ALMEDALEN2016: Vad hände med löftet om tilläggsprotokollet?

Under den förra regeringen motionerade både S och MP om att Sverige borde underteckna det tilläggsprotokoll till FN:s Konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter som upprättades 2008 – men efter två år i regeringsställning har fortfarande inget hänt. – Om Sverige undertecknar protokollet innebär det en fantastisk möjlighet att utkräva ansvar och få upprättelse. Jag är bekymrad och förvånad över att det tagit så lång tid för regeringen, sade Rebecka Jalvemyr från Fian, när Amnesty arrangerade ett seminarium i Almedalen.

När Amnesty International år 2010 besökte Port Vila, Vanuatus huvudstad, fann man att invånarna i denna informella bosättning förvägras sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Foto: Amnesty International

Sverige har skrivit under FN:s Konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter – men inte tilläggsprotokollet, som innebär att enskilda människor och grupper kan göra en klagan för att utkräva sina rättigheter när de upplever att staten brustit.

För att kunna göra en sådan klagan mot en stat måste staten ha skrivit under tilläggsprotokollet och alla nationella rättsmedel måste vara uttömda (se mer i faktaruta).

När Amnesty arrangerade ett seminarium i frågan på torsdagen, hävdade en enig panel att det är oerhört betydelsefullt att Sverige undertecknar tilläggsprotokollet.

– Vare sig vi pratar om konventionen eller tilläggsprotokollet, som jag tycker ska bli svensk lagstiftning, handlar det om att rättigheter som inte är juridiskt utkrävbara blir urholkade och rättigheter mest på papperet, sade juristen Hanna Gerdes.

Hon påpekade även att beslut från den FN-kommitté som granskar inkomna klagomål är viktiga, eftersom de både är vägledande för regeringen och ett underlag för civilsamhället att driva opinion.

Juristen Hanna Gerdes varnade för att rättigheter urholkas när möjlighet att utkräva ansvar av staten saknas. Foto: Annie Beckman

Peter Weiderud, ordförande för MR-Fonden, hävdade att ett undertecknande är betydelsefullt, inte minst för att åstadkomma en helhetssyn på människorättsfrågor:

– Det finns en tendens i vissa kretsar att göra åtskillnad mellan politiska rättigheter och sociala. I den internationella debatten om mänskliga rättigheter har detta sytts ihop, inte minst i Barnkonventionen. För vad är rätten till yttrandefrihet värd om du inte har tillgång till att lära dig läsa?

Lars Lindberg, projektledare på Handikappförbunden, konstaterar att Sveriges undertecknande av tilläggsprotokollet till Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning varit betydelsefull.

– Sverige var det första land som Kommittén fick in ett klagomål på, det gällde en funktionsnedsatt person som behövde göra en utbyggnad för en pool för en viss behandling, men fick inte bygglov. Men funktionshinderrörelsen har inte arbetat så strukturerat för att driva fall till FN, som man skulle kunna göra, sade han.

Lars Lindberg från Handikappförbunden vill se ett samarbete bland människorättsorganisationer i Sverige. Foto: Annie Beckman

Det finns inget enkelt svar på varför den svenska regeringen dröjer med att underteckna det tilläggsprotokoll som de själva argumenterat för.

– Det finns ett motstånd som grundas i att Sverige tycker att de redan är så duktiga. Men när vi väl skriver på måste vi vara klara över konsekvenserna. Det ska man ha viss respekt för. Sverige har en tradition av att ta åtagande på allvar, sade Peter Weiderud.

Rebecka Jalvemyr har fört en dialog med regeringen om ett undertecknande och säger att hon börjar känna sig misstänksam mot det utdragna förfarandet.

– Man lovade att komma med ett svar på kritiken från FN om varför undertecknandet dröjer, nu i juni. När vi försökte ha en dialog med dem verkade det som att de hade glömt bort det, det verkar inte vara prioriterat. Sverige har erkänt rättigheterna och när regeringen tar så lång tid på sig, är det en signal att de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna värderas lägre, sade hon.

En orsak till att regeringen vill utreda frågan noga kan vara att det potentiellt kan bli dyrt för en stat att leva upp till tilläggsprotokollet. Ytterligare en förklaring kan vara att det inte finns ett tillräckligt starkt tryck från civilsamhället.

Debatt: Rebecka Jalvemyr kanslichef Fian Sverige, Peter Weiderud, ordförande MR-Fonden, Hanna Gerdes, jurist, Hanna and Goliath Laiu & Education, Lars Lindberg, Handikappförbunden och moderatorn Kathleen McCaughey, Amnesty. Foto: Annie Beckman

– Det behövs en starkare människorättsrörelse i Sverige. Vi jobbar som organisationer mest var för sig och inte tillsammans, vi är väldigt uppdelade i det civila samhället, sade Lars Lindberg. Han fick medhåll från Rebecka Jalvemyr:
– Vi behöver jobba bredare och mer tillsammans. Konventionerna hänger ihop.

Text: Rebecka Bohlin

Fakta/ Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, ESK-konventionen.

Konventionen antogs av FN:s generalförsamling 1966 och trädde i kraft 1976.
Ett tilläggsprotokoll som ger enskilda personer möjlighet att vända sig till kommittén med individuella klagomål antogs av generalförsamlingen i december 2008. Sverige har inte ställt sig bakom tilläggsprotokollet.
Regeringar som har ratificerat konventionen erkänner:
+ rätten för var och en att förtjäna sitt uppehälle genom arbete
+ sitt ansvar att ge skydd och bistånd till familjen i största möjliga utsträckning
+ rätten för var och en att ha en tillfredsställande levnadsstandard, det vill säga tillräckligt med mat och kläder och en lämplig bostad
+ sitt ansvar att förbättra samhällets hälsovård och att förhindra uppkomsten av epidemier, folk- och yrkessjukdomar samt andra sjukdomar
+ rätten för var och en att få utbildning och att grundskoleutbildningen ska vara obligatorisk och kostnadsfritt tillgänglig för alla.

Hittills har 45 länder skrivit under tilläggsprotokollet, bland annat Spanien, Belgien, Finland och flera länder i Latinamerika.

Först när 10 länder ratificerat ett tilläggsprotokoll träder det i kraft.
År 2013 trädde tilläggsprotokoll till konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter i kraft.
Det första fallet rörde rätten till bostad i Spanien. Kommittén avgjorde att det var fel, i den klagan som inkom, att vräka människor som inte kunde betala sina bostadslån under den ekonomiska krisen.

Rebecka Bohlin

Läs mer
Amnesty Press i Almedalen: Heta potatisar diskuteras när ungdomsförbunden möts ( 7 juli 2010)

Är vissa mänskliga rättigheter mer värda än andra? (Amnesty Press 4 juli 2009)

”Vi som företag måste erkänna att vi är en aktör när det gäller MR” (Amnesty Press 12 december 2008)

Amnesty Press i Almedalen: Heta potatisar diskuteras när ungdomsförbunden möts (Amnesty Press 9 juli 2008)

Amnesty Press i Almedalen

ALMEDALEN2016: Stor utsatthet för kvinnor på flykt (8 juli 2016)

ALMEDALEN2016: Nu kommer samtycke i sexualbrottslagstiftningen (7 juli 2016)

ALMEDALEN2016: Nya vittnesmål om våld och hot på asylboenden (7 juli 2016)

ALMEDALEN2016: Amnesty avslöjar Telias inblandning i människorättskränkningar i Vitryssland (7 juli 2016)

ALMEDALEN2016: Yttrandefriheten hotas – också i Sverige 6 juli 2016)