Film till minne av Politkovskaja

Den 7 oktober hade det gått fem år sedan den ryska journalisten Anna Politkovskaja sköts i hissen till sin bostad i Moskva. Kvällen innan årsdagen visades filmen Frihetens bittra smak på ABF-huset i Stockholm för att hedra minnet av en skribent som ville berätta de utsatta människornas historia.

- Sådana som Anna är sällsynta. Medan de lever är vi arga på dem. När de dör förstår vi att de är vårt samvete, säger en äldre man på Politkovskajas begravning.

Under filmens lopp är det ett intimt porträtt av människan Anna Politkovskaja som målas upp. Tittaren får följa Anna såväl i hemmet med barnen Ilja och Vera som på plats i Tjetjenien under brinnande krig och en mängd kollegor, vänner och familjemedlemmar träder fram och bidrar med sina egna nyanser till levnadsporträttet. Dessutom talar Anna själv direkt till filmaren Marina Goldovskaja, som med sin kamera på axeln följde familjen Politkovskij under 25 år.

Marina Goldovskaja lärde känna Anna och hennes ex-make Aleksandr Politkovskij då de var hennes studenter på en dokumentärfilmskurs vid universitetet. Goldovskaja gjorde 1991 filmen A taste of freedom där Aleksandr stod i fokus som rikskänd TV-man under perioden kring Sovjetunionens upplösning. Ganska snart började dock Marina Goldovskaja intressera sig mer för Anna än för hennes make och övergick till att filma henne istället.

Den varma kvinnan med glimten i ögat mitt i allt det mörka som pågår omkring henne är dock inte en person som filmens andra upphovsman, Malcolm Dixelius, har lärt känna.
- Jag blev faktiskt inte särskilt charmad vid de tillfällen jag träffade Politkovskaja. Hon var alltid superprofessionell och framstod som ganska bister vad jag minns. När hon var i Sverige för att ta emot Palmepriset var hon rätt butter, säger Dixelius.

Malcolm Dixelius, en av filmens två producenter, presenterade Frihetens bittra smak.

En sak som är slående med Politkovskajas gärning är att hon alltid berättar de utsatta människornas historia. Oavsett om det handlar om tjetjenska mödrar till dödade soldater i Tjetjenien eller offren i gisslandramat på Dubrovkateatern i Moskva 2002, där Politkovskaja också medverkade som medlare, finns Anna där för att låna ut sin röst och sin penna till dem som inte själva kan göra sina röster hörda.
- Anna skrev ingenting på hörsägen, hon ville se saker med egna ögon. Men hon var rädd när hon åkte ut till byarna i Tjetjenien. Jag kunde aldrig förstå varför hon utsatte sig för så mycket rädsla, hon hade ju hem och barn i Moskva. Men jag tror att hon kände att hon behövdes här, säger den tjetjenska människorättsaktivisten Kheda Sarakova.

Det är ännu oklart vem som beställde mordet på Politkovskaja, även om utredningen har gått försiktigt framåt på sistone bland annat i och med åtalet i september mot den före detta polisman som misstänks vara inblandad i mordet. I diskussionen efter filmvisningen påpekar någon att mordet på Politkovskaja skedde på Putins födelsedag.
- För Putin kom mordet antagligen som en obehaglig födelsedagspresent, säger Malcolm Dixelius, som själv tror att Politkovskaja antagligen togs av daga på order av någon ur toppskiktet i den tjetjenska ledningen.

Anna Politkovskaja, 1958-2006

Anna Politkovskaja är tyvärr inte ensam om att ha mördats i egenskap av journalist i Ryssland. I en intervju på Sveriges Radio berättar vice chefredaktören på Novaja Gazeta, där Politkovskaja jobbade, att man har infört en viss självcensur för att förhindra ytterligare mord.

ABF-arrangören Gunnar Lassinantti undrar hur det kan komma sig att 35 journalister har dödats under Vladimir Putins tid vid makten utan att någon har gripits för dåden. Malcolm Dixelius menar att man får en större förståelse för situationen i Ryssland om man studerar vad journalisterna arbetade med:
- De flesta journalister som har mördats under Putins tid vid makten har antingen satt sig upp mot mäktiga ekonomiska intressenter eller låtit sig köpas av sådana intressen och sedan fått sona för det. Men sådana som Anna, som har skjutits endast på grund av sin journalistiska gärning, dem kan man räkna på ena handens fingrar, säger Malcolm Dixelius.

Hur ska det då gå för de journalister som vill arbeta i Politkovskajas anda i Ryssland i framtiden? Sovjetunionens före detta ledare Michail Gorbatjov som medverkar i filmen har en något tvetydig syn på saken:
- Anna var idealist. Är det bra eller dåligt? Idealister är de som driver världen framåt, men det slutar ofta illa för dem.

Text och foto: Vera Häggblom

Fotnot: Följande böcker av Anna Politkovskaja har givits ut på svenska:

Sanningen – ingenting annat (2010)

Rysk dagbok (2008)

Putins Ryssland (2006)

Tjetjenien – sanningen om kriget (2003)

Läs mer:

Amnesty på femårsdagen av mordet (7 oktober 2011):
Human Rights Defendersin Russia under threat

Marina Goldovskajas hemsida

Pensionerad polis åtalad för mordet på Politkovskaja (Committee to Protect Journalists, 2 september 2011)

_Amnesty Press om Anna Politkovskaja_

Fyra år sedan Politkovskaja mördades: Utredare lovar följa upp morden på 19 journalister (7 oktober 2010)

”Vi är ärligt talat ganska trötta på begravningar” (5 november 2009)

Mordet på Anna Politkovskaja (9 oktober 2006)

Palmepristagare kritiska till dagens Ryssland (1 februari 2005)

Ryssland inför valet: Glömt krig och styrda medier (13 mars 2004)