Goda nyheter: Guadalupe är fri
Carmen Guadalupe Vasquez har benådats. Hon var dömd till 30 års fängelse, anklagad för abort i El Salvador.
reportage | 2015-03-19 Av: Ulf B Andersson Även publicerad i AmnestyPress #1/2015 |
Carmen Guadalupe Vasquez (till höger) kramas om av sin advokat Angelica Rivas under en presskonferens i San Salvador den 19 februari 2015. Foto: © REUTERS/Jose Cabezas/AI
År 2007 blev 18-åriga Carmen Guadalupe Vasquez gravid. När hon fick missfall misstänkte myndigheterna att hon hade gjort abort och hon ställdes inför rätta. Domen blev 30 års fängelse. El Salvador är ett av få länder i världen där abort är totalförbjudet även om graviditeten utgör en fara för kvinnans liv. Detsamma gäller för de flickor och kvinnor som blivit gravida efter incest eller våldtäkt. Vissa kvinnor som får missfall, särskilt de som kommer från fattiga samhällen, misstänks ha försökt göra olaglig abort.
Carmen Guadalupe Vasquez ingår i en grupp på 17 kvinnor som avtjänar långa fängelsestraff upp till 40 års fängelse och som har sökt benådning. Guadalupes fall kom upp i kongressen, efter att ha behandlats av högsta domstolen, den 16 januari men då beslöts med en rösts övervikt att avslå hennes nådeansökan. En vecka senare hölls en ny omröstning som slutade med ja till benådning. Nu växer hoppet om liknande utslag i de övriga fallen.
– Det är en skandal att det salvadoranska rättssystemet har utsatt de här kvinnorna för sådan vånda och plåga. Den bevisning som lagts fram mot kvinnorna är i hög grad falsk och regeringens föråldrade inställning till aborter misstänkliggör landets kvinnor. Det här måste förändras, sade Erika Guevaras, Amnesty Internationals Amerikachef.
Amnesty kräver att abort avkriminaliseras samt att kvinnor och flickor ska ha tillgång till säker och laglig abort om graviditeten utgör fara för deras liv, fysiska och mentala hälsa eller är ett resultat av incest eller våldtäkt. Abort ska även tillåtas när fostret är så skadat att det inte kommer att överleva, anser Amnesty.
Ulf B Andersson
reportage | 2015-03-19 Av: Ulf B Andersson Även publicerad i AmnestyPress #1/2015 |