ALMEDALEN2018: ”En milstolpe för global solidaritet”
FN:s medlemsländer är i färd med att ta fram gemensamma överenskommelser för flyktingar och migration. På seminariet ”Sharing responsibility? UN Global Compacts on Refugees and Migrants” hade panelen stora förhoppningar på resultatet. Samtalet arrangerades på tisdagen i Almedalen.
reportage | 2018-07-08 Av: Jennie Aquilonius |
Panelen från vänster: Efraim Gomez, chef för enheten för FN-politik på svenska utrikesdepartementet, Lisa Pelling, utredningschef vid Arena Idé, Henrik M. Nordentoft, regional representant på UNHCR, Neil Buhne, FN:s landssamordnare i Pakistan, och Henrik Hammargren, från Dag Hammarskjöld Foundation. Foto: Jennie Aquilonius
Över 68 miljoner människor är på flykt enligt UNHCR:s senaste statistik – det är fler än någonsin tidigare. I september 2016 antog FN:s generalförsamling den så kallade New York-deklarationen för flyktingar och migranter.
Deklarationen, som är frivillig för medlemsländerna, slår fast gemensamma åtaganden för att ta ansvar för att förbättra villkoren för migranter och människor på flykt.
– Det är en milstolpe för global solidaritet, säger Henrik Hammargren, direktör för Dag Hammarskjöld Foundation.
Han leder seminariet ”Sharing responsibility? UN Global Compacts on Refugees and Migrants” som ordnas av UNDP, UNHCR och Dag Hammarskjöld Foundation i Almedalen. Här diskuteras arbetet som nu pågår med att ta fram två konkreta planer som bygger på New York-deklarationen. Den ena, The Global Compact on Refugees, rör flyktingar och ska presenteras för generalförsamlingen under hösten.
Neil Buhne, FN:s landssamordnare i Pakistan, till vänster, och Henrik Hammargren, moderator och direktör för Dag Hammarskjöld Foundation, till höger. Foto: Jennie Aquilonius
Den andra, The Global Compact for Safe, Orderly and Regular Migration, rör migranter och ska presenteras på FN-toppmötet om migration i Marrakesh i Marocko i december 2018.
– Det är en stor grej! Jag har stora förhoppningar. Att ha en sådan konferens kommer rikta världens uppmärksamhet mot migrationsfrågan. Jag tror att det även kommer att riktas, energi, kreativitet och resurser mot frågan, säger Lisa Pelling, utredningschef vid Arena idé.
Hon tycker att det är skönt att få diskutera migration ur ett långsiktigt perspektiv.
– Vi är annars oroliga för den repressiva riktning som diskussionen om migration har tagit i vårt och många andra länder. Men det finns en växande förståelse för att migration är en del av vad det innebär att vara människa, en del av vår historia och framtid, säger Lisa Pelling.
Henrik M. Nordentoft är regional representant för norra Europa på UNHCR. Foto: Jennie Aquilonius
En flykting är en person som tvingas fly undan krig eller förföljelse. En migrant är egentligen vem som helst som mer frivilligt rör sig mellan länder av olika anledningar. Henrik M. Nordentoft, är regional representant för norra Europa på UNHCR. Han menar att vi måste komma bort föreställningen att flyktingar bara befinner sig på en plats en kort period. Dagens humanitära respons där UNHCR och andra organisationer rullar in med tält och filtar möter inte flyktingarnas behov av rättigheter och att kunna bli självförsörjande. Stödet till länderna som tar emot dem måste också bli hållbart och förutsägbart. Det här försöker de två nya överenskommelserna förändra.
– De handlar inte bara om FN utan är också kopplade till Världsbanken och finansiella investeringar från bland annat Sida och US Aid. Enligt deklarationen måste vi hitta nya sätt att ta hand om flyktingar och ta dem ut ur de olika zonerna. Vidarebosättning, som Sverige använder, är ett sätt, utbildningsprogram är ett annat, säger Henrik M. Nordentoft.
Flygbild över flyktinglägret Zaatari i Jordanien 18 juli 2013. Hit har flyktingar sökt sig från krigets Syrien. Foto: U.S. Department of State/Wikimedia
Han förklarar att den privata sektorn måste involveras för att stärka värdländerna:
– Det finns olika sätt att attrahera utländska investerare in i en flyktingzon. I Jordanien pratas det till exempel om att skapa en internationell företagszon runt flyktingsituationen. Det är inte en total utopi. Flera av de här metoderna har prövats och diskuterats under en tid.
New York-deklarationen har redan gett effekt. Det upplever Neil Buhne, FN:s landsamordnare i Pakistan. I Pakistan finns 1,4 miljoner människor med officiell flyktingstatus och runt en miljon som är papperslösa eller semi-papperslösa. Det rör sig framför allt personer från Afghanistan. Han tycker att deklarationen har skapat en mer positiv inställning globalt, och det gynnar flyktingarna.
– Det finns ett bättre statligt ramverk i Pakistan nu. År 2016 infördes visum, så kallade Afghan Citizen Card, genom UNHCR, så de papperslösa har faktiskt vissa dokument nu. Ett samarbete håller också på att ta form mellan Världsbanken, regeringen och UNHCR och det kommer ge värdsamhällena bättre stöd, säger Neil Buhne.
Han förklarar att samarbetet bygger på en tidigare strategi för afghanska flyktingar i Pakistan:
– Vi har skapat en ny version av den som bygger på New York-deklarationen. Deklarationen gör det mer troligt att länder som Pakistan, som har tagit emot många flyktingar och burit en stor del av bördan, kommer att få mer utvecklingsstöd och att flyktingarnas rättigheter tas tillvara.
Efraim Gomez är chef för enheten för FN-politik på svenska utrikesdepartementet. Foto: Jennie Aquilonius
Henrik Hammargren från Dag Hammarskjöld Foundation berättar att Sverige har varit aktivt i förberedelserna av deklarationen och överenskommelserna. Efraim Gomez är chef för enheten för FN-politik på svenska utrikesdepartementet. Han upplever att deklarationen har fått den globala inställningen att skifta från om människor ska migrera till hur de ska göra det.
– När vi hade vår kris 2015 var det, och fortsätter att vara, mer av en ledarskapskris än en migrationskris. Antalet flyktingar i vårt hörn av världen, i Europa, är inte så imponerande, säger Efraim Gomez.
Men år 2015 blev en väckarklocka som har bidragit till Sveriges engagemang i arbetet med deklarationen och överenskommelserna, förutom det moraliska ansvaret och möjligheterna som finns i migration, om den hanteras på ett bra sätt.
– Det vi ska värdera högst är överenskommelsens praktiska inriktning, säger han.
Migrantarbetare, främst från Sydasien, har under hårda villkor byggt idrottsanläggningar i Qatar där fotbolls-VM för herrar ska hållas år 2022. Här en match i ”Emirens cup” år 2009. Foto: D@LY3D from Qatar, Doha/Wikimedia
Lisa Pelling menar att det behövs uppgörelser för migrantarbetare och deras rättigheter när det bland annat gäller rätten att organisera sig och strejka samt vad som gäller för deras pensionsinbetalningar.
– De enda som i dag har full rörelsefrihet är en global elit som rör sig mellan länder. De har omflyttningsfirmor som hjälper dem att flytta inte bara möbler utan också sina pensioner och barnens utbildning. Den här sortens mobilitetsrättigheter måste bli mer tillgängliga för alla människor på alla inkomstnivåer.
Lisa Pelling lyfter också vikten av att FN-toppmötet diskuterar migranters mänskliga rättigheter.
– En fråga handlar om barns rätt att inte bli frihetsberövade. Jag tror att vi kommer att få se en strid om det i Marrakesh. Ni har alla bilder av situationen vid gränsen mellan Mexiko och USA. Är det här det sätt som världen tänker hantera migration? Genom att stoppa barn i bur? Det måste finnas ett bättre sätt att hantera folk som rör sig över gränser, säger Lisa Pelling.
Lisa Pelling är utredningschef vid Arena Idé. Foto: Jennie Aquilonius
Hon syftar på att över 2 000 barn separerats från sina föräldrar och blivit inlåsta i burar vid gränsen mellan USA och Mexiko. En följd av att USA skärpte sin migrationspolitik i april och införde ”nolltolerans mot illegal invandring”.
USA drog sig dock ur New York-deklarationen i december 2017. Anledningen var Donald Trumps policy att ”sätta Amerika främst” och att amerikanarna själva ska bestämma vem som får komma in i landet.
Jennie Aquilonius
[email protected]
Läs också
Syrienkriget fem år: Fast i flyktens limbo (reportage från Jordanien i Amnesty Press 14 mars 2016 – även i nummer 1/2016)
»Han var bara 35 år« - de livsfarliga villkoren för gästarbetare i Qatar (Amnesty Press 5 mars 2014 – även i nummer 1/2018)
Amnesty Press på Almedalen 2018
ALMEDALEN2018: ”Det är det värsta jag har sett” (6 juli 2018)
ALMEDALEN2018: ”Jag vill inte vara tyst” – om det totala abortförbudets El Salvador (6 juli 2018)
ALMEDALEN2018: ”Nu kan jag prata med min fru om sex vid frukosten” (5 juli 2018)
ALMEDALE2018: Kärleksbudskapen överröstar nazisternas hat (5 juli 2018)
ALMEDALEN2018: När kroppen inte passar in i normen (5 juli 2018)
ALMEDALEN2018: ”Mänskliga rättigheter och demokratin utmanas” (5 juli 2018)
ALMEDALEN2018: RFSL kärleksbombas efter hot från nazister (4 juli 2018)
ALMEDALEN2018: ”Vi aktivister behöver skydd” (4 juli 2018)
ALMEDALEN2018: ”Humanismen har kastats överbord” (4 juli 2018)
ALMEDALEN2018: Sverige står inför ett avgörande vägval i migrationspolitiken (3 juli 2018)
reportage | 2018-07-08 Av: Jennie Aquilonius |