Amnestys utredare om Gaza: ”Det handlar om att kunna utkräva ansvar”

Fyra bostadshus utplånade i Rafah, Gaza. 95 människor dödade. Att utreda misstänkta krigsbrott är ”det första steget mot att kunna kräva rättvisa för offren” menar utredarna som granskar misstänkta krigsbrott i Gaza. I timmar har de intervjuat överlevande och vittnen för att foga samman vad som hände.

Mitt i natten, den 12 december, träffades familjen Harbs hus av en israelisk bomb vid ett israeliskt luftangrepp. Familjen, som bor i Rafah, i södra Gaza, hade tagit emot släktingar som flytt från norra Gazaremsan och det var många som sov i huset när det träffades. Sammanlagt dödades 25 civila, varav tio barn.

Satellitbilderna visar bostadshusen där familjen Harb bodde före och efter det besköts den 12 december. 25 personer dödades, 17 skadades, enligt rapporten. Foto: Amnesty International

Attacken mot familjen Harbs hus är ett av fyra israeliska angrepp mot bostadshus i Rafah som har granskats i en utredning som Amnesty publicerade den 12 februari. Tre av attackerna genomfördes i december förra året och en i januari i år. Utredningen visar att minst 95 personer, varav 42 barn, dödades i de fyra attackerna, som av allt att döma var direkt riktade mot civila. Amnesty bedömer dem som olagliga.

– Vi har utrett om det fanns några militära mål i närheten och det gjorde det inte, och ingen med koppling till husen hade anknytning till Hamas, säger Budour Hassan, Amnestys researcher i Israel och Palestina.

Hon är en av dem som arbetar med Amnestys utredningar av misstänkta krigsbrott på Gazaremsan. Över telefon från östra Jerusalem intervjuar hon vittnen inne i Gaza. Enligt internationell rätt får attacker inte riktas mot civila, och om civila riskerar att skadas ska de varnas och ha möjlighet att sätta sig i säkerhet. Vid ett anfall måste också alltid den militära nyttan stå i proportion till riskerna för skador på civila och civil infrastruktur.

– Det finns regler även i krig. Allt är inte tillåtet, säger Donatella Rovera, som arbetar i Amnestys internationella kristeam, baserat i London.

Dinatella Rovera, utredare Amnestys internationella kristeam i London. Foto: Charlie Olofsson

Det internationella kristeamet leder Amnestys utredningar av misstänkta krigsbrott i Gaza. Eftersom Israel inte släppt in Amnestys utredare i Gaza sedan år 2012 är det inte möjligt att ha en egen utredare från kristeamet på plats i Gaza. Däremot samarbetar man med en lokal fältarbetare som var i Gaza när kriget inleddes.

– Av säkerhetsskäl skyddar vi den här personens identitet, men det är en person som vi har arbetat med i över 20 år och litar på, säger Donatella Rovera.

Fältarbetaren inne i Gaza besöker och dokumenterar platser där bomber har slagit ner, och etablerar kontakt med vittnen, som sedan intervjuas på telefon av antingen Budour Hassan eller Donatella Rovera. Det kan ta timmar eller dagar att få tag i vittnena på grund av det svajiga mobilnätet och de återkommande blackouterna, då elektriciteten slås ut.

Vittnesmålen är viktiga, förklarar Donatella Rovera, men understryker att enskilda individers berättelser alltid verifieras i flera led.

– Det gör vi bland annat genom att prata med många av varandra oberoende personer och genom att granska filmer och foton från händelsen.

Utredarna arbetar till exempel med geolokalisering, för att verifiera att en bild verkligen kommer från den aktuella platsen. De undersöker också satellitbilder, för att bekräfta platsen och tidpunkten för en attack.

Amnesty har inte möjlighet att utreda ens en bråkdel av alla misstänkta krigsbrott i Gaza, och att utreda under pågående krig innebär en rad svårigheter. Samtidigt är det viktigt att vara snabbt på plats och dokumentera, enligt Donatella Rovera. Det går inte att invänta fred eller vapenvila.

– Varje nytt anfall riskerar att förstöra bevisen från det som hände igår. Att utreda attacker på civila är det första steget mot att kunna kräva ansvar från förövarna och rättvisa för offren.

Att utreda krigsbrott kopplade till Palestina och Israel skiljer sig inte från andra utredningar, menar Rovera, men hon tillstår att de starka politiska intressen som omgärdar konflikten blir en extra utmaning för utredarna i arbetet med att verifiera uppgifter.

– Det kan innebära att utredningarna tar längre tid, eftersom det väcks fler frågor, säger hon.

Kristeamets roll är att utreda och dokumentera misstänkta krigsbrott, oavsett vem som begår dem. I Israel och Palestina utreds alltså inte bara misstankar om brott som begåtts av den israeliska militären.

– Amnesty utreder också krigsbrott och andra överträdelser mot internationell humanitär rätt som begås av väpnade palestinska grupper, som vi alltid har gjort, påpekar Rovera.

Som utredare upplever Donatella Rovera inte att hon påverkas av att konflikten mellan Israel och Palestina styrs av starka intressen på båda sidor. Hon svarar att hon har jobbat som utredare för Amnesty i 30 år och har rapporterat från många olika konflikter.

– Det viktigaste i våra utredningar är - i det här fallet, som alltid - att vi publicerar ett material som är korrekt och tål granskning, säger hon.

Donatella Roveras förhoppning är att vetskapen om att Amnesty utreder krigsbrott i Gaza ska bidra till eftertanke och besinning i konflikten, fast just nu känner hon sig inte övertygad om den effekten. Hon beskriver den pågående konflikten i Gaza som något i särklass på grund av hur kriget under kort tid har drabbat civila.

– Vi pratar om över 30 000 döda och bland dem minst 10 000 barn, av en befolkning på 2,3 miljoner. Det går bortom allt som kan anses lagligt eller som rimliga ”indirekta skador”.

Fem av de sex barnen på bilden är idag döda. Två av barnen var Ahmad Nasmans. Foto: Amnesty International

När den här artikeln skrivs, i mars 2024, har stora delar av Gazas befolkning tvingats fly söderut mot Rafah, vid den egyptiska gränsen. Här lever nu omkring en och en halv miljoner i en stad som före kriget hade omkring 280 000 invånare. Egypten håller gränsövergången stängd för att hindra vad man uppfattar som israeliska planer på att fördriva palestinier från Gaza.

Samtidigt byggs ett flyktingläger i öknen, intill gränsen, som beredskap inför en eventuell israelisk markinvasion i Rafah, vilket skulle kunna tvinga palestinier över gränsen. Diskussioner om eldupphör pågår, men har inte gett resultat. Hotet från Israel om att gå in i Rafah med marktrupper har mött starka reaktioner i omvärlden.

– Vi vet sedan tidigare att markstrider i tättbefolkade områden innebär enorma risker för civila. En markinvasion i Rafah nu vore förödande, säger Donatella Rovera.

Hon berättar att vissa som flytt från norra Gaza nu flyr ännu en gång, från Rafah till området Deir al-Balah, i mellersta Gazaremsan. Detta är enligt henne ett område där mycket har förstörts och där den humanitära situationen är synnerligen svår. Samtidigt förvärras läget i hela Gazaremsan.

– Vi måste komma ihåg att situationen för civila har varit extremt svår under mycket lång tid. Gaza låg redan i koma före den här konflikten, på grund av Israels 16 år långa blockad.

I slutet av februari kallade flera internationella hjälporganisationer till en gemensam presskonferens om det svåra humanitära läget i Gaza. Representanter från bland annat Oxfam, Amnesty International, Läkare utan gränser och Refugees International vittnade om en kollapsad sjukvård och en situation som snart kommer urarta i svält, i synnerhet i norra Gaza, dit i princip ingen nödhjälp når.

Gemensamt framhöll organisationerna att det enda sättet att möta krisen i Gaza är att få till stånd en vapenvila. Det, menade de, är nödvändigt för att kunna sätta in resurserna som krävs på sjukhusen och skicka in stora konvojer med nödhjälp. Så länge kriget rasar, menar de, kan varken sjukvårdspersonal eller andra hjälparbetare göra sitt jobb.

– Vi har haft sjukvårdare som har blivit skjutna av prickskyttar när de har stått inne på sjukhusen, vid sidan av sängarna, hos sina patienter, sade Avril Benoit, verkställande direktör på Läkare utan gränser.

Byggnaden där familjen Nasman och andra flyktingar var inhysta före och efter angreppet den 14 december, 2023 Foto: Amnesty International

I takt med att kriget fortgår anser Budour Hassan att det har blivit allt svårare att beskriva situationen i Gaza. Uttryck som ”humanitär katastrof” har börjat kännas slitet och fångar inte sorgen och ilskan hon hör när hon pratar med vittnen inne i Gaza.

Hon berättar om vittnesmålet från Ahmad Nasman, i Rafah. I december träffades huset där han och hans familj bodde vid en attack, som enligt Amnesty av allt att döma var riktad direkt mot deras hus, trots att det inte fanns några militära mål i närheten.

Ahmad Nasman var på en marknad i närheten när han hörde explosionen och skyndade hem. Där möttes han av ett hus i brand. Bara ruiner, rök och sten fanns kvar. Missilen dödade hans fru och deras tre barn: 5-åriga Arwa, 4-åriga Karam och Ayla, som var tre månader. Ahmad Nasman förlorade även sina föräldrar och sin syster i bombattacken.

– När jag pratade med honom sa han att hans själ dog med barnen, att den krossades under rasmassorna tillsammans med dem, säger Budour Hassan. – Han sa att det enda som får honom att vilja leva vidare nu är att han vill ha rättvisa för sina barn, och det är precis det vi arbetar för.

Charlie Olofsson

Utredningen om attackerna i Rafah på engelska

Utredningen om attackerna i Rafah på svenska https://www.amnesty.se/aktuellt/gaza-rafah-attacker-risk-folkmord

Utredning av Hamas attack på Israel 7 oktober

Läs mer:

Donatella Rovera har sett världens mörkaste platser