Tillbakablicken: Invasionen av Grenada

40 år har gått sedan USA invaderade Grenada. Invasionen fick stark internationell kritik men USA stoppade med sitt veto kritik i FN:s säkerhetsråd.

Soldater från USA:s 320:e artilleriregemente avfyrar en haubits under invasionen 1983. Foto: TSGT M. J. CREEN/ DoDMedia/Wikimedia

Den 25 oktober 1983 meddelade USA:s president Ronald Reagan att den karibiska ön Grenada hade invaderats. Den officiella förklaringen var att 600 gäststudenter från USA skulle räddas men detta avfärdades som ett svepskäl.

I FN:s säkerhetsråd lade USA in veto men i generalförsamlingen var kritiken svidande och med 108 röster mot nio fördömdes invasionen som ”ett flagrant brott mot internationell rätt”. I Washington demonstrerade 50 000 personer.

Fallskärmssoldater från USA anfaller Point Salines på Grenada 25 oktober 1983. Foto: United States Army/Wikimedia

Grenadainvasionen kom mitt under det kalla kriget. I Europa rasade debatten om utplacering av nya kärnvapen och fruktan för ett nukleärt krig var stor. I Centralamerika utkämpade USA via ombud krig mot sandinistregeringen i Nicaragua och stödde militären i inbördeskrigets El Salvador.

Grenada hade blivit självständigt 1974 under ledning av Eric Gairy, som höll tal om UFOs i FN och styrde som en diktator. Han figurerar för övrigt i biofilmen ”Misbehaviour” (2020) om Miss World-tävlingen i London som vanns av Miss Grenada. När Gairy var på FN-besök i mars 1979 tog vänsterrörelsen New Jewel Movement, NJM, makten i en oblodig kupp.

Med Maurice Bishop i ledningen inleddes ett reformarbete med satsningar på sjukvård, utbildning och ekonomisk utveckling. Bishops parti var inspirerat av den kubanska revolutionen, Black Power i USA och panafrikanism. Kontakter utvecklades med östblocket och kubanska byggnadsarbetare kom till ön för att bygga ut flygplatsen i en satsning på turism. I USA:s propaganda framställdes detta som att Sovjet skulle få en flygbas.

Maurice Bishop utrikesminister Unison Whiteman besöker Östtyskland 1982. Foto: Bundesarchiv/Wikimedia

Hösten 1983 hade revolutionsyran från 1979 stelnat. Kritiker sattes i fängelse och i NJM:s centralkommitté utkämpades slutna politiska strider mellan Bishop och Bernard Coard (som för övrigt spelar en viktig roll i del fem av Steve McQueen's hyllade TV-drama ”Small Axe”, som visats på SVT ).

I oktober 1983 avsattes Bishop av Coard och andra som ville ha en mer vänsterradikal linje. En folkmassa fritog Bishop och andra från husarrest men de infångades, ställdes upp mot en vägg och sköts ihjäl den 19 oktober.

En helikopter från USA:s marinkår har skjutits ned den 25 oktober 1983. Under invasionen dödades 45 grenadier, 24 kubaner och 19 soldater från USA. Foto: SPEC/Wikimedia

Sex dagar senare hade USA:s invasion begravt revolutionen. Totalt dog 45 grenadier, 24 kubaner och 19 soldater från USA. Och propagandafilmen ”Heartbreak Ridge” (1986) av och med Clint Eastwood cementerade Ronald Reagans världsbild av invasionen i kulturen.

I samband med 40-årsdagen av morden på Maurice Bishop och de andra ledarna infördes i år en nationell helgdag och premiärminister Dickon Mitchell hyllade minnet av Bishop vilket väckte kritik från oppositionen.

Ulf B Andersson

Läs också

The US invaded the island of Grenada 40 years ago. The legacy of revolution lives on (The Guardian 25 oktober 2023)

The Grenada 17: the last of the cold war prisoners? (Amnesty International oktober 2003)

Läs mer från Amnesty Press

Bernard Coard fri efter 26 år - flyttar till Jamaica (7 september 2009)

Grenada: 1983 års kuppmakare får ny chans (4 mars 2007)

”Slafsig rapport” – Grenada avfärdar Amnestys kritik (25 oktober 2003)