Rohingyabarn i läger drömmer om att få gå i skolan

Tre år har gått sedan 15-åriga Humaira kom till ett flyktingläger i Bangladesh, efter att militären i hemlandet Myanmar dödat hennes pappa. I augusti 2017 inleddes en massfördrivning av rohingyer från delstaten Rakhine och under kort tid kom omkring 700 000 flyende till Bangladesh.

reportage | 2020-08-31
Av: Stella Paul
Sedan 2012 har många rohingyer flytt från Myanmar till Bangadesh. Totalt beräknas omkring en miljon människor nu finnas i lägren.

Sedan 2012 har många rohingyer flytt från Myanmar till Bangadesh. Totalt beräknas omkring en miljon människor nu finnas i lägren. Foto: Wikimedia

Humaira sitter på lergolvet i flyktinglägret Ukhiya i Cox’s Bazar och hör när regnet smattrar på den presenning som utgör taket till hennes hem. Tre år har nu gått sedan hon tvingades fly hit tillsammans med sin familj från sitt hem i delstaten Rakhine, efter att militären dödat hennes pappa. Flyktinglägret är det största av sitt slag i världen och här bor nästan en miljon rohingyer som tvingats undan det etniska våldet i hemlandet.

Som flyktingbarn har inte Humaira fått skriva in sig i en av de lokala skolorna. Och för henne, som drömmer om att själv bli lärare en dag, har det inneburit en lång plåga.

Men i början av året ljusnade läget, då regeringen i Bangladesh meddelade att även flyktingbarnen skulle erbjudas att gå i skolan, baserat på en läroplan som är gemensam för Bangladesh och Myanmar. Inom satsningen ska eleverna även erbjudas en yrkesutbildning som ska göra det möjligt för dem att försörja sig. Amnesty International välkomnade beskedet.

 Många unga i skolåldern saknar möjlighet till utbildning i flyktinglägren. Pandemin har gjort att framstegen nu bromsas.

Många unga i skolåldern saknar möjlighet till utbildning i flyktinglägren. Pandemin har gjort att framstegen nu bromsas. Foto: UNICEF/SUJAN/Amnesty International

När nyheten kom sken Humaira äntligen upp igen, berättar hennes mamma Samuda Khatun.

– Hon log igen, och det var första gången sedan hennes pappa dödades, berättar hon för IPS.

Beskedet om skolsatsningen kom efter att myndigheterna i Bangladesh meddelat sina planer på att börja skicka tillbaka flyktingarna till Myanmar. Tanken är att en godkänd utbildning ska göra det lättare för barnen att återvända till sina lokala skolor i Myanmar, när de väl återvänt hem. Samtidigt oroar tanken på att behöva återvända till delstaten Rakhine de flesta rohingyer. Våldet och konflikterna i regionen pågår fortfarande. Men för Humaira var tanken att få börja skolan det allra viktigaste.

– Det enda jag vill göra är att studera, säger hon. !bild id left|center|right Skolåret för flyktingbarnen skulle enligt planen börja i april. Men sedan kom coronapandemin och hela Bangladesh stängdes ner. För Humaira innebar det att den efterlängtade skolstarten hu har fått skjutas upp.

Rohingyer i Kutupalong-lägret i Cox's Bazar.

Rohingyer i Kutupalong-lägret i Cox's Bazar. Foto: UN Photo/KM Asad

Många av de 75 miljoner barn och ungdomar som lever i humanitära krissituationer runt om i världen har aldrig ens kunnat börja skolan, eller har förlorat flera års skolgång på grund av konflikter, eller att de tvingats på flykt.

Fonden Education Cannot Wait, ECW, som arbetar för att stötta barn i krissituationer över hela världen, har även gett stöd till barn i flyktinglägren i Bangladesh. Hittills har drygt 63 000 elever fått möjlighet att skriva in sig på läroanstalter som drivs av fonden eller av lokala organisationer.

 Många byar där rohingyer levde i delstaten Rakhine brändes under hösten 2017. Här en flygbild från september 2017.

Många byar där rohingyer levde i delstaten Rakhine brändes under hösten 2017. Här en flygbild från september 2017. Foto: Zlatica Hoke (VOA) /Wikimedia

Men utmaningarna är många för rohingyabarnen. En stor majoritet av dem kan varken läsa ordentligt eller har fått möjlighet att lära sig grundläggande matematik. Och många av dem bär med sig svåra trauman.

För Humairas del gäller det nu bara att vänta på att pandemin ska gå över så att den utlovade skolstarten äntligen kan bli av.

– När denna sjukdom försvunnit kommer jag att kunna börja skolan. Och den dag jag själv kan bli lärare kommer min mamma att få lite avlastning. Vårt liv kommer att förändras, säger Humaira hoppfullt.

Stella Paul
IPS/Hyderabad

Läs också

En medlem i Myanmars gränsvaktsstyrka framför ett nedbränt hus 21 september 2017.

En medlem i Myanmars gränsvaktsstyrka framför ett nedbränt hus 21 september 2017. Foto: Steve Sandford (VOA)/Wikimedia

Myanmar: Rohingya Await Justice, Safe Return 3 Years On (Human Rights Watch 25 augusti 2020)

Killings, corruption, land grabs: human rights violations against the Rohingya today (Amnesty International 25 augusti 2020)

Three years after Rohingya exodus, mismatched expectations of justice (The New Humanitarian 24 augusti 2020)

Läs mer om Myanmar från Amnesty Press

Covid-19: Oro för spridning av virus i överfulla läger för rohingyer från Myanmar (20 april 2020)

Myanmar: Internationella domstolen kräver skydd för rohingyer (6 mars 2020)

Aung San Suu Kyi reser till Haag (10 december 2019)

Militären i Myanmar anklagas (19 juni 2019)

Myanmar: Unesco-pris för Rakhine-bevakning (19 juni 2019)

FOLKMORDSKONVENTIONEN 70 ÅR: FN-rapport anklagar generaler i Myanmar för folkmord (7 december 2018)

Omöjligt för rohingyer att återvända till Myanmar enligt FN-experter (29 oktober 2018)

”Vi kan inte vänta” – krav på snabba åtgärder mot Myanmar (5 september 2018)

Rohingyakrisen fortsätter – trots internationellt stöd (26 juli 2018)

ALMEDALEN2018: ”Det är det värsta jag har sett” (6 juli 2018)

Den etniska rensningen av rohingyer fortsätter i Burma (19 mars 2018)

Kachinstaten, Burma: Jenny Hedström forskar om kvinnors roll i väpnade konflikter (6 mars 2018 – även i nummer 1/2018)

Fredspristagare kräver att Burmas ledare åtalas (5 mars 2018)

Lägren i Bangladesh: Hårdnande konkurrens för långvariga rohingya-flyktingar (22 december 2017)

Amnesty anklagar: “Rohingyerna utsätts för apartheid, Rakhine-staten är en brottsplats” (28 november 2017)

Amnestyrapport: ”Apartheid i Rakhine” (21 november 2017)

Burma: Rohingya-krisen väcker rädsla hos muslimer i Mandalay (29 oktober 2017)

Religiösa spänningar sprider sig i Burma (28 oktober 2017)

Burmesiska flyktingkvinnor vittnar om hemska övergrepp (13 oktober 2017)

Aung San Suu Kyis sista chans (27 september 2017)

På flykt undan terrorn i Burma (9 september 2017)

Fortsatta fängslanden och trakasserier mot journalister i Burma (26 juli 2017)

FN ska utreda övergrepp mot rohingyas – Indien och Kina tar avstånd (31 mars 2017)

Burma: FN oroas över upptrappat våld mot folkgruppen rohingya (10 februari 2017)

Burma: Tusentals rohingya-flyktingar fast vid gränsen mot Bangladesh (7 december 2016)

Nu är studentledaren Phyoe Phyoe Aung fri: ”Fantastiskt att känna stödet” (30 november 2016 – också i nummer 4/2016)

Burma: 69 studenter och aktivister fria efter att åtal lagts ned (8 april 2016)

Vart går Burma? – ”Det ni hör är bara toppen av isberget” (nummer 2/2015)

BURMA: ”Rohingyas utsätts för ett långsamt folkmord” (22 februari 2015)

Aung Sung Suu Kyi - från fängslad frihetssymbol till kampanjpolitiker (18 april 2014)

MR-DAGARNA: ”Rohingyafolket hotas av utplåning” (16 november 2013)

Rohingya - det förföljda folket ingen vill kännas vid (8 maj 2013)

Arakan – Burmas nya krishärd (nummer 5/2012)

De bortglömda flyktingarna från Burma (9 juni 2010)

reportage | 2020-08-31
Av: Stella Paul