Unga tar feministisk strid i Kirgizistan

Novi Ritm är den enda uttalat feministiska organisationen i Kirgizistan. De organiserar ungdomar och utmanar gamla traditioner med nyskapande metoder som serieteckning och gatukonst. Amnesty Press träffade dem när de besökte Sverige.

Cholpon Kozhoshova, Guliza Abdyyzhaparove, Madina Salaidinova och Askaraliev Salokhiddin från den feministiska ungdomsorganisationen Novi Ritm (Ny rytm på ryska). Foto: Charlie Olofsson

Cholpon Kozhoshova plockar upp en rulle med teckningar ur tygkassen som bär organisationens logga. Hon visar en bild av en kung vars långa mantel bärs upp av en grupp kvinnor.

– Så ser normerna ut i Kirgizistan. Män bärs fram av kvinnor som stöttar och servar dem, säger hon.

Amnesty Press träffar henne och tre andra aktivister från organisationen i ABF-huset i Stockholm. Det är fredag eftermiddag och de börjar bli trötta efter en vecka på resande fot. Från borden runtomkring kommer nyfikna blickar.

Novi Ritm (Ny rytm på ryska) organiserar unga i åldern 14-28 år. De håller workshops och debatter kring olika teman, de ritar serier och gör gatukonst. Bilden av kungen och hans följe kan sprayas på en vägg eller på gatan och förhoppningsvis väcka tankar hos förbipasserande. Kirgizistan präglas av gamla traditioner men jämfört med de andra forna sovjetstaterna i Centralasien sticker landet ut som ganska progressivt. Novi Ritm är ett exempel på att den feministiska rörelsen vinner mark, men utvecklingen märks även i populärkulturen.

Zeré Asylbek sjunger ”Kyz”. Skärmdump från videon på Youtube. Foto: Youtube

I somras uppstod debatt mellan traditionella och progressiva krafter i Kirgizistan kring artisten Zeré Asylbek. Hon utmanar normer och vill stärka unga tjejer genom sin musik. Hennes senaste låt Kyz (tjej) har jämförts med Beyoncés Who run the world (girls).

– Det är en bra låt. Den handlar om frihet, säger Cholpon Kozhoshova.

Egentligen är det nog inte själva låttexten som upprör mest utan Zeré Asylbeks framträdande, tror Guliza Abdyzhaparova. I videon till Kyz har artisten på sig lila spets-bh under öppen kavaj och dansarna har synliga tatueringar och piercings.

– Det är framför allt män som har blivit upprörda såklart, säger Askarliev Salokhiddin.

Han berättar att han själv var ganska traditionell tidigare, men fick en aha-upplevelse när han var med på Novi Ritms utbildning ”Academy of gender norms” för några år sedan.

– Jag lärde mig mer om jämställdhet och började sätta mig in i hur det är att vara kvinna. Vissa tycker att det är konstigt att jag är feminist. De säger att kvinnors rättigheter inte är mitt problem, säger han.

Kirgizistans har fått internationell kritik för slapphet i hanteringen av ”brudkidnappning”, en tradition där män rövar bort och våldtar unga kvinnor för att tvinga dem till äktenskap. Foto: Charlie Olofsson

Guliza Abdyzhaparova visar en annan bild i rullen med teckningar. Det är en serieteckning om ”brudkidnappning”, en tradition där män rövar bort och våldtar unga kvinnor för att tvinga dem att gå med på äktenskap. Bakgrunden är att du som kvinna förväntas var oskuld när du gifter dig. Om du har blivit våldtagen och eventuellt gravid ser du kanske ingen annan möjlighet än att gå med på att gifta dig med din förövare.

– Brudkidnappning är olagligt och det berättar vi under våra utbildningar. Alla vet inte att det är förbjudet, säger Guliza Abdyzhaparova.

Siffror från FN:s befolkningsfond visar att sex procent av gifta kvinnor i Kirgizistan har utsatts för ”brudkidnappning”. I våras mördades en ung kvinna i samband med att hon rövades bort och det väckte starka protester, både i Kirgizistan och internationellt.

Flera internationella människoorganisationer, bland annat Amnesty International, har uppmärksammat övergreppen. Kirgizistans regering fick i september hård kritik av FN:s så kallade kvinnokommitté (CEDAW) som menar att politikerna inte gör tillräckligt för att stoppa kidnappningarna. Novi Ritm arbetar förebyggande och försöker få ett slut på traditionen genom workshops och utbildningar.

– Vi har inte kompetensen som krävs för att hjälpa tjejer som har blivit utsatta utan om vi hör sådana berättelser hänvisar vi vidare till kriscenter, säger Guliza Abdyzhaparova.

Madina Salaidinova förklarar att traditionen med ”brudkidnappning” hänger ihop med den vidare frågan om våld mot kvinnor, som är ett stort problem i Kirgizistan.

– Många tycker till exempel att våld hemma är någonting kvinnor bara får lära sig att stå ut med. Det ses nästan som normalt, säger hon.

Samma sak är det med trakasserier i gatumiljön, till exempel att killar ropar kränkande sexuella anspelningar efter en. Även personer som jobbar med mänskliga rättigheter verkar tycka att det är någonting tjejer bara får acceptera, berättar Madina Salaidinova:

– Vi lyfte frågan på en konferens men det var ingen annan som tyckte att det var något att jobba med. Det kändes väldigt märkligt. Det här är något många unga tjejer möter varje dag, och så får vi i princip höra att ”nej, det är inget”.

Askaraliev Salokhiddin, Guliza Abdyyzhaparove, Madina Salaidinova och Cholpon Kozhoshova besökte Sverige på inbjudan av Centralasiengrupperna. Foto: Charlie Olofsson

Ett annat problem som hon och de andra från Novi Ritm ser är att unga i Kirgizistan pressas till att gifta sig tidigt. De berättar att äldre släktingar ofta tjatar och vill att man ska gifta sig innan man fyller 25 år.

Cholpon Kozhoshova tror att idén om att man ska gifta sig tidigt påverkar tjejer mer än killar eftersom det är tjejer och kvinnor som drar det tyngsta lasset hemma.

– Jag har en kompis som gifte sig när hon bara var 18 år. Hon fick hoppa av sin utbildning för att ta hand om barnen. Om man gifter sig så ungt att man inte hinner utbilda sig blir man beroende av sin man och kan inte leva självständigt, säger hon.

Parallellt med jämställdhetsfrågorna jobbar Novi Ritm också med metoder för konflikthantering och konfliktlösning.

År 2010 skakades staden Osj, där de har sitt samlingshus, av en våldsam etnisk konflikt mellan kirgizer och uzbeker. Över 400 människor dödades och hela områden förstördes. Novi Ritm samlar unga från olika etniska grupper och det har aldrig uppstått några problem, säger Guliza Abdyzhaparova. Hon och de andra i gruppen var bara 10-11 år under oroligheterna.

– Jag tror inte att de etniska konflikterna är lika allvarliga bland oss unga som bland de äldre. Vi vill inte återupprepa deras misstag, säger hon.

Guliza Abdyzhaparova berättar att en stor utmaning för Novi Ritm framöver är att få till en dialog med politikerna i regionen. Det är inte helt lätt som feministisk ungdomsorganisation i ett samhälle som mest lyssnar på äldre män. En gång kom faktiskt politikerna till ett av deras arrangemang, men de gick innan det var slut.

– De kanske inte tycker att det är så viktigt att samarbeta med oss eftersom vi är unga och mest tjejer, men vi fortsätter kontakta dem. Vi måste prata med politikerna om vi ska lyckas förändra landet, säger Guliza Abdyzhaparova.

Charlie Olofsson
[email protected]

Mer information om Centralasiengrupperna finns på deras hemsida.

Läs också

Kyrgyz Lawmaker Says She Was Sexually Harassed In Parliament Elevator (RFE/RL 19 november 2018)

Läs mer om Kirgizistan från Amnesty Press

Imponerande resa i fem okända länder (3 januari 2018), recension av Erika Fastlands bok "Sovjetistan".

Ferganadalen: Oron finns kvar för nya etniska oroligheter (3 februari 2017)

Lagar mot ”homosexuell propaganda” oroar hbtq-rörelsen i Centralasien (12 juni 2016)

Kirgizistan: Fem års fängelse hotar homofoba aktivister – anklagas för huliganism (Amnesty Press 23 maj 2015)

”De flesta som dog i Osj var uzbeker men det är vi som straffas” (5 mars 2014 – även i nr 1/2014)

ILGA höll världskonferens i Stockholm – 450 deltagare diskuterade kampen för hbt-rättigheter (Amnesty Press 23 december 2012)

Fortsatt spänt i södra Kirgizistan (31 december 2010 – även i nummer 5/2010)

Det går utför för demokratin i Kirgizistan (6 april 2010)

Växande hbt-rörelse i Kirgizistan ( Amnesty Press 12 april 2007)