Sårig kamp för ett nytt Polen

Det är inte lätt att reparera en illa åtgången demokrati. Polens nya regering har lovat bygga ett bättre land. Aktivister tycker det går för långsamt, jämställdhetsministern är missnöjd och motståndarna kommer med anklagelser om odemokratiska övertramp.

Reportage | 2024-10-11
Av: Joakim Medin
Även publicerad i AmnestyPress #3/2024
För första gången hålls Pridetåg i Gliwice i södra Polen, men under namnet Jämställdhetsmarsch.

För första gången hålls Pridetåg i Gliwice i södra Polen, men under namnet Jämställdhetsmarsch. Foto: Joakim Medin

”Kärlek, jämställdhet och tolerans! Vi är inte rädda! ” De färgglada paraddeltagarna jublar och ropar slagord när de tar sig fram längs huvudgatan i staden Gliwice i södra Polen. Det är en tapper skara på några hundra människor som har samlats idag, med hemmagjorda skyltar och stolta leenden. Längst fram i ledet går två tonårstjejer som håller i den rosafärgade lesbiska Prideflaggan och en målad kartongbit: ”Vi vill ha partnerskap”.

Det är första gången som en Prideparad, eller en ”jämställdhetsmarsch” – som det kallas i Polen – arrangeras här i Gliwice. Stadens nytillträdda borgmästare Katarzyna Kuczynska-Budka från premiärminister Donald Tusks liberalkonservativa parti har gett paraden sitt helhjärtade stöd. Hon har utropat Gliwice till en ”jämställdhetsstad” och går själv med här på gatan.

– Jag tycker det är viktigt att vi kan vara en stad för alla. För mig är demokrati och mänskliga rättigheter det allra viktigaste som finns, och just nu ser vi en stor förändring i Polen, säger Katarzyna Kuczynska-Budka.

Katarzyna Kuczynska-Budka är borgmästare och tillhör samma  liberalkonservativa parti som Donald Tusk.

Katarzyna Kuczynska-Budka är borgmästare och tillhör samma liberalkonservativa parti som Donald Tusk. Foto: Joakim Medin

Det talas om nya framsteg i ett pånyttfött land. Mellan 2015 och 2023 styrdes Polen av det socialkonservativa och auktoritära populistpartiet Lag och Rättvisa, förkortat PiS. Under ett fåtal år stöptes offentligheten om när regeringen successivt tog kontroll över stora delar av rättsväsendet, Public service och kulturinstitutioner genom politiska tillsättningar och lagändringar.Kvinnors rättigheter försvagades och Polen rankades som sämsta landet i EU för hbtqi-personer.

I valet i oktober förra året lyckades en brokig skara oppositionspartier med tidigare EU-toppen Donald Tusk i spetsen, sensationellt besegra Lag och Rättvisa. En ny koalitionsregering bestående av konservativa, liberaler och vänstern bildades i december. De lovade att återupprätta rättsstaten och stärka rättigheterna för hårt ansatta grupper. Men vägen dit är inte enkel, landet är fortsatt starkt polariserat. Dessutom råder det delade meningar om regeringen anstränger sig tillräckligt hårt för att infria löftena.

I Gliwice har det också samlats högerradikala motdemonstranter. Här står aktivister från stiftelsen Pro-Rätt till liv, som i åratal kampanjat för att totalförbjuda abort i Polen. Stiftelsen är även känd för att sätta likhetstecken mellan hbtqi-rörelsen och pedofili. Ett tiotal aktivister har vecklat ut en banderoll med ett förbudsstreck över en regnbåge, som också protesterar mot att regeringen Tusk har föreslagit en reform av skolans konservativa sexualundervisning. Enligt Pro-Rätt till liv handlar det om att inympa hbtqi-propaganda så att barnen lättare kan utnyttjas av pedofiler.

– Vi är här för att försvara de polska barnen och den polska nationens intressen. Vi ser ökade krav på att barnen ska acceptera hbtqi-agendan. Jämställdhetsmarscher som denna ställer sig bakom sådana agendor, säger aktivisten Anna Trutowska.

Ett stycke bort står ett hundratal svartklädda män som mobiliserats av det högerradikala partiet Konfederation. De häcklar och vrålar om ”homopropaganda”, de kastar ägg som träffar Amnesty Press och flertalet marschdeltagare. Även de har en banderoll som kopplar samman jämställdhetsmarschen med pedofili och som kräver ett ”hbtqi-fritt Gliwice”.

Högerradikaler kan fritt hetsa mot hbtqi-personer eftersom sexuell läggning inte räknas med i hetslagstiftningen.

Högerradikaler kan fritt hetsa mot hbtqi-personer eftersom sexuell läggning inte räknas med i hetslagstiftningen. Foto: Joakim Medin

På plats finns hela tiden ett mycket stort polispådrag. De ingriper inte. Sexuell läggning eller könsidentitet är inte inkluderat i lagen om hets mot folkgrupp eller i hatbrottslagstifningen.

Några timmar norrut, i Warszawa, är Polens sannolikt mest kända hbtqi-aktivist besviken över att radikalhögern fortfarande kan utnyttja detta kryphål i lagen, så att de kan fortsätta sprida hat och otrygghet under jämställdhetsmarscherna.

– I våras diskuterade regeringen en utvidgning av lagen, men det rann ut i sanden. De har inte gjort någonting ännu och det är väldigt sorgligt, säger Bart Staszewski.

Det var Bart Staszewski som för några år sedan började sprida bilder på en egentillverkad gul skylt om en ”hbtqi-fri zon” i de polska kommuner som tagit avstånd från ”hbtqi-ideologi”. Skylten skapade internationell uppmärksamhet kring attacker mot hbtqi-rättigheter. Samtidigt blev han själv en måltavla för högerradikala attacker och PiS-mediernas smutskastningar.

Bart Staszewskis skyltar väckte internationell uppmärksamhet för situationen för hbtqi-personer i Polen. Nu vill han se en snabbare förändring.

Bart Staszewskis skyltar väckte internationell uppmärksamhet för situationen för hbtqi-personer i Polen. Nu vill han se en snabbare förändring. Foto: Joakim Medin

I början trodde Bart Staszewski att den nya Tusk-regeringen skulle göra stor skillnad, men idag är han öppet kritisk mot de nya makthavarna. Förvisso har flera regeringsministrar i sommar för första gången gått med i jämställdhetsmarscher. I Warszawa ska också landets första hbtqi-museum öppnas, med stöd av de lokala myndigheterna.

– Men jag tycker det är pinkwashing, säger Bart Staszewski. Det är utmärkta fototillfällen för politikerna, men regeringen behöver fortfarande garantera vår säkerhet och ge oss samma rättigheter som andra har.

Har du inte en förståelse för att demokratin tar lite tid?

– Nej. Här handlar det inte om att hundratals politiker i parlamentet måste komma överens. De civila tjänstemännen kan själva genomföra ändringen. Det handlar bara om den politiska viljan att genomföra det vi redan blivit lovade, och Tusk är en konservativ politiker som väljer bort det han inte tycker är viktigt.

Andra aktivister är inte fullt så hårda i sin dom. I centrala Warszawa tar Amnesty Press en kaffe med författaren Klementyna Suchanow som är medgrundare av proteströrelsen Kvinnostrejken. Efter att den polska konstitutionsdomstolen skärpte abortlagstiftningen hösten 2020 och i praktiken förbjöd ingreppet, så mobiliserade Kvinnostrejken hundratusentals människor till de största demonstrationer Polen sett sedan kommunismens fall.

Klementyna Suchanow riskerade fängelse efter abortprotester och funderade då på att lämna Polen.

Klementyna Suchanow riskerade fängelse efter abortprotester och funderade då på att lämna Polen. Foto: Joakim Medin

2021 åtalades Klementyna Suchanow för att olovligt ha tagit sig in på konstitutionsdomstolens område och kastat röd färg på byggnaden. Många bedömare menade att åtalet var politiskt motiverat. Hon riskerade ett långt fängelsestraff och hade utvecklat en färdig plan för att fly till ett västeuropeiskt land. Men så kom regeringsskiftet – och kort därefter skrotades åtalet.

– Jag känner fortfarande en stor lättnad över det. Även om vissa människor klagar över situationen nu så kan det alltid vara värre.

Trots en rad förbättringar när det kommer till kvinnors rättigheter, pyr missnöjet över att aborträtten ännu inte liberaliserats. Regeringspartierna gjorde ett försök i parlamentet i slutet av juli, men det föll på att två konservativa ledamöter från regeringskoalitionen sa nej.

– Problemet ligger i att parlamentet blir en fälla. Mainstreampolitikerna där är inte redo för förändringar. Men personerna som utsetts av premiärministern gör vad de kan ändå, utan att ha tillstånd från parlamentet, säger hon.

Bland annat har hälsoministern introducerat en ny bestämmelse om att sjukhus får böter om någon i personalen vägrar utföra tillståndsgivna aborter. Samma minister har rundat ett veto från den polska presidenten mot att liberalisera tillgången till dagen efter-piller, genom att införa ett pilotprojekt med samma funktion. Alla apotek som ingår har fått en särskild märkning och ministeriet listar dem i en virtuell karta.

I vintras riktade den polska Helsingforskommittén kritik mot att den nya regeringen kringgått vissa demokratiska regler för att snabbare kunna driva igenom sin politik. Då handlade det om att man avskedat de av PiS tillsatta cheferna för Public service-medierna på ett sätt som var oförenligt med grundlagen.

– Men det har inte kommit samma reaktioner nu, säger Klementyna Suchanow. Hälsoministern vet hur hon ska lösa saker med hjälp av byråkratin. Regeringen tar inte heller ut svängarna helt och hållet ännu. Men så vitt jag kunnat se är det här autentiska försök att hålla löftena.

Abortförbudet har rundats genom att dagen efter-piller nu kan fås via ett pilotprojekt.

Abortförbudet har rundats genom att dagen efter-piller nu kan fås via ett pilotprojekt. Foto: Joakim Medin

När Polens jämställdhetsminister Katarzyna Kotula svarar i telefon låter även hon frustrerad över situationen. Hon skulle ljuga om hon sa att samarbetet i koalitionsregeringen är enkelt.

– Redan min första dag på jobbet hade jag med mig ett lagförslag om att liberalisera aborträtten. Men så såg vi hur de konservativa politikerna i regeringen agerade i parlamentet. Vi ska göra ett nytt försök i höst men ärligt talat kan jag inte se hur vi ska hitta en majoritet.

Katarzyna Kotula är medlem i vänsterpartiet Razem och har själv en bakgrund i Kvinnostrejken. Jämte frågan om aborträtten har hon lagt mycket tid på ett lagförslag om att införa civila partnerskap för samkönade par. Även där lär det bli svårt att hitta en majoritet, så hon tvingas utforma en nedtonad kompromisslösning.

– Jag tror på att vinna de små striderna i väntan på det stora krig som kommer senare. I mitt bakhuvud tänker jag hela tiden att vi måste sakta ner processen och invänta vår nya president. Alla förändringar vi vill göra kommer gå igenom med en mer progressiv person på plats.

Polens nuvarande president Andrzej Duda är lojal mot PiS och har konsekvent försökt stoppa eller sinka den nya regeringens politik, genom att lägga in veton. Katarzyna Kotula ser presidentvalet strax innan sommaren 2025 som en nyckel för att komma ur dödläget.

– Vi vann regeringsmakten tack vare alla kvinnor och unga som protesterat mot regeringen, och vi kommer att uppfylla våra löften. Jag vet att somliga tycker det går för långsamt. Men jag känner redan nu när jag besöker Bryssel och träffar ministerkollegor från andra länder, att Polen numera anses vara ett likasinnat land som respekterar mänskliga rättigheter, säger Katarzyna Kotula.

Text: Joakim Medin

HBTQI-FRI ZON

2021 hade en tredjedel av Polen, ett hundratal kommuner och regioner, undertecknat en deklaration som tog avstånd från "hbtqi-ideologi". Något som fick EU-kommissionen att inleda en rättslig prövning mot Polen.

ÅTERUPPBYGGNAD

Den nya koalitionsregeringen har på bred front försökt återuppbygga rättsstaten och demokratin, samtidigt som man utreder omfattande korruption inom statsapparaten. Regeringen Tusk har kritiserats, inte minst av Lag och Rättvisa, för att runda grundlagen och normala procedurer i arbetet med att avpolitisera domstolar och andra institutioner, bland annat försattes Public Servicebolaget i konkurs så att chefer och personal kunde bytas ut i en rekonstruktion. Helsingforsstiftelsen för mänskliga rättigheter i Polen har kritiserat det tillvägagångssättet.

RÄTTSVÄSENDET

EU-kommissionen OCH EU-domstolen riktade skarp kritik mot PiS-regeringen för ingrepp i domstolarnas oberoende. 2018 genomfördes en reform då ett stora antal domare tvångspensionerades, bland annat 34 domare i Högsta domstolen. Nytillsättningarna bedömdes så politiserade att rättsväsendets oberoende inte längre kunde garanteras.

LÄS MER:

Justyna Wydrzynska om valet och aborträtten

Abort i fokus när Polen går till val

Reportage | 2024-10-11
Av: Joakim Medin
Även publicerad i AmnestyPress #3/2024