akhtar och tillägger:

– Och vi har starkt uppmuntrat den danska staten att erkänna det som hände som övergrepp. Det har även FN:s särskilde rapportör för urfolks rättigheter och FN:s tortyrkommitté.

Henriette Berthelsen ser den danska statens vägran att erkänna övergreppen som spiralkampanjen innebar, som ytterligare ett människorättsbrott i raden av övergrepp som Danmark försökt att dölja genom historien. – Den danska staten har helt förträngt sin koloniala historia. Och det gör ont. Hon tystnar och tillägger: – Vi grönlänningar kan aldrig bli fria förrän vi och danskarna har gjort upp med den koloniala historien.

Text: Christin Sandberg

FAKTA:

GRÖNLAND OCH DANMARK

Grönland koloniserades av Danmark på 1700-talet. 1979 fick Grönland inre självstyre, som utökades efter en folkomröstning 2009. Grönland fick då äganderätt till landets naturtillgångar, men tillhör fortfarande Danmark. Enligt en ny opinionsmätning är endast sex procent av de 57 000 invånarna intresserade av att tillhöra USA, 85 procent är helt emot. Flera partier stödjer självständighet. Den 11 mars hölls val på Grönland.

SPIRAL OCH SKADOR?

Flera grönländska kvinnor och flickor som ovetandes fick spiral insatt vittnar om att de drabbats av skador eller infertilitet. Spiral kan i vissa fall leda till infektion, lossna eller hamna fel. Det är ännu inte utrett i vilken omfattning kvinnor drabbats av infertilitet på grund av att de undanhölls information om att de fått spiral insatt.

DANSK UTREDNING

Den danska regeringen har inlett en utredning av spiralskandalen, men den kommer inte ta ställning till om danska staten gjort sig skyldig till brott eller inte. Den danska utredningen ska presenteras i maj 2025. När fallet tas upp i domstol är fortfarande inte beslutat, men Marya Akhtar tror det kan bli under första halvan av 2025. Skadeståndskravet uppgår idag till 43 miljoner danska kronor.

LÄS MER:

Så blev valresultatet

Inför valet på Grönland 11 mars

Danmarks radios podd Spiralkampanjen

Ur arkivet: Grönland - En historia av övergrepp