ÅRSMÖTE2023: Medlemsavgiften i Amnesty höjs

Amnesty höjer medlemsavgiften för första gången på 25 år. Det behövs för att organisationen ska kunna fortsätta bedriva ett starkt arbete för mänskliga rättigheter, menar styrelsen. Valberedningen ska enligt nya direktiv, ”säkerställa att kandidater till förtroendeposter förstår att de i egenskap av förtroendevalda kan uppfattas som representanter för organisationen och därmed inte bör uttrycka partipolitiska sympatier offentligt”.

Omkring 130 röstberättigade medlemmar deltog i årsmötet. Foto: Annie Beckman

Att vara medlem i Amnesty kostar i dagsläget 240 kronor per år. Så har det varit sedan år 1998 men nu höjs avgiften till 360 kronor. Det beslutades under helgens årsmöte. En klar majoritet röstade för förslaget, men ordföranden för Amnestys studentgrupp i Umeå hade velat se ett annat beslut.

− Jag tycker inte att detta är bra. Vi har redan nu svårt att rekrytera till vår styrelse. Man måste vara medlem för att få sitta i styrelsen så om avgiften höjs blir det ännu svårare att hitta nya ledamöter, säger gruppens ordförande Sven Oliver Dossow till Amnesty Press.

Under årsmötet lades ett förslag om att ha en lägre medlemsavgift för studenter, men förslaget fick nej i en jämn omröstning. Däremot kommer medlemsavgiften ligga kvar på 240 kronor per år för unga upp till 25 år och för alla under 18 år kommer medlemskapet att vara gratis, som det är idag.

Från styrelsen beskrivs höjningen av medlemsavgiften som viktig för att kunna fortsätta bedriva och utveckla Amnesty Sveriges verksamhet.

− Till skillnad från många andra organisationer tar vi inte emot statligt stöd. Det är viktigt för vår självständighet och för att vi ska kunna stå rakryggade, säger ordförande Parul Sharma.

Mobilen var ett viktigt arbetsverktyg under årsmötet. Foto: Annie Beckman

Av 162 anmälda röstberättigade medlemmar kom cirka 130 medlemmar till mötet, som var det första fysiska årsmötet sedan 2019.

Vissa motioner och förslag väckte debatt, som frågan om huruvida Svenska Amnesty bör driva på för en förändrad syn på sex mot ersättning inom den internationella Amnestyrörelsen. Andra förslag röstades igenom med stor enighet, som motionen om att starta upp en arbetsgrupp kring hur Amnesty Sverige ska jobba med funktionsrättsfrågor.

Omröstning på årsmötet där verktyget Suffra användes. Foto: Annie Beckman

Ett beslut som togs under årsmötet handlade om att säkra att Amnesty uppfattas som partipolitiskt oberoende. Enligt nya direktiv ska valberedningen ta hänsyn till detta i sin utvärdering av kandidater till förtroendeposter. Valberedningen ska också, enligt de nya direktiven, ”säkerställa att kandidater till förtroendeposter förstår att de i egenskap av förtroendevalda kan uppfattas som representanter för organisationen och därmed inte bör uttrycka partipolitiska sympatier offentligt”.

I samband med valrörelsen år 2022 figurerade Parul Sharma i Miljöpartiets valkampanj, vilket väckte diskussion.

− Jag gick ut öppet och sade vilket parti jag skulle rösta på och det var fel. Det skulle jag inte gjort som ordförande för Amnesty. Med de nya direktiven blir det klart och tydligt, säger hon till Amnesty Press.

Anna Johansson. Foto: Annie Beckman

Under årsmötet ställde medlemmar frågor kring vad ”politiskt oberoende” egentligen innebär.

− Kan man företräda Amnesty ena dagen och ett politiskt parti nästa?

Generalsekreterare Anna Johansson framhöll att de nya direktiven bara rör förtroendevalda:

− Som medlem har man självklart sin yttrandefrihet och föreningsfrihet, men som förtroendevald kan man inte gå ut och säga att man tillhör ett visst parti.

Maria Eklund från Granskningskommittén. Foto: Annie Beckman

Ett annat beslut som togs under årsmötet rörde Granskningskommitténs, GK:s, uppdrag. Kommittén utvärderar Amnesty Sveriges och Amnestyfondens verksamhet i medlemmarnas intresse. Enligt ett förslag från styrelsen beslutade årsmötet att kommitténs uppdrag ska avgränsas och förtydligas. Det är ett beslut som välkomnades av den sittande granskningskommittén.

− Vi står bakom förslaget som har lagts fram. Det blir ett tydligare uppdrag, säger Maria Eklund, från kommittén.

Hon tror inte att förändringen kommer innebära att granskningen av Amnesty Sverige och Amnestyfonden blir sämre framöver.

− Det står i det nya uppdraget att kommittén ska granska styrdokumenten och se till att de följs.

GK riktade vid årsmötet 2022 skarp kritik mot styrelsen för att det har blivit svårare för medlemmar att följa styrelsens arbete. Enligt GK hade styrelsen genom ett beslut vid junimötet 2021 förändrat reglerna vilket ”inneburit en väsentligt mindre transparens gentemot Amnestys medlemmar och givare, en stor skillnad jämfört med den princip som fram till dess varit vägledande för organisationen.”

Styrelsens beslut innebar att underlag till styrelsemöten skulle sekretessbeläggas. Enligt GK var vissa beslut också skrivna på ett sätt som gör dem obegripliga för läsaren ”i och med att det i protokollet hänvisas till ett underlag som det råder sekretess för.”

Även i årets rapport till årsmötet i Hallunda lyfte GK fram kritiken om bristande transparens.

GK noterade i rapporten att en intresserad medlem numera ges möjlighet att framföra önskemål om att få ta del av ett styrelseunderlag och efter prövning kan man eventuellt få tillgång till detta. Någon information om hur man går till väga för att få ta del av underlaget finns dock inte på medlemssidan.

I plenum lyfte Maria Eklund att frågor som den föreslagna organisationsförändringen, där distrikt läggs ned till förmån för lokalföreningar, borde ha varit tillgänglig för alla medlemmar. GK:s förslag i sin rapport var att ”vid beredning av frågor vilka rör hela medlemsrörelsen bör information gällande beredningen publiceras öppet, tydligt och inkluderande för alla intresserade medlemmar”.

Vid tidigare årsmöten har styrelsen till årsmötet lämnat en svarsrapport på GK:s rapport men någon sådan fanns inte till årsmötet i Hallunda. Enligt Parul Sharma kommer de istället ge ett svar vid styrelsemötet i september. Från styrelsen lyfter man fram att Amnesty har fått positiv återkoppling från revisorerna, som alltså inte ser brister i transparensen utan tycker att Amnestys kontrollmiljö är mycket bra. Parul Sharma framhåller vidare att det finns gränser för hur transparent man kan vara och hänvisar till datasäkerhet och affärshemligheter.

Parul Sharma. Foto: Annie Beckman

När Parul Sharma avslutade årets årsmöte tackade hon särskilt de många ungdomarna som deltagit under helgen. Parallellt med årsmöte hölls Nationella ungdomsträffen på samma plats, i Hallunda Folkets Hus. Att samarrangera så har varit väldigt lyckat, tycker Parul Sharma.

− Det har verkligen varit kul att ha ungdomarna med. De har bidragit med så mycket glädje och entusiasm. Jag hoppas att det ska bli en tradition, säger hon.

Charlie Olofsson

[email protected]

Läs mer från Amnesty Press om årsmötet i Hallunda

ÅRSMÖTE2023: ”Jag känner mig förrådd” – Horia Mosadiq om Afghanistan efter talibanernas återkomst (14 maj 2023)

ÅRSMÖTE2023: Skilda åsikter kring vad Amnesty ska prioritera (12 maj 2023)

ÅRSMÖTE2023: Livlig debatt om prostitution slutade i jämn omröstning (11 maj 2023)

ÅRSMÖTE2023: ”Vi jobbar med problemen även om det är smärtsamt” (8 maj 2023)

ÅRSMÖTE2023: ”Kollektiv Sorg” vill synliggöra gatuvåldets offer (8 maj 2023)

ÅRSMÖTE2023: Så ska lokal aktivism främjas – distrikten avskaffas (7 maj 2023)

ÅRSMÖTE2023: Valberedningen anklagas för diskriminering (6 maj 2023)

ÅRSMÖTE2023: Ett år när mänskliga rättigheter backade i världen (6 maj 2023)