Spänt läge efter valet i Afghanistan

En av den afghanska valkommissionens medarbetare hämtar en fylld valurna. Foto: Giuliano Battiston/IPS

Presidentkandidaten Abdullah Abdullah protesterar mot påstått valfusk i samband med det val som nyligen hölls i Afghanistan och har meddelat att han bojkottar rösträkningen. Många vanliga afghaner har samtidigt börjat betvivla att de någonsin kommer att få uppleva en normal situation i det krigshärjade landet.

Närmare sju miljoner afghaner, motsvarande 60 procent av de röstberättigade, beräknas ha deltagit i den avgörande presidentvalsomgången den 14 juni - det första demokratiska maktskiftet i landets historia.

Det höga valdetagandet är ett bevis för att de flesta afghaner verkligen vill delta i en demokratisk politisk process. Trots att talibanerna hotat att hugga fingrar och händer av dem som deltog så köade miljontals människor för att få rösta fram den av de två kandidater som ska ta över efter den avgående presidenten Hamid Karzai, som suttit vid makten i 13 år.

Det är ännu osäkert vem av de två kandidaterna Abdullah Abdullah och Ashraf Ghani som kommer att vinna.

I den första valomgången fick den tidigare utrikesministern Abdullah Abdullah 45 procent av rösterna, delvis tack vare sitt engagemang mot talibanerna.

Men hans motståndare, den tidigare finansministern Ashraf Ghani, tycks inför valet ha vunnit över många anhängare på grund av sin ekonomiska politik.

Vissa analytiker menar att Abdullahs kritik mot valkommissionen och påståenden om valfusk beror på hans motståndares snabbt tilltagande popularitet. Enligt Abdullah har över en miljon felaktiga röster räknats in.

Medan konflikten om valet pågår så hoppas samtidigt många afghaner att den kandidat som till sist utropas som vinnare den 22 juli ska kunna förbättra situationen i det sargade landet.

– Jag röstade på Ghani med förhoppningen att han ska förbättra ekonomin och göra landet oberoende av utomstående aktörer, säger 60-åriga Haji Mohammad Asif från Helmand-provinsen.

Mohammad Asif Mohammadi, 35, är ordförande för ett lokalt råd, en ”shura”, i Helmand-provinsens huvudstad Lashkargah.

– Vi beslutade gemensamt att rösta på Ghani, han är kunnig och högutbildad, han är ärlig och var inte inblandad i de brott som begicks i det förgångna. Han kommer att se till att det blir fred i landet, säger Mohammad Asif Mohammadi.

Andra anhängare till Ghani påpekar för IPS att de båda kandidaterna har så olika bakgrund. Medan Ghani föreläste om ekonomi vid det amerikanska Johns Hopkins-universitetet arbetade Abdullah som läkare åt mujahedinstyrkor som bekämpade Sovjets ockupation.

Senare, 1992, blev Abdullah försvarsdepartementets talesperson, medan Ghani arbetade för Världsbanken.

– Vårt lands ekonomi är mycket svag och Ghani är rätt man att lösa våra problem, säger Said Faizalahq, som driver en butik i Lashkargah.

Närmare 90 procent av Afghanistans statsbudget kommer från internationella biståndsgivare. Men biståndet har minskat samtidigt som de utländska styrkorna börjat lämna landet.

Enligt Världsbankens senaste bedömning minskade tillväxten till 3,6 procent under förra året, vilket kan jämföras med 14,4 procent föregående år. Minskningen kan hänga samman med att många investerare oroar sig över den framtida säkerhetssituationen i landet. Världsbanken räknar med att tillväxten kommer att ligga på en lika svag nivå i år som under förra året.

Även om den ekonomiska framtiden alltså ser dyster ut så har Ghani lovat att stärka finanserna genom att satsa på landets enorma men outnyttjade mineraltillgångar. Hans ekonomiska plan innehåller även satsningar på jordbruket, en utbyggnad av järnvägar och skatteminskningar för att få fart på mattindustrin.

De som föredrar Abdullah tycks istället vara de grupper som vill att statsmaktens motståndare besegras för gott. Abdullah har bland annat meddelat att några fredssamtal inte kan hållas med talibanerna innan de tar avstånd från våld som politisk metod.

De båda kandidaterna är dock ense om en sak - sitt stöd för det säkerhetsavtal med USA som skulle innebära att vissa amerikanska styrkor skulle bli kvar i landet även efter årsskiftet.

President Karzais vägran att underteckna avtalet har skapat spänningar med USA och utgör även ett hot mot de internationella biståndspengar som syftar till att stärka de inhemska säkerhetsstyrkorna.

Dock uppskattades Karzais hållning av de afghaner som vill att alla utländska styrkor lämnar landet.

– Vi måste kunna försvara oss utan hjälp från andra länder. Jag litar inte på amerikanerna, och det är skälet till att jag är motståndare till säkerhetsavtalet, sade 63-åriga Abdul Rahman till IPS i samband med att han lämnade en vallokal den 14 juni.

Men oavsett valutgången kommer inte Abdul Rahmans förhoppningar att besannas. Detta eftersom båda presidentkandidaterna har lovat att de snabbt kommer att underteckna säkerhetsavtalet med USA.