Poeten som utmanade Lukasjenko och hamnade i husarrest

På valdagen år 2010 misshandlades och greps den vitryske författaren och presidentkandidaten Uladzimir Njakljajeu. Nu är han fri från sitt villkorade fängelsestraff och aktuell med boken ”Brev till Volha och friheten” som han skrev i häktet.

Uladzimir Njakljajeu signerade boken Brev till Volha och friheten på Uppsala stadsbibliotek. I det belarusiska språket får boktiteln ”Лісты да Волі”, ”Brev till Volja” dubbel betydelse eftersom Volja både betyder frihet och är ett smeknamn för Volha. Foto: Charlie Olofsson

I boken Brev till Volha och friheten (Midsommar förlag/Ellips förlag)har Uladzimir Njakljajeu (Vladimir Nekljajev) samlat dikter och brev som han skrev till sin fru, Volha, under månaderna i KGB:s häkte. I Vitryssland (Belarus) får boken inte publiceras men den sprids illegalt in över gränsen från Litauen. Liksom många andra kulturarbetare har Uladzimir Njakljajeu svartlistats av Aleksandr Lukasjenkos regim. Uladzimir Njakljajeu får inte publicera några texter och hans namn nämns aldrig i radio eller på tv.
– Det är som om jag vore död, säger Uladzimir Njakljajeu under ett besök i Uppsala. Ett 50-tal personer kom till stadsbiblioteket för att höra honom berätta om boken som precis har översatts till svenska. Ett liknande arrangemang hade knappast kunnat hållas i Vitryssland, säger Uladzimir Njakljajeu:
– Då hade bibliotekschefen fått sparken.

Uladzimir Njakljajeu uppmärksammades internationellt år 2010, när han ställde upp i presidentvalet den 19 december för rörelsen ”Säg sanningen!”. På valdagen överfölls han av maskerade män och misshandlades på väg till en demonstration för oppositionen som skulle hållas på kvällen i protest mot valfusk. På sjukhuset hämtades han av polis och fördes till KGB:s häkte.
– Det är en upplevelse jag inte önskar någon, men jag blev också stärkt i mitt motstånd mot diktaturen, säger han.

På sikt ser Uladzimir Njakljajeu inte sig själv som någon politiker. ”Så fort vi har vunnit återvänder jag till litteraturen.” Foto: Charlie Olofsson

På sikt ser han inte sig själv som någon politiker. Det var censuren och den ”hopplösa situationen” för kulturarbetare som förde honom in i rikspolitiken.
– Politik är inget för en poet. Så fort vi har vunnit återvänder jag till litteraturen, säger han bestämt.

Censuren i Vitryssland omfattar inte bara kulturutövare utan även arrangörer som erbjuder arenor för svartlistade författare, musiker och konstnärer. En klubbägare som låter ett svartlistat band hålla konsert får räkna med böter vilket gör att de flesta håller sig till godkända artister. Fast trots att villkoren för regimkritiska kulturutövare är svåra betonar Uladzimir Njakljajeu att det alltid finns vägar runt makten. Det är också boken Brev till Volha och friheten ett bevis för. I häktet skrev Uladzimir Njakljajeu alltid kopior på sina texter. På det sättet kunde han lura fängelsevakterna genom att frivilligt överlämna en kopia.
– Ibland blev jag av med originaltexterna också, men några texter lyckades jag smuggla ut i samband med rättegången, säger Uladzimir Njakljajeu.
När han släpptes fick han behålla dikterna och ungefär hälften av breven. Den övriga prosan beslagtogs.

Poliser har bildat en korridor och misshandlar demonstranter innan de förs bort i polisens bilar. Hundratals personer, däribland ett antal presidentkandidater, greps på kvällen den 19 december 2010 vid demonstrationen mot presidentvalet tidigare på dagen. Foto: Leonid Varlamov/AI

Efter valet 2010 har flera människorättsorganisationer rapporterat att jakten på regimkritiker har trappats upp. Det är en bild som Uladzimir Njakljajeu delar. Han nämner bland annat lagen mot massarrangemang och beskriver den som ett direkt svar på demonstrationerna som hölls på Oktobertorget i Minsk på kvällen den 19 december 2010 då tusentals personer gick ut i protest mot valresultatet där Lukasjenko omvaldes som president. Med den nya lagen går det att straffa alla som deltar vid en manifestation och inte bara de som arrangerar den.
– Tidigare gick det att hålla offentliga möten i Vitryssland men det är i princip omöjligt nu, säger Uladzimir Njakljajeu.

Efter valet dömdes flera oppositionella politiker till långa fängelsestraff. Uladzimir Njakljajeu fick två års villkorligt straff för uppvigling mot staten. Han sattes i husarrest i fyra månader och under den tiden var han och hans fru under ständig bevakning i hemmet. Först i slutet av juli i år blev han fri att resa utomlands och nu är det bara ett år kvar till nästa val. En besökare på stadsbiblioteket i Uppsala räcker upp handen och ställer frågan som hänger i luften:
Kan du tänka dig att ställa upp igen?
– Jag kommer att tänka på det, blir Uladzimir Njakljajeus svar.

Text: Charlie Olofsson

Läs mer
Europarådets människorättspris 2013 går till den vitryske samvetsfången Ales Bialiatski (Amnesty 30 september)

Läs mer från Amnesty Press

”Att vi förbjudits kommer inte att stoppa oss” – kampen för mänskliga rättigheter i Vitryssland fortsätter trots repressionen (Amnesty Press 7 april 2013)

Exiljournalist från Vitryssland på sverigebesök: "Till slut kommer Lukasjenko befinna sig i en återvändsgränd" (Amnesty Press 24 september 2012) Belarusdagarna 2012 (Amnesty Press 2 maj 2012)

Vitrysk opposition vägrar ge upp hoppet om förändring (Amnesty Press 6 februari 2012)

Medietung protest mot vitrysk repression (Amnesty Press 11 januari 2011)

Åt vilket håll går Vitryssland? Tema Belarus på Bokmässan (Amnesty Press 24 september 2011)

Journalistisk vardag i Minsk (Amnesty Press nr 2/2007)

Valspecial 2006 (Amnesty Press mars 2006)

Vitryssland: MR-rörelsen samlas i ett hus i skogen (Amnesty Press nr 1/2004)