MAKEDONIEN

Vid 7-tiden på onsdagsmorgonen inledde den makedonska armén en ny storoffensiv norr om huvudstaden Skopje. Artilleri, stridsvagnar och attackhelikoptrar sattes in mot vad som misstänks vara fästen för Ushtaria Çlimatare Kombetare (UÇK), den nationella befrielsearmén. Området är stängt för journalister men målen antas vara byar som Gracani, Malino Malo, Brest, Gosince och Lipkovo där de albanska rebellerna varit verksamma de senaste veckorna.

Enligt den makedonska nyhetsbyrån MIC kunde detonationer från anfallen i Gracani höras i Skopje, som ligger en dryg mil därifrån, och en korrespondent från nyhetsbyrån Reuters observerade från sin post i bergen på Kosovosidan av gränsen hur attackhelikoptrar avfyrade raketer mot misstänkta gerillamål.

Nyhetsbyrån Makfax rapporterar att polisen i Skopje har skärpt säkerheten då man befarar att UÇK kan genomföra terroristdåd i huvudstaden.

Den nya offensiven kom överraskande, speciellt i ljuset av att den kroatiske presidenten Stipe Mesic på tisdagen meddelade att han hade ställt in sin goodwill-resa till Makedonien som skulle ha ägt rum 2 april. Mesic sade enligt Radio Free Europe att den makedonske presidenten Boris Trajkovski försäkrade honom att det nu var fred i Makedonien.

”Sokoli”, en av kommendanterna i UÇK, förklarade enligt BBC att rebellerna är rasande över att armén fortsätter sina attacker trots att gerillan förra veckan erbjöd vapenvila.

– Vi är redo att utkämpa krig i de områden vi kontrollerar, sade han.
Hittills verkar det dock som gerillan har dragit sig tillbaka när armén rycker fram. KFOR, fredsstyrkan i Kosovo, rapporterar att 79 misstänkta UÇK-medlemmar har gripits sedan de kommit över gränsen från Makedonien.

Den jugoslaviska armén hävdar att ett stort antal ”albanska terrorister” har samlats i den del av buffertzonen mellan Kosovo och Jugoslavien som ligger vid gränsen till Makedonien. Läget i zonen är spänt och enligt Radio B92 i Belgrad har den albanska gerillan UÇPMB hotat att avrätta fyra serber, som kidnappades för tre veckor sedan utanför Bujanovac, inom 24 timmar om inte albanska fångar i serbiska fängelser friges.
Tidigare i veckan förekom strider som hotade den bräckliga vapenvilan och albanska rebeller ska då ha beskjutit inte bara serbisk polis utan också EU-observatörer. Minst en alban har dödats under veckan.

I Makedonien frågar sig många var strider ska blossa upp nästa gång. Oron är stor i Debar, en stad med cirka 25 000 invånare nära gränsen till Albanien, rapporterar nyhetsbyrån AP. Här råder en djup fattigdom och närheten till Albanien gör att gerillan skulle kunna operera utan motstånd från jugoslaviska armén eller KFOR i Kosovo. Under Kosovokriget var sympatierna för den kosovoalbanska befrielsearmén starka i Debar och nu växer stödet för den väpnade kampen.

– Om UÇK ber oss att slåss så kommer vi göra det, sade Aziz Adiku, en man i en by utanför Debar. Vi skulle kunna inta staden på en timme.

Makedonien har hittills haft stöd från det internationella samfundet i kampen mot ”terroristerna”. Samtidigt har Nato och EU uppmanat regeringen i Skopje att inleda en dialog med landets albanska befolkning som utgör mellan 20 och 40 procent. Enligt nyhetsbyrån KosovaLive överlämnade utrikesminister Srgjan Kerim ett dokument när han i veckan besökte EU. Där ska regeringen i Skopje ha erbjudit sig att inleda en dialog med albaner någonstans i Europa och vara beredd att acceptera förändringar i författningen som sedan 1991 talar om Makedonien som ett land av makedoner och minoriteter. När Kerim på onsdagen kom till Österrikes huvudstad Wien var han också försonlig. Och enligt The Guardian väntas president Trajkovski tillkännage samtal redan denna vecka.

Frågan är dock om detta är tillräckligt. Oförsonligheten har ökat de senaste veckorna och i makedonska tidningar anklagas redan regeringen för att vara beredd att sälja ut den militära segern efter påtryckningar från väst. Makedoniens förre president, socialdemokraten Kiro Gligorov, varnade förra veckan det internationella samfundet för att försöka påtvinga Makedonien en fredlig lösning på kriget. Gligorov förespråkade en militär lösning och betonade att albanerna redan har tillräckliga rättigheter och han tog avstånd från tanken på att göra albanska till officiellt språk i hela landet.

Och när en makedonsk soldat i Tetovo i söndags enligt Radio Free Europe sade att han skulle gå ut i krig för att ”döda turkar” så är det en påminnelse om historiens inflytande. Turkar är en nedsättande term hos många av de icke-muslimska folkgrupper som levde i det ottomanska väldet, vilka dominerade Balkan fram till 1910-talet. Den moderna makedonska nationalismen föddes i 1903 års uppror mot det turkiska väldet och det nuvarande regeringspartiet VMRO har tagit sitt namn från den tidens VMRO (Inre Makedoniens Revolutionära Organisation).

På den albanska sidan har det nybildade partiet PDK, som har två parlamentsledamöter genom avhopp från andra partier, fördömt ”våldet mot civilbefolkningen som utövas i namn av det så kallade kriget mot albanska rebeller ”. PDK anser att regeringen har förklarat krig mot samtliga albaner i Makedonien. Partiet PPD, som befinner sig i oppositionen sedan 1998 och för närvarande bojkottar parlamentsarbetet, hävdar att militär från Grekland och Bulgarien redan nu deltar i kriget på regeringens sida.

Den albanskspåkiga dagstidningen Fakti, som ges ut i Skopje, skriver att ”trovärdiga källor” uppger att över 150 albanska män från byar runt Tetovo hålls under svåra förhållanden i ett slags mindre koncentrationsläger sedan de har gripits av makedonsk polis och förts till Shutka-fängelset i Skopje.

I Kosovo lyckades EU förra veckan övertyga ledarna för de tre största albanska partierna att de skulle skriva under ett uttalande som tog avstånd från gerillan i Makedonien. Men nu har de albanska ledarna börjat distansera sig från detta utalande. Enligt KosovaLive sade Ramush Haradinaj, ledare för Alliansen för Kosovas framtid (AAK) på tisdagen, att han ansåg att Makedoniens regering har missbrukat uttalandet:

– Jag är personligen besviken över vad jag har sett de senaste dagarna. Deportationerna och dödandet i Makedonien är metoder som påminner om dem som Milosevic använde.

En del i propagandaspelet har handlat om den incident som förra torsdagen ägde rum i Tetovo då albaner i civila kläder sköts till döds i ett kulregn från makedonsk polis. Polisen hävdade, med stöd av internationella journalister som bevittnade händelsen, att en av albanerna hade försökt kasta en handgranat mot polisen. Anhöriga till de dödade anser att handgranaten var en mobiltelefon och att det handlade om mord på två civila.

I Kosovo har medieövervakningskommissionen i Prishtina riktat skarp kritik mot dagstidningen Bota Sot som liksom andra tidningar i fredags publicerade bilder från dödsskjutningen. Skillnaden var dock att Bota Sot hade retuscherat bort handgranaten/mobiltelefonen från de bilder som publicerades.