”Lundin Oil försökte tysta mig”

I mer än ett år har rättegången pågått. Två företrädare för Lundin Oil står åtalade för medhjälp till grovt folkrättsbrott. Den här dagen är det radiooperatören Stephen Gatlueng Kouh som vittnar. Han uppger att han hotats, misshandlats, erbjudits pengar, men ingenting har kunnat få honom att avstå från att berätta om vad han bevittnade.

Den 5 september 2023 inleddes förhandlingarna mot Ian Lundin i Stockholms tingsrätt. Han nekar till alla anklagelser. I bakgrunden en av advokaterna. Foto: Jonas Ekströmer/TT Bild

Stephen Gatlueng Kouh är i Stockholms tingsrätt för att vittna. Uppbackad av två svensk–sudanesiska tolkar och ett svenskt målsägandebiträde ska han under två dagar berätta vad som hände de där kaotiska åren i början av 2000-talet när han arbetade som radio- operatör för det svenska oljebolaget i södra Sudan.

Trots att det har gått över 20 år litar han benhårt på sina minnesbilder. Han kommer ihåg tidpunkter och veckodagar som om det var igår. Scenerna har etsat sig fast på ett sätt som inga vanliga vardagshändelser skulle ha gjort efter så lång tid, hävdar han. Hans framträdande i Stockholms tingsrätt är också speciellt eftersom han anser sig vara utsatt för påtryckningar och hot. Han har sett för mycket.

Sedan flera år tillbaka lever Stephen Gatlueng Kouh i landsflykt med skyddad identitet efter att ha förföljts, hotats och torterats i Sudan. Han tvekade inte när han fick möjlighet att vittna i Stockholm.

EStephen Gatlueng Kouh har kommit till Stockholm för att vittna och vidhåller att det var företrädare för Lundin Oil som försökte tysta honom. Foto: Nils Resare

– Jag har förlorat många närstående på grund av det här kriget och på grund av Lundin. Bland annat dog min älskade syster på grund av detta. När jag fick höra att det fanns en domstol som ville skipa rättvisa åt folket ville jag absolut vara med. Jag ville värna mina rättigheter mot Lundin. De begick ett internationellt brott när de arbetade tillsammans med regeringen, säger han till Amnesty Press.

Det är mycket som står på spel denna regniga måndag i september. Lundin Oils tidigare ordförande, Ian Lundin och den tidigare vd:n, Alex Schneiter, riskerar inte bara fängelse utan även skadestånd och näringsförbud om de skulle dömas.

Enligt åtalet misstänks de för att ha bistått Sudans regeringsarmé i deras massakrer på lokalbefolkningen – en anklagelse som de båda förnekar. De hävdar att de inte hade något med den lokala konflikten att göra och att de alltid har följt lokala och internationella lagar. 1997, när Lundin Oil inledde sitt arbete i Sudan pågick en konflikt mellan regeringsarmén och beväpnade rebellgrupper i de södra delarna av landet. Bland civilbefolkningen, och bland rebellgrupperna, fanns det ett motstånd mot regeringens planer på att låta utländska bolag utvinna olja i landet på mark som bland annat användes för jordbruk och boskapsskötsel.

I det område som kallades Block 5A, där Lundin Oil hade köpt rättigheterna, saknade regeringsarmén kontroll. Detta fick armén att inleda en brutal krigföring mot de väpnade rebellgrupperna och mot civilbefolkningen. Enligt vittnesmål från tiden ska armén ha gjort sig skyldig till massmord, våldtäkter, tillfångatagande av barn och konsekvent förstört hus i syfte att göra det omöjligt för civilbefolkningen att stanna kvar i området.

2001 filmades dåvarande vd:n Ian Lundin när han träffade på en grupp barnsoldater på den väg som byggts till oljefälten i Block 5A. Reportaget av Bengt G Nilsson visades på SVT. Foto: Bengt G Nilsson

Totalt beräknas arméns brutala utrensning och folkomflyttning ha lett till att tusentals människor dödades och nästan 200 000 drevs på flykt mellan 1997 och 2003.

Vad Stockholms tingsrätt ska ta ställning till är om det fanns en koppling mellan övergreppen på civilbefolkningen i området och Lundin Oils agerande i Sudan. Det är också här som Stephen Gatlueng Kouh kommer in i bilden. Under sina år på Lundins oljeinmutning, kallad Block 5A, blev han vittne till en rad händelser som just pekar på att de båda cheferna på Lundin Oil faktiskt bistod regeringsarmén materiellt och praktiskt.

På rättssalens tredje bänkrad, snett bakom Stephen Gatlueng Kouh och hans tolkar, sitter de åtalade: Ian Lundin och Alex Schneiter. De är båda klädda i klanderfria mörka kostymer och omgivna av personer från Orrön Energy AB, det namn som Lundin Oil bytte till när misstankarna mot dem växte. Idag har bolaget sålt av alla kontroversiella oljerättigheter i Sudan och i andra konfliktområden för att i stället satsa på förnyelsebar energi på nordligare breddgrader.

Förundersökningen pågick i tio år. Lundin Petroleums styrelseordförande Ian Lundin och vd Alex Schneiter 2019. Idag heter företaget Orrön Energy AB. Foto: Robert Turesson/TT Bild

Längst fram till höger i rättssalen sitter några av Sveriges mest namnkunniga försvarsadvokater för att biträda de båda oljeentreprenörerna. Tillsammans försöker advokaterna hitta luckor i vittnesmålen från Stephen Gatlueng Kouh och de 34 andra målsägande som har vittnat, eller kommer att vittna, under den två och ett halvt år långa rättegången.

Under den första dagen är det åklagaren Ewamari Häggkvist, vid den internationella åklagarkammaren, som ställer frågor till Stephen Gatlueng Kouh. I lugn samtalston styr hon hans redogörelse så att rätten inte ska missa några av de viktiga detaljerna som kommit fram vid de två polisförhör som tidigare har gjorts med honom.

Till det mest anmärkningsvärda i Stephen Gatlueng Kouhs vittnesmål hör berättelsen om hur Lundins personal överlämnade stora summor pengar direkt till representanter för de milisgrupper som tillhörde Sudans regering. Han säger sig ha sett detta med egna ögon och kan inför rätten beskriva var det skedde och vilka personer som var inblandade.

Han berättar också hur han hade kunnat läsa ett internt mejl om betalningarna till regeringsstyrkorna när han arbetade som bolagets radiooperatör. I mejlet framgick det hur olika säkerhetsstyrkor, som arbetade åt Sudans regering, tog emot pengar direkt från oljebolaget och vilka summor de ska ha fått, säger han.

Arbetet pågick 2001 för fullt på företaget Lundin Oils oljeborrplats, knappt tvåtu - sen meter under marken finns stora resurser. Foto: Paul Hansen/TT Bild

Lundin Oil ska också ha backat upp regeringen ekonomiskt genom att överlämna nio bilar till regeringens ”National Security”. På bilarna monterades senare automatkarbiner som användes i konflikten, förklarar Stephen.

Enligt Stephen Gatlueng Kouhs vittnesmål ska Lundin Oil även ha bistått regeringen i deras massakrer på lokalbefolkningen genom att låta attackhelikoptrar tanka på campen. Vid tre tillfällen såg han hur de tungt beväpnade helikoptrarna, så kallade ”gunships”, landade på campen för att fylla på bränsle.

– Vi visste att de efter tankningen flög i väg och dödade familjer. Det gjorde oss bedrövade, säger han i rätten.

Vid ett tillfälle blev Stephen själv beskjuten av regeringsarméns ”gunship”. Det var under en ledighet, när han hälsade på sin familj i sin hemby, som två attackhelikoptrar dundrade in och började skjuta mot byborna. Panik utbröt i byn och folk sprang kors och tvärs för att ta skydd. Några av de äldre, bland annat Stephens far, kröp ner i ett hemmagjort skyddsvärn medan de yngre sprang för sina liv mot en närbelägen skog.

– De sköt raketer och tre personer dödades precis framför våra fötter. Det var mycket nära att jag själv blev träffad, säger han under vittnesmålet.

De väpnade styrkorna bodde rent fysiskt i direkt anslutning till Lundin Oils sudanesiska högkvarter. Varje gång någon från oljebolaget skulle bege sig utanför campen fick de eskort av en konvoj med maskingevärsbeväpnade säkerhetspersoner, berättar Stephen Gatlueng Kouh.

Sedan är det försvarets tur. Under sitt korsförhör går Ian Lundins försvarsadvokat, Per E Samuelsson, hårt fram och ifrågasätter en hel del i Stephen Gatlueng Kouh vittnesmål. Samuelsson riktar in sig på trovärdigheten i Stephens vittnesmål genom att jämföra dem med vad han tidigare har sagt i förhör med den svenska polisen.

På flera punkter visar Samuelsson att Stephens minnesbilder från tiden i Block 5A skiljer sig åt mellan de olika förhören. Det handlar till exempel om vilka datum en händelse har inträffat, eller vem han mötte var.

Per E Samuelsson ställer också en rad frågor om Stephens personliga relationer till några av de rebelledare som regeringsarmén försökte bekämpa. Samuelsson konstaterar att Stephen kommer från samma område som rebelledarna och att de tillhör samma Nuer-stam.

Stephen bekräftar detta. Han kände två av rebelledarna och berättar att de brukade prata med varandra när de sågs. Däremot förnekar han att han skulle ha varit i maskopi med dem. Han ska inte heller ha överlämnat någon hemlig information från Lundin Oil till rebellerna – något som Sudans underrättelsetjänst misstänkte honom för efter att han hade slutat jobba på företaget.

Lundin Oil körde 2001 skytteltrafik med vatten längs vägen som gick från Bentiu ner genom oljeområdet. Vattnet vaktades av regeringstrupperna. Foto: Paul Hansen/TT Bild

Efter korsförhöret är Stephen trött men samtidigt nöjd med att ha fått delge sitt vittnesmål för rätten. Tiden efter att han slutade arbeta för Lundin har varit som en mardröm. Nu känner han för första gången att han har fått en viss upprättelse.

– Jag har blivit torterad, arresterad och slagen. Jag har fortfarande problem i mitt bröst efter att ha blivit stucken av ett vasst metallföremål. Jag är inte frisk. Men även om jag dör idag eller i morgon så har det varit viktigt att komma till den här rättegången, säger han.

Misstankarna om att han skulle ha samarbetat med rebellerna, som Samuelsson frågade om i korsförhöret, är sannolikt ett av skälen till att det gick så illa för honom. Sudans underrättelsetjänst misstänkte att han satt på graverande information från tiden som radiooperatör på Lundin och att han läckte den informationen till rebelledarna. Han menar att det var därför han skulle skrämmas till tystnad.

Långt senare, när han hade börjat tro att allt var över, knackade det åter på hans dörr. Stephen blev då kontaktad av några före detta kollegor som berättade att någon hade börjat utreda vad som hänt i Block 5A under konflikten och hur viktigt det var att han var lojal med Lundin Oil. Personerna sade att han skulle få mycket pengar om han var på oljebolagets sida och att ”inget dåligt skulle hända honom eller hans barn”.

Enligt Stephen stod det efter en tid ändå klart för de tidigare kollegerna att han inte skulle samarbeta. Han fördes då till säkerhetstjänstens lokaler intill Khartoums flygplats där han anklagades för att ha läckt information till ”vita människor” och att han måste vara lojal med Lundin Oil, annars skulle han få stora problem.

Några dagar senare hämtades han igen och fördes bort, denna gång till ett hotell i Khartoum där en representant för Lundin åter försökte övertala honom att samarbeta, och sade att han skulle få ”allt han behöver” om han gjorde det.

Pressen från bolaget skrämde honom. Under en tid undvek han att åka till sitt hem eftersom han misstänkte att underrättelsetjänsten fortfarande sökte efter honom. När det visade sig stämma tog han sin tillflykt till ett flyktingläger där fn kunde hjälpa honom att lämna landet. Efter det har han och familjen levt med skyddad identitet utomlands.

Stephen är helt säker på att det var Lundin som låg bakom försöken att tysta honom.

– Det var Lundin som gav stöd till regeringen och till andra organisationer för att tysta alla kritiker och tidigare anställda. Många andra vittnen har råkat ut för liknande saker som jag, säger han till Amnesty Press.

Både Ian Lundin och den tidigare vd:n Alex Schneiter nekar till alla anklagelser om brott.

Text: Nils Resare

Demonstranter utanför Stockholms tingsrätt när advokater och åtalade anländer till Stockholms tingsrätt den första rättegångsdagen. Foto: Jonas Ekströmer/TT Bild

FAKTA:

Åtalet

Den 5 september 2023 inleddes rättegången i Stockholms tingsrätt. Åtalet mot Lundin Oil är unikt eftersom det är första gången svenska företagsledare ställs inför rätta för medhjälp till grovt folkrättsbrott. Förundersökningen, som är på 80 000 sidor, har pågått i tio år och är en av de längsta och dyraste någonsin. Själva rättegången väntas pågå i två och ett halvt år. En förundersökning om trakasserier mot vittnen har öppnats. Den 10 december kommer Ian Lundin förhöras.

Lundin och Schneiter förnekar brott

Både Ian Lundin och den tidigare vd:n Alex Schneiter nekar till brott. Deras försvar menar att åtalet grundar sig på en lång rad rena faktafel och har i rätten sagt att det är ett ”monumentalt slöseri med tid och pengar”, eftersom åklagaren inte har någon chans att nå en fällande dom. Försvaret bestrider även att den typ av krigsbrott som påstås ha begåtts faktiskt ägde rum. De förnekar att militär genomfört offensiver i Block 5A under den tidsperiod som åklagaren anger, samt att det ska ha skett för att möjliggöra Lundins verksamhet. Lundin Energy har tagit fram en egen rapport. Företrädare för Lundinföretagen förnekar även att hot och trakasserier mot vittnen ska ha förekommit.

Omstridda rapporter

2010 publicerades rapporten Unpaid Debt av European Coalition on Oil in Sudan (ECOS). Enligt rapporten uppskattas 12 000 människor ha mist livet och 160 000 personer tvångsförflyttats mellan 1997 och 2003. Rapporten anses ha bidragit till att förundersökningen mot Lundin Oil inleddes. Schneiters och Lundins försvar är dock kritisk till den och andra rapporter från människorättsorganisationer och anser att de har stora brister och inte bygger på verifierbara fakta.

LÄS MER:

Trial Reports – The Lundin Oil Case (Civil Rights Defenders löpande rapportering från rättegången)

Historisk rättegång (18 september 2023)

Lundin, oljan och rättvisan (23 september 2021)