Haiti efter Aristide: Fortfarande ett land i kris
reportage | 2004-09-17 |
Frivilligorganisationernas fond för mänskliga rättigheter, MR-fonden, bjöd i tisdags in till en diskussion med Pierre Esperance som är ordförande för National Coalition for Human Rights i Haiti. NCHR övervakar och skriver rapporter om hur Haitis nyckelinstitutioner, det vill säga polisen, rättsväsendet, regeringen och fångvårdsanstalter, fungerar.
1999 blev Pierre Esperance svårt skadad i ett mordförsök, men efter rehabilitering i Sverige återvände han till sitt hemland för att fortsätta kampen för mänskliga rättigheter.
- Det är fortfarande varken enkelt eller säkert att vara MR-försvarare i Haiti. Den nuvarande regeringen gillar oss inte, men till skillnad från det förra styret förstår de åtminstone att vi aldrig kommer att sluta kämpa.
Pierre Esperance är en av Haitis största MR-profiler.
Sedan det dramatiska avsättandet av president Jean Bertrand Aristide den 29 februari i år har en ny, temporär regering tillsatts för att garantera att övergången till demokrati går smidigt. Men hittills har regeringens arbete enligt Pierre Esperance varit under all kritik.
- Situationen för de mänskliga rättigheterna var skrämmande under den förra regimen, men de nya ledarna har hittills inte visat att de tänker rätta till situationen.
Spridningen och ökningen av beväpnade gäng, ledda av personer från den före detta armén, har accelererat. Som ett resultat av det har antalet kidnappningar och bilstölder skjutit i höjden. Dessutom är över 3 000 fångar på rymmen, sedan många fängelser vandaliserades under den turbulens som ledde fram till Aristides avgång. Enligt Pierre Esperance har myndigheterna inte lyft ett finger för att återta kontrollen över rymmarna.
I brist på platser på Haitis fångvårdsanstalter har polisstationernas celler börjat fungera som fängelseceller. Ofta tvingas frihetsberövade sitta i dem i månader utan att ställas inför de rätta juridiska institutionerna.
- Vi har fortfarande ett rättssystem för de rika och mäktiga. Det går att köpa sig rättvisa i Haiti.
Pierre Esperance är främst oroad över den fortsatta cirkulationen av tunga vapen i landet. Paramilitära grupper, Aristideanhängare, säkerhetsvakter som tjänstgjorde under den förra regeringen, medlemmar av den tidigare armén och kriminella gäng – alla måste de enligt Pierre Esperance avväpnas innan något kan göras för att förbättra situationen i Haiti.
- Hälsa, utbildning, arbetsförhållanden; allt sådant måste vänta tills befolkningen avväpnats. Framför allt går det inte att hålla demokratiska val i Haiti med en stor mängd vapen i omlopp. Det borde inte vara svårt att genomföra avväpningen, Haiti är inte ett stort land, men hittills har det varit mest tomt prat från FN-truppernas sida.
De fredsbevarande trupper som FN skickat till Haiti leds av Brasilien och är inte särskilt populära hos befolkningen.
- Haitier är galna i brasiliansk fotboll, men de brasilianska trupperna ger de inte mycket för. Det beror på att de inte ser att trupperna gör något. Av samma anledning stöder befolkningen inte heller regeringen. Den nuvarande regeringen söker dock inte folkets stöd, utan istället stöd från eliten och personer i USA:s regering.
Trots det är Pierre Esperance fortfarande hoppfull.
- Haitier vill ha demokrati och de vet hur man slåss mot diktaturer. Jag känner mig optimistisk inför framtiden.
En av många demonstrationer som hölls mot Aristide.
Foto: Gunilla Kinn (AP nr 1/04)
Sara H Ångström, praktikant, Amnesty Press och media
reportage | 2004-09-17 |