Coronaviruset: När demokratin försvinner i pandemin
Auktoritära ledare har utnyttjat coronapandemin för att stärka sitt grepp. I undantagstillståndens Ungern och Polen har regeringarna infört åtgärder som nu får regeringskritiker att frukta både övervakning, höga böter och fängelsestraff, när de kritiserar makthavarna.
reportage | 2020-06-14 Av: Joakim Medin Även publicerad i AmnestyPress #2/2020 |
HEMBESÖK. Ungersk polis började i maj gripa och förhöra regeringskritiska medborgare och har i somliga fall själv släppt bilder av insatserna. Foto: Skärmdump från den ungerska polismyndigheten.
När EU-parlamentet den 14 maj samlades till en särskild debatt om åtgärder som Ungern vidtagit för att bekämpa coronapandemin, såg EU-kommissionens vice ordförande Vera Jourová det nödvändigt att ta demokratin och yttrandefriheten i försvar.
”Kampen mot desinformation borde inte och får inte begränsa våra demokratiska värderingar, inklusive möjligheten att ha en rättvis demokratisk debatt där olika röster kan höras”, sade EU-kommissionären.
Det här borde vara en självklarhet i EU.
Men några dagar innan EU-debatten hade det uppdagats att ungersk polis börjat gripa och förhöra samt göra husrannsakan hos medborgare, blott för att dessa skrivit regeringskritiska saker i sociala medier. Allt i enlighet med en lagskärpning som regeringspartiet drivit igenom – formellt i syfte att stoppa samhällsfarlig desinformation om coronapandemin.
På många håll i världen har det varnats för att auktoritära ledare utnyttjar coronapandemin för att ytterligare stärka sina positioner. I EU har det särskilt talats om Ungern, där Viktor Orbán i slutet av maj firade tio år som landets premiärminister. Ungern utlyste ett undantagstillstånd den 30 mars med anledning av pandemin. Regeringspartiet Fidesz använde sin absoluta majoritet i parlamentet för att ge Orbán kraftigt utökade maktbefogenheter och rätten att styra genom dekret. Orbán har kungjort mer än 200 dekret och Fidesz har stiftat flera nya coronarelaterade lagar, som fått kraftig kritik för att bryta mot demokratiska principer.
DIKTATOR? Premiärminister Viktor Orbán och hans parti röstade den 30 mars igenom lagar som i praktiken ger Orbán oinskränkt makt. Foto: Estonian Presidency/Wikimedia
I slutet av maj angav regeringen den 20 juni som slutdatum för undantagstillståndet och Orbáns dekretstyre. Regeringen sade även att man förväntar sig en ursäkt från alla kritiker som riktat ”ogrundade attacker” mot Orbán.
Aron Demeter vid Amnesty International i Ungern förklarar att Orbánregeringen egentligen inte gjort något nytt under pandemin, som man inte redan tidigare kunnat göra tack vare Fidesz parlamentariska supermajoritet:
– Undantagstillståndet har bara gjort det lättare och snabbare för Orbán att genomdriva sin politik. Att lämna ifrån sig makten nu blir ett mycket bra tillfälle för honom att kunna säga att alla kritiker haft fel och att han är Europas mest demokratiska ledare.
En lång rad åtgärder och nya lagar som regeringen hunnit införa, ibland också motiverat med hänvisning till pandemin, kommer även att stanna kvar permanent. Orbán har exempelvis minskat de lokala myndigheternas makt och resurser. Regeringen har skaffat sig rätten att utropa ”speciella ekonomiska zoner” i samhällen med viktiga storföretag, vars skatteinbetalningar ska tillfalla länsmyndigheterna istället för de lokala myndigheterna. Syftet är officiellt att finna medel för att återstarta ekonomin efter pandemin.
Enligt Aron Demeter har Ungerns regering använt coronarelaterade lagar bland annat för att straffa oppositionsstyrda samhällen. Foto: Amnesty International Ungern
– Detta är en tydlig hämnd för att oppositionspartier lyckades vinna i många samhällen i lokalvalen i oktober 2019. Nu försvinner pengarna från oppositionsstyrda samhällen och går till länen – och i dem sitter Fidesz alltid vid makten. Även Fidesz-styrda samhällen har drabbats av detta men i deras fall har de fått ekonomisk kompensation, säger Aron Demeter.
Värst kritik har den lag fått som lett till polisgripanden. Enligt den kan alla som sprider falska och oroväckande uppgifter relaterade till pandemin hädanefter dömas till upp emot fem år i fängelse. Det finns en utbredd oro för att lagen kan användas för att sätta munkavle på såväl regeringskritiker som granskande journalister och deras källor. Ett antal exempel tyder redan på en avsedd effekt.
En annan, angränsande lag som träder i kraft den 1 juli ger den ungerska underrättelsetjänsten rätten att övervaka och begränsa människors internetanvändning, om den uppfattas strida mot ”ungerska intressen”. Aron Demeter säger att folk har gjort olika tolkningar om vad lagen kan betyda, eftersom den i likhet med många andra av Orbáns lagar är luddigt formulerad.
– Vissa tolkar det som att detta öppnar dörren för massiv statlig övervakning. Jag tror att den snarare kommer leda till bevakning av lokala myndigheter. Den ungerska underrättelsetjänsten agerar idag utan en ordentlig parlamentarisk översikt och detta skapar en berättigad rädsla hos ungrare, säger Aron Demeter.
PROTEST I CORONATID. Demonstration med social distansering i Gdańsk den 15 april mot förslaget om ännu hårdare abortlag i Polen och kriminalisering av sexualundervisning. Foto: Adam Warszawa/EPA/TT
Även i Polen har makthavarna kritiserats för att under undantagstillståndet ha infört åtgärder mot corona som tar ytterligare steg i en redan auktoritär riktning. Regeringspartiet Lag och rättvisa (PiS) gjorde sitt yttersta för att försöka arrangera ett presidentval den 10 maj, trots att pandemin hade satt stopp för såväl partipolitiska kampanjmöten som alla medborgares möjlighet att rösta i vallokaler. PiS gick så långt som att under kuppliknande former genomdriva en ny vallag som skulle ha tillåtit äldre medborgare – regeringens kärnväljare – att poströsta istället.
Draginja Nadazdin fruktar att vissa civila aktivister kan bli rädda för att demonstrera mot regeringen, om de trots respekt för distansregler får kraftiga böter. Foto: Grzegorz Żukowski/AI
Draginja Nadazdin är chef för Amnesty International i Polen och hon ser hur regeringen i Warszawa framför allt har påverkat yttrandefriheten och rätten till sammankomster:
– Regeringen har nu underlättat flera av begränsningarna i samhället. Men det finns fortfarande ett förbud mot offentliga sammankomster och kraftigt höjda böter mot de som anses bryta mot lagen.
Polska regeringskritiker har genomfört protestaktioner mot såväl försöket att arrangera presidentvalet, som PiS försök att i april ytterligare skärpa abortlagstiftningen och samtidigt förbjuda sexualundervisning i grundskolan. Vissa demonstranter har fått höga böter på över 20 000 kronor för att ha brutit mot distansreglerna, trots att de i mediers bilder syntes hålla distans och bära mask.
När den sittande presidenten Andrzej Duda som har band till PiS reste runt på sin kampanjturné, innan presidentvalet ställdes in, så arrangerades det flera möten med regeringsanhängare.
– Men enligt vår information så har inga av dessa människor mottagit några böter för att ha brutit mot distansregler. Så nu vill vi undersöka hur det här förbudet har använts, om olika människor har behandlats olika inför lagen, säger Draginja Nadazdin.
Risken med långvariga och höga böter är att de kan fungera avskräckande för de aktivister från civilsamhället som under de senaste åren varit drivande bakom de viktiga demonstrationerna mot PiS.
Draginja Nadazdin tror att flera av dem kommer bli rädda för att delta i protester framöver, inte minst för att böterna utdöms omedelbart och inte är möjliga är överklaga:
– Vissa kommer tänka att de inte har råd att gå till protester. Särskilt om protesterna riktas mot regeringen.
Joakim Medin
[email protected]
Fotnot: En något kortare version publiceras i Amnesty Press nummer 2/2020. Presidentvalet i Polen är nu planerat att hållas 28 juni 2020.
Freedom house varnar
När organisationen Freedom House den 6 maj presenterade en rapport om tidigare kommunistländer i Europa och Centralasien klassificerades Ungern inte längre som en demokrati. Landet anses befinna sig i en gråzon mellan demokrati och auktoritärt styre.
Regeringen i Ungern avvisade rapporten och menade att Freedom House fungerar som en ”knytnäve” för ”Soros nätverk” syftande på den amerikanske miljardären George Soros som har ungersk-judisk bakgrund. Viktor Orbán har länge anklagat Soros för att lägga sig i Ungerns affärer.
Läs också
Polish president says LGBT 'ideology' is worse than communism (Euronews 13 juni 2020)
Poland: Activists at risk of 10-year jail term for COVID-19 poster campaign challenging government statistics (Amnesty International 11 juni 2020)
Ending Hungary’s State of Emergency Won’t End Authoritarianism (Human Rights Watch 29 maj 2020)
Poland: COVID-19 is no excuse to crack down on protests (Amnesty International 29 maj 2020)
Hungary: Government must not use extraordinary power to roll back human rights amid COVID-19 emergency (Amnesty International 31 mars 2020)
reportage | 2020-06-14 Av: Joakim Medin Även publicerad i AmnestyPress #2/2020 |