Massakern i Stupni Do - Ivica Rajic erkänner

Vid åttatiden på morgonen den 23 oktober 1993 anföll enheter i HVO, den bosnienkroatiska milisen, byn Stupni Do, fyra kilometer utanför Vares i nordöstra Bosnien.
Dagen innan hade en kroat från Vares varnat byborna att något fruktansvärt skulle hända och han uppmanade dem att lämna byn. De flesta invånarna tog dock inte varningen på allvar, men den lokala försvarsstyrkan på 36 man ökade beredskapen. När anfallet kom kunde de dock inte försvara byn mot HVO-styrkan.
När attacken var över var den muslimska byn, som hade haft 224 bofasta invånare och elva flyktingar, i det närmaste utplånad. 37 muslimska (bosnjakiska) män, kvinnor och barn hade mördats och de invånare som inte hade dödats hade flytt ut i skogen.

Massakern i Stupni Do fick stor uppmärksamhet i omvärlden och inte minst i Sverige. Nyanlända svenska soldater i FN-styrkan Unprofor förhindrades av HVO-soldater att gå in i byn medan massakern pågick. På avstånd kunde de se rök från brinnande hus och höra skottlossning från byn.
Först den 26 oktober kunde svenska pansarvagnar komma in i byn och nyheten om massakerns omfattning blev känd. I en källare återfanns tre muslimska flickor som hade gömt sig, men hittats av HVO-soldater som mördade dem. Överlevande kunde berätta om hur HVO-soldaterna tvingat ut civila ur deras hem och gömställen. Kvinnor våldtogs och soldaterna plundrade byborna på värdesaker. Tolv muslimska bybor stängdes in i ett skjul och soldaterna tände på byggnaden, men de lyckades fly innan de blev innebrända.

Den 6 september 1995 offentliggjorde FN:s krigsförbrytartribunal i Haag ett åtal mot Ivica Rajic. Åtalet kompletterades senare i januari 2004.

Enligt åtalet anklagades Rajic bland annat för avsiktligt dödande av civila i Stupni Do och för godtyckligt förstörande av egendom. Rajic var utbildad vid den jugoslaviska militärakademin och hade nått kaptens rank i den gamla jugoslaviska folkarmén. När HVO, det kroatiska försvarsrådet, 1992 bildade egna styrkor för att försvara det som kallades Herceg-Bosna, blev Rajic befälhavare för ett område i centrala Bosnien som omfattade Kiseljak, Kresevo och Vares.

I början av kriget i Bosnien var HVO och Sarajevoregeringens bosniska armé allierade mot de bosnienserbiska styrkorna. Våren 1993 utbröt dock öppna strider mellan HVO och bosniska armén vilka spred sig till stora delar av södra och centrala Bosnien. 22 oktober anlände Rajic till Vares där måttfulla kroatiska ledare avsattes och omkring 250 muslimska män spärrades in på två skolor och utsattes för misshandel.
Efter massakern i Stupni Do varnade HVO kroater i Vares för att den bosniska armén skulle hämnas och tusentals civila kroater flydde från staden när HVO retirerade. Svenska FN-soldater lyckades förhindra ett blodbad i staden.

Den 10 november 1993 hölls ett möte i Kroatiens huvudstad Zagreb där dåvarande presidenten Franjo Tudjman var närvarande. Det befarades då att massakern i Stupni Do kunde få skadlig inverkan för Kroatiens anseende. I ett offentligt uttalande skulle det påstås att en rättslig undersökning hade inletts om händelserna i Stupni Do. Samtidigt skulle Rajic omplaceras.
Den 27 december 1993 bytte Rajic namn till Viktor Andric. Den 30 december avfördes Rajic från HVO:s ledning och Viktor Andric utsågs att efterträda honom. På så sätt försökte den kroatiska sidan sopa igenom spåren. Några åtal mot befäl eller soldater som deltog i massakern väcktes dock aldrig och när tribunalens åtal kom 1995 försvann Rajic/Andric. I åtta år höll han sig undan.

Det kroatiska försvarsministeriet betalade en bostad för honom i kuststaden Split där han levde under falsk identitet. Många av de bosnienkroatiska politiska och militära ledarna under kriget sökte sig efter Daytonfreden i november 1995 till Kroatien. President Tudjman beskyddade dem men efter Tudjmans död 1999 lovade den nya regeringen i Zagreb att samarbeta med tribunalen i Haag.
Först i april 2003 greps Rajic i Split och överlämnades i juni 2003 till tribunalen.

Den 26 oktober 2005 erkände sig Rajic skyldig till fyra av de tio åtalspunkter, däribland avsiktligt dödande.
Haagtribunalen tillämpar ett kritiserat system där den som erkänner sig skyldig i en uppgörelse med åklagarna har möjlighet att få lägre straff. I uppgörelsen mellan Rajic och åklagarna föreslås att han får ett straff på mellan 12 och 15 års fängelse. Tribunalens domare är dock inte bundna av uppgörelserna mellan en åtalad och åklagarna och det har förekommit att högre straff utdelas.