Romer saknar fortfarande rättigheter
reportage | 2008-06-16 |
Med mycket starka känslor lanserades barnboken E Katitzi, den 3 juni på Författarcentrum i Stockholm. Katitzi är för första gången översatt till romska språket romani och kan nu läsas av 14-17 miljoner romer i Europa och ytterligare 10 miljoner runt om i världen. Diskrimineringen av romer i Sverige och övriga Europa var ett livligt diskuterat ämne under kvällen.
Ett stort problem är att många romer inte kan läsa för att de helt enkelt inte har gått i skolan. Den romska kulturen bygger också på muntlig tradition, så bara att faktiskt kunna översätta boken, hitta ord och skriva ned en accepterad version av romani har varit mycket ett mödosamt arbete, berättar översättaren Hans Caldaras.
Författaren av den självbiografiska bokserien om Katitzi, Katarina Taikon, som föddes i Sverige 1932, fick själv inte gå i skolan förrän hon var 26 år. Hon ägnade en stor del av sitt liv åt att driva romers rättigheter, berättar hennes syster Rosa Taikon.
Även i Sverige jagades romer bort så snart de slagit ned sina bopålar långt in på 1960-talet.
När Katarina Taikon vid en 1 maj-demonstration 1966 bar plakat där det stod
Rosa Taikon berättar om systern Katarina Taikons liv och engagemang för romers rättigheter.”Vi vill gå i skolan - Vi vill bo i hus”, var det första gången många svenskar hörde talas om romernas situation. Och hon var också en av de första som talade om tvångssteriliseringen av romer i Sverige som pågick ända fram till 1975.
-
Hon gav efter ett tag upp försöken att ändra de vuxnas attityder, säger Rosa Taikon, med ett sådant engagemang att hon tar andan ur publiken.
Lanseringskvällen är magisk som försommarkvällar kan vara, med dallrande värme och förväntan i luften.
Det är med barnen vi måste börja, sade systern Katitzi och satte igång att skriva om sin egen och romernas situation i Sverige. Tretton böcker blev det totalt, med början när Katitzi är 8 år, och hämtas hem från barnhemmet till familjens husvagnsläger där de driver tivoli, och hon introduceras till romernas liv och svårigheter med svenskar, myndigheter och skolor. -
Hon försökte ändra människors åsikter om att vi var obildbara, och att vi inte vill bo i hus, hon stred för det i många år och offrade nästan livet. Tänk när vi fick flytta in i ett hus första gången. Det var väldigt enkelt men ändå fyra väggar och en vattenkran, berättar Rosa Taikon.
Även översättaren Hans Caldaras berättar om sin uppväxt och att han liksom Katarina växte upp på barnhem. Han är dock mer återhållsam med detaljer om sitt liv och när moderatorn, Adam Szoppe, Radio Romani (SR), försöker få honom att berätta om hur det kändes att översätta Katitzi, om hans egen bakgrund gjorde sig påmind, säger han med bara några få ord att alla romer vet hur det känns att bli diskriminerade, och samtliga romer i det välfyllda biblioteket på Författarcentrum instämmer i samförstånd.
- Jag har också känt av utanförskapet - både bland romer och bland icke-romer, säger Hans Caldaras.
Hans Caldaras som översatt ”Katitzi” till romani samtalar om boken med Adam Szoppe, Radio Romano, Sveriges Radio. Radio Romano är för övrigt den enda radiostation i världen där man sänder på romernas eget språk.
Ett problem som uppstod för Hans Caldaras när han skulle översätta boken var att hitta romska ord för svenska företeelser som inte finns i deras eget språk. Ett av orden var just fröken, eller lärarinna.
- Min bror föreslog att jag skulle skriva ”hon som lär ut”, men det blev så klumpigt, och boken skulle bli alldeles för tjock på det viset. Han löste det genom att låna ordet för lärarinna från det rumänska språket eftersom en stor del av språket romani bygger på låneord från rumänskan.
Det är med stor stolthet som romerna tar emot översättningen av boken Katitzi eftersom det finns mycket få böcker på romani och Hans Caldaras säger att han ser boken som en gåva till alla romer i Sverige och även till romer i andra länder som talar samma språk. De har inte heller ett stort urval av böcker på sitt språk och framförallt inte barnböcker.
Några böcker som översatts till romani av bokförlaget Podium.
- Barnen behöver förebilder och jag tror de kan lära av Katitzis styrka och mod och Katarina Taikons starka rättspatos.
Det är en bok som kommer att kunna läsas av romska barn i många länder runt om i världen. Och framförallt får de nu möjlighet att läsa på sitt eget språk.
- Det är inte länge sedan vi tilläts att göra våra röster hörda, säger Hans Caldaras känslofullt.
Bokpresentationen avslutas med en diskussion om romernas situation i Europa idag och Rosa Taikon berättar om ett möte med förra utrikesministern Anna Lindh, som frågade om vad hon kunde göra för romerna. Det var under en period i början av 2000, då tidningarna fylldes med rapporter om förföljelsen av romer i östra Europa. De ringde varandra när de en dag läst samma artikel i en morgontidning.
- Vi måste få samma demokratiska rättigheter som alla andra i Europa, säger Rosa Taikon.
Invånare i den romska bosättningen i Letanovce i Slovakien har en enda vattenkälla: Denna pump. Foto: AI
Hon förklarar att man inom EU då avfärdade diskrimineringen av romer inom EU med att detta var något man inte kunde lägga sig i eftersom det rör sig om de enskilda ländernas interna angelägenheter. Nu ser vi återigen att hatet mot romer blossar upp i Europa i takt med att de främlingsfientliga partierna får mer makt i parlamenten. För några veckor sedan kastades brandbomber mot romska kåkstäder i Italien. Attacker som liknas vid moderna pogromer.
Rosa Taikon menar att EU:s hållning då som nu är alldeles för flat, och undertonen är att detta kan ske eftersom det är romer det handlar om och ingen är beredd att på allvar ta deras parti.
- Det är skitsnack, säger Rosa Taikon, med ilska i rösten. De tog ju livet av romerna i Östeuropa. Det finns inte ett land i världen där man inte jagar romer.
2006 tillsattes en delegation i Sverige, Delegationen för romska frågor, för att arbeta för romers rättigheter. Ett av förslagen är att sätta upp en sannings- och försoningsprocess för romer i Sverige.
Men förslaget är kontroversiellt.
Den romska frågan är känslig i Sverige, berättar Anki Wood, vid Global Reporting, som är med och arrangerar ett seminarium kring dessa frågor den 25 juni, på Rosenbad i Stockholm.
Regeringen är rädd att romerna ska kräva kompensation för att de exempelvis inte har fått gå i skolan, och menar att syftet med att tillsätta delegationen främst är att öppna upp för en dialog om hur man idag kan hjälpa romer att känna sig mer integrerade i samhället.
Text och bild: Solveig Hauser
Läs mer:
Romska kvinnor vill se förändring (Amnesty Press 4 mars 2008)
Slovakien: Romska barn diskrimineras i skolan (Pressnotis från Amnesty 15 november 2007)
reportage | 2008-06-16 |