Amnestyfonden oroas av nedskärningar

Amnestyfonden, som stöttar människorättsförsvarare i 55 länder, riskerar stora nedskärningar när svenska Amnesty måste spara. En heltidstjänst försvinner från fonden. Samtidigt pågår förhandlingar om andelen för stödet som går till att undsätta människorättsförsvarare i nöd.

Amnestyfonden är oroad för att stödet till människorättsförsvarare ska skäras ner. Foto: skärmdump från amnesty.se

Den svenska Amnestyfonden, som startades av den idag smått legendariska komikerduon Hasse Alfredson och Tage Danielsson, har sedan 1966 stöttat människorättsförsvarare över hela världen genom direktbistånd. I samband med att Amnesty Sverige behöver spara pengar riskerar även Amnestyfonden, som är en stiftelse med egen styrelse, också att drabbas av nedskärningar.

Julle Bergenholtz-Foglander, Amnestyfondens ordförande, är kritisk till de planerade nedskärningarna eftersom han befarar att de kommer slå hårt mot det internationella stödet till människorättsförsvarare.

Julle Bergenholtz-Foglander, ordförande i Amnestyfonden. Foto: Privat

– Den här typen av insatser behövs mer än någonsin. Potentiellt kan hundratals ärenden, som stöttar flera tusen personer, behöva nekas stöd de kommande åren. Vi ser det som fullständigt förödande, säger Julle Bergenholtz-Foglander.

Amnestyfonden betalade förra året ut tio miljoner kronor till 2 346 mottagare i 55 länder. Den största delen gick till Afghanistan och Myanmar.

Sedan 2003 har Amnestyfonden ingen egen insamling, utan den har slagits ihop med svenska Amnestys insamling. Idag innebär det att 7 procent av intäkterna går till fondens människorättsbistånd. Eftersom svenska Amnesty måste spara när mer pengar ska omfördelas till Amnesty International globalt, kan det komma att innebära neddragningar även för fonden.

– Vi har för närvarande samtal med Amnesty Sverige gällande detta. Ingenting är ännu bestämt exakt hur det kommer att se ut. Vi vill säkerställa att vi får så mycket stöd som möjligt och att en potentiell nedskärning utgår från någon form av övergångsperiod så att det inte blir en stor nedskärning från ett år till ett annat. En snabb neddragning skulle få ännu värre konsekvenser än vad vi får i övrigt, säger Julle Bergenholtz-Foglander.

Svenska Amnestysektionens generalsekreterare Anna Johansson, menar att det är för tidigt att dra några slutsatser.

– Vad den faktiska konsekvensen blir för Amnestys stöd till människorättsförsvarare är ännu inte klart, eftersom vi samtidigt för samtal med det internationella sekretariatet om de kan kompensera för svenska sektionens neddragningar. Orsaken till våra neddragningar, både gällande Fondens och sektionens arbete, är att skapa mer jämlikhet globalt. På samma vis uppmanar vi nu andra att bidra till finansiering av stödet till människorättsförsvarare, säger Anna Johansson

Besparingarna på svenska Amnestys innebär också att en heltidstjänst försvinner från Amnestyfonden i maj nästa år. Efter det kommer fonden bara ha en person anställd. Även detta ser Julle Bergenholtz-Foglander som problematiskt.

– Det har varit en styrka att kunna hantera många ärenden på en gång och snabbt komma ut till de människor som behöver det. Två personer behövs för att snabbt kunna betala ut stöd och attestera betalningar, säger han.

Anna Johansson, generalsekreterare Amnesty Foto: Axel Öberg

Amnesty Sveriges generalsekreterare, Anna Johansson, ser en nedskärning av fonden som nödvändig.

– De resurser som vi tidigare har avsatt till Amnestyfonden kommer nu i högre grad att behöva gå till att bidra till det internationella arbetet och sektioner i globala syd som behöver utöka sina resurser för att fortsätta sitt arbete, skriver hon i ett email.

Anna Johansson anser inte att det är hållbart den svenska Amnestyfonden Sverige står för så stor del av det globala människorättsbiståndet som den gör idag.

– Vi kommer att arbeta för att den internationella rörelsen ökar sitt stöd för att finansieringen ska bli mer hållbar och på sikt öka. Men exakt vad det kommer att innebära för 2025 är alltså inte klart ännu och är inte heller något som varit föremål för facklig förhandling, skriver hon.

Text: Nils Resare

Fakta,

Sverige och Schweiz är de två sektioner som finansierar majoriteten av Amnesty Internationals människorättsbistånd till individer. Amnesty Sverige finansierar i dagsläget 40 procent av det globala människorättsbiståndet, via Amnestyfonden. Amnesty International utreder, bevakar och agerar mot människorättskränkningar i hela världen. Människorättsbiståndet finansieras inte av de gemensamma resurserna, men omnämns i organisationens globala verksamhetsstrategi.

LÄS MER:

Amnestyfondens sida på amnesty.se