Hanna Roberts invald i Amnestys styrelse
Sverige | 2003-09-28 |
Amnesty ska arbeta mot kärnvapen och fattigdom.
Det var några av besluten när nästan 400 röstberättigade delegater samlades till ICM, det internationella rådsmötet, som 16-23 augusti hölls i Morelos i Mexiko.
För första gången sedan Thomas Hammarberg på 1970-talet kommer en svensk sitta i Amnestys internationella styrelse, IEC. Hanna Roberts blev invald.
Hanna Roberts hade innan mötet bedömt sina chanser att bli invald i internationella styrelsen som små, men nu blev hon en av ledamöterna och kommer därmed att lämna sitt uppdrag som ordförande i svenska sektionen.
– Det känns överväldigande att ha blivit invald, säger Hanna Roberts. Det blir ett ansvarsfullt och tufft uppdrag, men det känns spännande och jag ser fram mot arbetet.
Vid rådsmötet antogs en ny handlingsplan, ISP, som gäller för de kommande sex åren. Från den svenska sektionen har funnits kritik då denna plan gäller för sex år medan de konkreta handlingsplanerna bara omfattar två år. Dessutom har ISP setts som en vidlyftig önskekatalog, som kan vara svår att omsätta i koncentrerat arbete. Hanna Roberts vill dock mildra farhågorna, och pekar på att det aldrig tidigare har förekommit en så bra konsultationsprocess inom rörelsen som inför antagandet av ISP.
– Handlingsplanen visar gränser för vårt möjliga arbete, medan verksamhetsplanerna talar om vad vi faktiskt kommer att göra, förklarar Hanna Roberts. Under rådsmötet har det utkristalliserats ett antal områden som hela rörelsen ska arbeta med. Jag tycker det är bra att vi har en gemensam kärna eftersom vi i övrigt kommer att arbeta med olika saker.
När Amnesty vid sitt rådsmöte i Senegal 2001 beslöt att utvidga arbetet till att också omfatta ESK, det vill säga ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, var det resultatet av en lång process (se AP nummer 3 och 5/2001). Kritiker varnade för att Amnesty skulle tappa fokus och inte ha resurser att hantera hela spektrat av rättigheter. Inför mötet i Mexiko hade föreslagits att Amnesty aktivt ska arbeta mot fattigdom. Den svenska sektionen har avvisat detta och påpekat att fattigdom i sig inte kan ses som en kränkning av mänskliga rättigheter och att arbetet inom ESK-området i början borde omfatta problemställningar och kränkningar som ligger nära områden som Amnesty tidigare har arbetat med.
– Det var i stort sett bara Sverige som var kritiska, berättar Hanna Roberts. Eftersom rådsmötena strävar efter att skapa konsensus kring frågorna var vi tyvärr tvungna att ge upp vårt motstånd.
Rådsmötet beslöt också att Amnesty ska arbeta för personer som kränks för att de har hiv/aids och att arbetet för HBT-personers rättigheter ska stärkas. Amnesty kommer i framtiden motsätta sig innehav, framställning, överföring och användning av kärnvapen. Däremot ska rörelsen inte försöka ta fram en definition av terrorism, en politisk-semantisk fråga där inte heller FN:s medlemsstater har lyckats ena sig kring en gemensam syn. Amnesty kommer utreda olika handlingsalternativ för rörelsens agerande när det gäller militärt våld och väpnade interventioner.
Inför den kampanj som planeras nästa år, där våldet mot kvinnor ska stå i fokus, diskuterades Amnestys interna trovärdighet och vikten av att ha nolltolerans för våld mot kvinnor inom Amnesty och en strävan efter rättvisa mellan könen i organisationen. Där kunde de svenska delegaterna informera om att männen är i minoritet inom den svenska sektionen.
Hur påverkades mötet av bombattacken mot FN:s högkvarter i Bagdad, där FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter Sergio Vieira de Mello var en av de dödade?
– Det var fruktansvärt! Dels var det många som kände Sergio och flera av de andra som dog mycket väl och dels kändes angreppet mot FN, som ju är den institution vi förlitar oss på vad gäller människorättsnormer, som ett angrepp mot mänskliga rättigheter och försöken att bygga upp Irak. Samtidigt gjorde det att rådsmötet och allas vårt arbete känns ännu viktigare. Jag tror att många blir ännu mer engagerade i arbetet. Tyvärr behövs vi mer än någonsin och vi ger inte upp.
Text: Ulf B Andersson
Sverige | 2003-09-28 |