"Rena kläder" sätter press på företag

reportage | 2003-04-01

Hur ska man förmå svenska företag att främja respekten för de mänskliga rättigheterna överallt i världen där de verkar? Och vad krävs för att etablera en effektiv kontrollinstans som bevakar att internationella företag tar sociala och ekologiska hänsyn? Dessa och andra frågor behandlades när LO-TCO Biståndsnämnd bjöd på lunchmöte med Rena Kläder-kampanjen onsdagen 26 mars i Stockholm.

Under titeln "Att kräva rena kläder" berättade Joel Lindefors, projektledare för Rena Kläder-kampanjen, om arbetet med att förmå storföretag att erbjuda drägliga arbetsförhållanden för arbetare i tredje världen. Närvarande var representanter för flera olika organisationer och fackföreningar som arbetar med liknande frågor, samt en del journalister.

Lunchmöte på Estniska Husets restaurang Einela i Stockholm.

Rena kläder är den svenska delen av Clean Clothes Campaign som arbetat med frågan internationellt sedan 1989. Rena kläder-kampanjen startades 1997 och är i dag ett samarbete mellan nio olika organisationer i Sverige, inklusive fackförbund och frivilligorganisationer. Kampanjen arbetar med konsumentupplysning, opinionsbildning och solidaritetsarbete med arbetare i utvecklingsländer. Efter en tids inaktivitet står organisationen nu inför en nystart. SIDA har beviljat medel för tre år framåt att jobba med dessa frågor.

  • Vårt visionära mål är att förbättra textilarbetares villkor överallt, sa Joel Lindefors inledningsvis. Ett av de första delmålen i vår nystart är att bilda opinion genom konsumentupplysning och utbildning. Textilindustrin är komplex, produktionen sker i flera led och det är ibland svårt att få grepp om hur det fungerar.

Arbetet har tidigare varit fokuserat på att utarbeta uppförandekoder, så kallade Codes of Conduct. Många transnationella företag tog fram interna policydokument under nittiotalet, självpåtagna riktlinjer för hur man skulle ta ansvar för sin produktion runtom i världen. Skoföretaget Nike var ett av de första som tvingades till detta av en stark och växande opinion mot odrägliga arbetsvillkor i deras fabriker. Joel Lindefors kallade Nikes första reaktion för en "PR-övning", mycket mer var det inte:
- Nivån för riktlinjerna sattes väldigt lågt och det saknades system för implementering och kontroll.

Rena kläder påbörjade ett samarbete för att ta fram en gemensam uppförandekod för svenska företag. Några stora klädföretag, ett antal frivilligorganisationer och facket deltog. Arbetet resulterade i ett förslag som kallades Dress Code, men som få i slutändan ställde sig bakom.
- Förslagets modell för kontroll saknade insyn och transparens, och liknade i alltför hög grad ett liknande kommersiellt certifieringssystem för företag, SA 8000, menade Joel Lindefors var orsaken till att de inte gick vidare med projektet.

Rena kläder-kampanjen som hade lagt mycket krut i arbetet med Dress Code kom av sig. Joel Lindefors ser ingen konkret lösning på problemet i dagsläget, rättvisemärkta kläder är en vision långt ifrån att förverkligas. Men en av förhoppningarna inför framtiden är den makt konsumenterna har.
- Vi kan alla som konsumenter göra skillnad genom att fråga i butiken var kläderna kommer ifrån och om företaget har en policy för mänskliga rättigheter i produktionslandet. Vi måste vara som en blåslampa i rumpan på företagen, sa Joel Lindefors bestämt.

Joel Lindefors, projektkoordinatör för Rena kläder.

Samtidigt tror han inte på bojkotter, de leder ofta till nedläggning och arbetslöshet vilket inte hjälper de som det var tänkt att hjälpa, arbetarna i utvecklingsländer. Det finns andra tillvägagångssätt, ett framgångsrikt exempel är Workers Rights Consortium (WRC) i USA som kräver att alla collegekläder och övriga collegeprodukter ska vara producerade i enlighet med grundläggande rättigheter för arbetare.
- WRC:s engagemang har gett resultat genom att de har riktat in sig på ett smalt område, att bistå universitet och högskolor med att leva upp till antagna Codes of Conduct vad gäller tillverkningen av collegeprodukter.

Workers Rights Consortium är ett samarbete mellan skolledningarna, studenter och arbetsrättsliga experter. Joel Lindefors menar att det behövs bra samarbete mellan olika grupper för att komma till rätta med situationen.
- Många frivilligorganisationer och fackföreningar arbetar med frågan, det är en djungel av regler och alternativa lösningar i en världsomspännande rörelse. Det behövs forum för samtal och fortsatta försök att finna en gemensam röst.

Gemensamma regler på åtminstone EU-nivå tror Joel Lindefors är ett realistisk mål att arbeta för inom överskådlig framtid.
- Vi kommer att fortsätta bygga nätverk för bättre arbetsvillkor, det är en diskussion som måste leva, avslutade Joel Lindefors optimistiskt.

Text och bild: Alex Amnéus

Läs vidare på nätet:

Organisationer:
www.renaklader.org
www.cleanclothes.org
www.fairtradecenter.se
www.swedwatch.org
www.workersrights.org

Nättidning:
www.behindthelabel.org

reportage | 2003-04-01