”Demokratin i USA har alltid varit skör”

Människorättskämpar mobiliserar i takt med att den amerikanska presidentens beslut förändrar spelplanen för demokrati och rättigheter. En av dem är Lisa Holder, som vägrar att ge efter för rädsla och förtvivlan. Hon ser kraven på en mer inkluderande demokrati, en ”verklig demokrati”, som enda vägen framåt.

Den 17 februari hölls protester runt om i USA under parollen Not my President Day. Foto: foto: Michael Nigro/Shutterstock /TT

Den 17 februari, på den amerikanska helgdagen Presidents Day, samlades tusentals demonstranter runtom i usa för att protestera mot Trumpadministrationen och Elon Musks roll i den. Under parollen ”Not My Presidents Day” höll de upp banderoller och skyltar med texter som ”No one voted for Elon Musk” och ”With fear for our democracy”. Bakom protesterna stod bland andra 50501, en gräsrotsrörelse som nu mobiliserar ”till försvar av konstitutionen” och mot den amerikanska regeringens ”antidemokratiska och olagliga handlingar”.

Det är hektiska tider för de som försvarar demokrati och mänskliga rättigheter i USA. Det kan Lisa Holder, medborgarrättsjurist och ordförande för den ideella människorättsorganisationen Equal Justice Society (EJS) vittna om. Hon tar sig ändå tid för en telefonintervju.

Lisa Holder på organisationen Equal Justice Society hoppas på ett motstånd som leder till långsiktig förändring. Foto: Jennifer Rocholl

– Jag skulle beskriva detta som ett konstruerat kaos, avsett att skapa maktlöshet och hopplöshet, säger Lisa Holder om situationen i USA sedan maktskiftet den 20 januari.

Hon är märkbart trött men fast besluten att ta sig an de utmaningar och hot som de kommande fyra åren innebär. Hennes organisation, som arbetar mot rasism och etnisk diskriminering, är beredd att intensifiera sitt arbete i en miljö som aktivt försöker motverka deras mål. Och det är en miljö där den nya presidenten har inlett en brutal attack på mänskliga rättigheter. Målet tycks vara att montera ned eller åtminstone allvarligt störa de system som skyddar universella rättigheter och som har möjliggjort ansvarsutkrävande under årtionden.

Lisa Holder räknar upp de grupper vars rättigheter står i skottgluggen när Trump nu utfärdar dekret efter dekret: Kvinnor, transpersoner, papperslösa, svarta och andra minoriteter. Kanske är det allra värst för de människor som är på flykt, som söker säkerhet i USA. Samtidigt vill hon inte ”rangordna förtvivlan”.

– Vi är alla tillsammans i detta. Det kommer att finnas en ursäkt för att marginalisera oss alla, och till slut kommer marginaliseringen att vara universell och påverka 99 procent av oss.

Men Lisa Holder ger inte upp. Tvärtom. Tillsammans med sina kollegor på Equal Justice Society ser hon denna kritiska tid som en möjlighet att ena dem som kämpar för en framåtblickande, inkluderande demokrati. Hon hoppas på ett motstånd som leder till en genomgripande, långsiktig förändring.

– Sanningen är att demokratin i Amerika alltid har varit skör. Den har ofta balanserat på randen till avgrunden, säger hon och fortsätter:

– Jag tror att den demokrati som visionärer som Martin Luther King föreställde sig och kämpade för är den vi måste sträva efter. Vi har ett arv från våra förfäder att fortsätta bygga ett genuint demokratiskt samhälle. Just nu står vi vid en avgörande punkt där vi kan välja att se detta som slutet på demokratin eller som början på en verklig demokrati i vårt land.

Rädsla och förtvivlan är inte ett alternativ för Lisa Holder och kollegorna på Equal Justice Society.

– Jag kan bara tala för mig själv och för min organisation, men vi är inte intresserade av att ge efter för rädsla. ”Det finns inget att frukta förutom fruktan själv”, som president Roosevelt sade (1933). Om du ger efter för rädsla är spelet över. Rädsla och förtvivlan är motsatsen till kärlek och verklig demokrati, säger Lisa Holder.

Text: Rafaela Stålbalk Klose

Trumps 30 dagar första

Det går snabbt. Här är presidentbeslut och toppmöten som förändrar spelplanen för mänskliga rättigheter – och internationell rätt. (Och nej, listan är inte komplett.)

20 januari Första dagen på presidentposten skriver Trump under en mängd beslut; nödläge vi gränsen mot Mexiko utlyses, dömda för stormningen av Kapitolium benådas och USA påbörjar processen för att lämna Parisavtalet och Världshälsoorganisationen, WHO.

20–22 januari En rad direktiv utfärdas för att stoppa och motverka mångfald, rättvisa, inkludering och tillgänglighet, (DEI), inom myndigheter. Mångfalds-policyn som tillämpats vid statliga anställningar avbryts. Myndigheter uppmanas att ”skydda män och kvinnor som biologiskt skilda kön”. En rad beslut gällande transpersoners rättigheter följer, bland annat inom vård och sport.

24 januari ”Global Gag Rule” återinförs. Förbudet mot bistånd till organisationer som informerar eller hjälper till med aborter påverkar också tillgången till preventivmedel, mödravård och arbetet mot hiv.

27 januari Presidentorder som ska förhindra transpersoner från att arbeta inom militären.

29 januari President Trump undertecknar sin första lag. Papperslösa migranter som misstänks för stöld eller våldsbrott ska frihetsberövas och deporteras utan dom. Razziorna mot papperslösa intensifieras. Trump beslutar att USA ska skicka 30 000 papperslösa till ökända Guantánamo på Kuba i väntan på deportation. Presidentorder om ogiltigförklarande av visum för studenter som demonstrerar för Gaza.

3 februari Biståndsmyndigheten USAID stängs ned. USA finansierar över 40 procent av världens humanitära bistånd, och Trump har redan fryst biståndet under 90 dagar.

4 februari Israels premiärminister Benjamin Netanyahu besöker Donald Trump, som kommer med en rad olika uttalanden, bland annat att Gaza ska tömmas på palestinier. Presidentorder som innebär att USA lämnar FN:s råd för mänskliga rättigheter.

6 februari Beslut om ekonomiska sanktioner mot anställda vid Internationella brottmålsdomstolen, ICC, som kan kopplas till utredningar om USA eller dess allierade, däribland Israel.

12 februari Telefonsamtal mellan Donald Trump och Vladimir Putin om fredsförhandlingar gällande Ukraina. Spekulationerna om att Ukraina kommer uteslutas från fredsförhandlingarna tar fart.

14 februari Säkerhetskonferens i München inleds. USA tydliggör avsikten att utesluta Europa från kommande fredsförhandlingar om Ukraina. Vicepresident JD Vance läxar upp Europa.

17 februari Tidningen The Telegraph publicerar ett läckt dokument som avslöjar att USA inte bara kräver hälften av Ukrainas mineraltillgångar, utan även del i landets olja och gasfyndigheter, i utbyte mot säkerhetstöd.

18 februari USA:s och Rysslands utrikesministrar möts i Saudiarabien för att diskutera ett fredsavtal för Ukraina. Ukraina är inte inbjudna. Mötet mynnar ut i krav på nyval i Ukraina.

Flera av presidentens dekret och beslut har överklagats.

Text: Anna Dahlqvist och Ira Mallik

LÄS MER:

Amnesty International om situationen vid gränsen mellan USA och Mexiko

Amnesty USA:s arbete