Syrien efter fyra års konflikt: Halva befolkningen på flykt

Det har gått fyra år sedan konflikten i Syrien startade, som en del av den arabiska våren. Det som då präglades av optimism och förändringsvilja har förvandlats till en av de grymmaste konflikterna i världen, där över hälften av befolkningen har tvingats lämna sina hem. Ungefär två miljoner syriska flyktingar befinner sig i Turkiet, där situationen för dem är allt annat än hoppfull.

Moderatorn Aron Lund och Samira Zair från Syrian Women’s Network. Foto: Lisa Olsson

Amnesty Sverige och Olof Palmes Internationella Center bjöd in Eren Keskin, människorättsadvokat och ordförande för The Association of Free Legal Aid i Turkiet, och Samira Zair, från Syrian Women’s Network till ett seminarium den 5 mars för att diskutera situationen i Syrien och i de turkiska flyktinglägren. Journalisten och författaren Aron Lund som har skrivit mycket om Syrien ledde samtalet. Enligt honom finns det en risk för en ny Palestinasituation där flyktinglägren i grannländer som Libanon, Turkiet, Irak, Jordanien och Egypten riskerar att bli permanenta. De boende i lägren blir kvar utan att få en chans att integreras, vilket skapar konflikter.

– Syrienkonflikten är den allvarligaste humanitära krisen i världen just nu, där ett religiöst hat sprider sig som kommer att påverka regionen under lång tid framöver. Dessutom är den utländska inblandningen stor med olika intressen som styr, säger Aron Lund.

Han menade att det har blivit en internationell maktkamp där USA, Frankrike, Saudiarabien, Turkiet, Storbritannien och Qatar stöder oppositionen, medan Ryssland, Iran och i viss mån Kina stöder Assads regim.

– FN:s säkerhetsråd har varit paralyserat från början eftersom Ryssland och Kina har lagt in sitt veto och de har därför inte kunnat agera, säger han.

Samira Zair betonade vikten av att stärka kvinnor för att kunna få med dem i fredsförhandlingar och byggandet av en framtid.

– Det är en tuff situation, men vi måste börja någonstans. Med stöd från Palmecentret har vi startat ett kvinnligt nätverk. Vi arbetar med att stärka en liten grupp kvinnor så att de kan hjälpa sig själva. De blir någonting annat än att bara analysera situationen. Något mer konkret, menar hon.

Människorättsaktivisten och advokaten Eren Keskin berättade om det fältarbete som hennes organisation bedriver i de turkiska flyktinglägren, där de särskilt har riktat in sig på syriska kvinnor.

– De vi möter känner en stark oro och rädsla för framtiden. De kan ha sett sina män avrättas, döttrar rövas bort och de kan ha tvingats lämna sina barn. Berättelserna vi får höra är tragiska, säger hon.

Eren Keskin från The Association of Free Legal Aid i Turkiet. Foto: Lisa Olsson

Den turkiska staten ger flyktingarna identitetshandlingar som ger dem rätt till humanitär hjälp och viss vård. Problemet är att endast en fjärdedel av flyktingarna är registrerade så de flesta får inte den här identitetshandlingen.

– Det finns stora hälsoproblem i lägren. Många är allvarligt sjuka utan att de får rätt vård. I ett läger fanns det 67 gravida kvinnor, varav många ville göra abort men det fick de inte för sina män. Den manliga dominansen råder även i flyktinglägren, säger Eren Keskin.

Hon berättar om hur den turkiska maktapparaten behandlar kvinnor som flytt från Kobane, en kurdkontrollerad stad i norra Syrien, som i somras angreps av IS, Islamiska staten. Flera av kvinnorna var svårt skadade och vårdades på sjukhus, men den 10 oktober förra året genomförde turkisk militär en razzia på sjukhuset och tvingade med kvinnorna till polisstationen. De tvingade kvinnorna att klä av sig och utförde kroppsvisitering och frågade dem varför de är medlemmar i den kurdiska milisen YPG.

– Man måste förstå det här utifrån bakgrunden att den turkiska staten vill styra kurderna. Kränkningar av rättigheter har satts i system i Turkiet. Staten är baserad på mentaliteten efter folkmordet år 1915 på armenier. Den militära identiteten är den rätta, medan andra identiteter har förtryckts och förnekats, säger hon.

Flyktinglägren drivs antingen av olika kommuner eller av staten, genom myndigheten för katastrofhjälp. Humanitära organisationer ska få tillträde till lägren, men Eren Keskin berättar att staten ibland förbjuder dem att göra besök.

– Vi har hört att det förekommer övergrepp och rasism mot syriska flyktingar, men om vi inte får komma in i lägren kan vi inte bekräfta det.

Flyktingläger i Suruc i Turkiet. Under fyra dagar i september 2014 flydde över 100 000 människor över gränsen från området runt Kobane i norra Syrien. Foto: Amnesty International

Eren Keskin menar att det är viktigt att flyktingpolitiken demokratiseras och att Europa ska utföra påtryckningar på Turkiet, genom att kritisera landet mycket mer.

– Europa måste ställa Turkiet mot väggen när det gäller kriget mot kurder, folkmord och behandlingen av kvinnor. Människorättsförsvarare kan sätta press på sina egna regeringar att agera starkare mot Turkiet, säger hon.

Lisa Olsson

Läs mer från Amnesty Press

Oljefatsbomber sprider skräck i Syrien (Amnesty Press 3 mars)

Tusentals i minnesmarsch för mördade journalisten Hrant Dink (Amnesty Press 20 januari)

Nyanserat om kriget i Syrien (recension av Aron Lunds bok ”Syrien brinner” i Amnesty Press nr 4/2014)

Kobane – en symbol för frihet (krönika av Joakim Medin i Amnesty Press nr 4/2014)

Tidning ger röst åt kvinnor i krigets Syrien (Amnesty Press 25 november 2014)

Syrien på randen till inbördeskrig (analys av Aron Lund i Amnesty Press nr 1/2012)

Läs mer om Syrien från Amnesty International
Syria goes dark: 83% of lights out after four years of crisis (Amnesty International 12 mars 2015)

From Syria to Sweden, with love ( Amnesty International 13 februari 2015)

Opening our hearts to Syria’s refugee crisis ( Amnesty International 4 februari 2015)

Läs också FN:s senaste rapport: 9th Report of Commission of Inquiry on Syria (FN 20 februari)