Demokratin på reträtt
Demokratin i världen backar. I 42 länder pågår nedmonteringen för fullt, och världen är nu tillbaka på samma demokratinivå som före murens fall. Staffan Lindberg på forskningsinstitutet V-dem, som mäter det demokratiska tillståndet i världen, sitter på dyster statistik. Vad var det som hände?
artiklar | 2024-09-25 Av: Rasmus Malm Även publicerad i AmnestyPress #3/2024 |

Röd skala: grad av av autokrati. Lila skala: grad av liberal demokrati. Foto: Karta från V-dems årsrapport 2024
De årliga demokratirapporterna från Staffan Lindbergs forskarlag har länge visat samma negativa trend. Sju av tio människor i världen lever nu i icke-demokratier, och den största försämringen sker i östeuropeiska länder nära oss.
– Usch, ja. Mitt jobb är inte alltid så uppmuntrande, tyvärr, suckar Staffan Lindberg, professor i statsvetenskap, och grundare av institutet ”Varieties of Democracy” (V-dem) som är knutet till Göteborgs universitet.
Mest demokratisk var världen någon gång efter millennieskiftet, exakt vilket år beror på hur man räknar. Kring 2003 levde över hälften av världens befolkning i demokratier, idag är den siffran alltså nere på 29 procent. År 2012 var antalet länder som klassades som liberala demokratier som flest.
Den grad av demokrati som den genomsnittlige världsmedborgaren idag åtnjuter, har sjunkit till samma nivå som 1985, före Glasnost och Perestrojka. Den stora uppgången för demokratin efter Berlinmurens fall är nu helt utraderad. Förändringen märks också i forskningen: – När vi började med det här V-dem-projektet så var vi alla demokratiseringsforskare. Nu sysslar vi alla med avdemokratisering eller autokratisering, berättar Staffan Lindberg.
Autokratisering är en glidande skala där olika friheter och demokratiska institutioner inskränks eller avskaffas. När en demokrati monteras ner är det yttrandefriheten som attackeras först, enligt årsrapporten 2024. De senaste 10 åren har censuren av medier ökat i 45 länder där Indien, El Salvador och Mauritius är de senaste att utmärka sig.
– Man kan ju hålla val som följer alla procedurer, men om yttrandefriheten de facto är väldigt hårt begränsad och om man har skrämt eller lyckats fängsla oppositionen – som president Erdoan gjort i Turkiet, där delar av oppositionen sitter i fängelse – då spelar det ingen roll att man har rena val. I ena änden av demokrati/autokrati-skalan befinner sig den ”liberala demokratin”, i andra den ”slutna autokratin”. Däremellan befinner sig länder där val visserligen hålls men graden av frihet är kringskuren.
Var går gränsen? När är demokratin i ett land avskaffad? – Om det inte finns någon reell opposition med möjlighet att verka, och om valen är så pass undergrävda att det inte går att byta regering den vägen, då räknas man inte som en demokrati längre, säger Lindberg.
I rapporten syns även tydligt att fria och rättvisa val undermineras i allt fler länder.
– Saker och ting fortsätter att bli värre. Det som sticker ut just nu, är att valens kvalitet också nu blir sämre och sämre. Valen är ju demokratins kärninstitution, säger Staffan Lindberg.
Allt fler auktoritära ledare ger sig nu helt djärvt på själva valsystemet, säger Lindberg.
– Det tyder på att ledarna tycks känna sig mindre begränsade i vad de kan ta till, de har blivit mer drastiska och förvägna.
Hela 42 länder befinner sig nu i en process där demokratin är på tillbakagång. Men inte nog med det – i ytterligare 25 länder syns begynnande auktoritära tendenser. Forskarlaget har aldrig vid någon tidigare tidpunkt sett så många länder, eller så stor andel av världens länder, försvagas demokratiskt. Bland länderna som fortsätter att autokratiseras under 2023, finns länder i vår närhet som Ungern och Serbien, samt asiatiska jättar som Indien, Indonesien och även Sydkorea, ett land som demokratiserades fram till vändpunkten 2018. När det gäller världens mest folkrika nationer, finns ett positivt undantag i 2023 års demokratimätning:
– Förre presidenten Bolsonaro ledde ju Brasilien in på en avdemokratiseringsprocess. Men oppositionen kom till makten, och mycket av de försämringar av demokratin som Bolsonaro stod för har stoppats, och man har börjat återdemokratisera.
Forskarna famlar efter säkra svar på frågan om varför demokratiseringsvågen, under 80-, 90- och början av 00-talet kom av sig och i stället vändes till sin motsats. Staffan Lindberg nämner ändå fyra olika samverkande faktorer, som samtliga har global räckvidd. Han räknar upp tre tunga nationer och en ekonomisk trend. Kina, Saudiarabien och Ryssland är tre autokratier – och maktspelare med inflytande både i sin egen region och globalt: Kina genom sina ekonomiska muskler, Saudiarabien via religiös fundamentalism och Ryssland genom sin militära makt. Utöver dessa tre maktspelare, nämner Lindberg ökade ekonomiska klyftor som en förklaring bakom demokratins globala kris.
– Vi vet ju historiskt att väldigt kraftigt ökande skillnader i relativ socioekonomisk jämlikhet, ofta har föregått radikala förändringar i samhället, som på 30-talet efter börskraschen 1929, säger han och fortsätter: – Forskning visar också att individer som drabbas av den ökade ojämlikheten, har en väldigt mycket högre sannolikhet att rösta på högerextrema partier.

Professor Staffan Lindberg leder forskningsinstitutet V-dem. Foto: Johan Wingborg
Höga nivåer av polarisering och desinformation driver på utvecklingen. Den antidemokratiska vågen som rullar över världen idag, drivs i många fall på av just högerpopulister, nationalistiska och reaktionära partier och ledare. Det här innebär också att kvinnors rättigheter går mycket starkt tillbaka i länder som avdemokratiseras i världen idag, förklarar Lindberg:
– Kvinnor ska tillbaka till hemmet, föda barn och laga mat och ta hand om mannen. Det är en del av agendan. Och det är liksom ingen slump att till exempel aborträtten är en så framträdande fråga i många länder, inklusive i usa och Argentina.
Hur påverkas då Sverige? Lindberg bedömer att den svenska demokratin är stark, men han ser flera oroande tecken på att en icke-demokratisk hållning vinner mark även här hemma. Både lagen mot utlandsspioneri, visitationszonerna och ökade möjligheter till hemlig avlyssning, klassar han som inskränkningar i de civila rättigheterna.
– Jag tycker att man kan se en normförskjutning här, och det oroar mig.
Efter Berlinmurens fall myntade statsvetaren Francis Fukuyama begreppet ”historiens slut” för att beskriva den liberala demokratins totala seger. Så blev det inte. Ser vi nu ett annat historiskt skifte – “demokratins slut”? Frågan går till Staffan Lindberg:
– Det finns ingen naturlag som pekar mot att liberala demokratier är en slutstation för världens utveckling. Det är visserligen så att om man tittar på utvecklingen sedan början på 1800-talet och framåt, så har det ju gått i mindre vågor upp och ner, men ändå långsiktigt framåt. Om man gör en regressionslinje, så är kurvan uppåtgående.
– Och vi får väl hoppas att den här tillbakagången vi ser nu, vid någon tidpunkt stoppas och vänder. Men det finns ju inget som garanterar det, utan det beror ju på hur vi som medborgare agerar, säger Staffan Lindberg.
Text: Rasmus Malm
AUTOKRATI-DEMOKRATI
Forskarna utgår från en demokrati-skala med fyra nivåer:
Liberal demokrati: präglas av civila rättigheter och ett självständigt rättsväsende som garanterar likhet inför lagen. Elektoral demokrati: Olika rättigheter kan vara kringskurna, men det finns fortfarande politisk opposition och ett rättvist valsystem. Yttrandefrihet och mötesfrihet råder. Elektoral autokrati: Ett land med flerpartisystem, men utan yttrande- och föreningsfrihet (tex Algeriet, Pakistan och Uganda). Slutna autokratier: Inga verkliga val, ingen yttrande- eller organisationsfrihet. (t ex Haiti och Burkina Faso) ·

Demokratin på reträtt Foto: Getty Images
Så monteras demokratin ner
När en demokrati spricker sker det inte över en natt, utvecklingen är långsam och följer ett tydligt mönster. Föreställ dig en ”Diktatorns handbok”. Om boken fanns skulle den kunna heta: ”Så monterar du ner demokratin i fyra steg”. Var uppmärksam på detta:
1. Det fria ordet begränsas
Fria medier är de som kan berätta om att demokratin monteras ner. Många auktoritära regimer smutskastar och skrämmer enskilda misshagliga journalister. Nästa steg kan vara att ta över ägandet av medierna, förbjuda språkliga begrepp som ”krig” och övervakning av privatpersoner på sociala medier.
2. Attack mot protester och civilsamhället Organisationer, liksom fria medier, kan fungera som demokratins vakthundar. Ett fritt och spretigt civilsamhälle kan få ut massorna på gatorna i protester. Därför vill auktoritära ledare tidigt begränsa både organisations- och demonstrationsfriheten. I flera länder klassas kritiska röster och organisationer som “utländska agenter”.
3. Kontroll över domstolarna
Nästa steg i avdemokratiseringen är att förändra rättsväsendet, skicka domstolarna efter den politiska oppositionen, kvarvarande fria medier, dissidenter och organisationer. Den auktoritäre ledaren behöver ta kontroll över författningsdomstolen för att kunna ändra i grundlagen, för att slippa bryta mot lagen.
4. De fria valen undergrävs
Metoderna varierar från att undergräva förtroendet för valet, försvåra själva röstningen, begränsa oppositionens kandidater till helt riggade val och valfusk. När det fria ordet är tystat, är det enklare för autokraten att ge sig på själva valsystemet.
Text: Rasmus Malm Källa: Staffan Lindberg, V-Dem
LÄS MER:
Här finns V-dems årsrapport: DR 2024: Winning and Losing at the Ballot
artiklar | 2024-09-25 Av: Rasmus Malm Även publicerad i AmnestyPress #3/2024 |