ALMEDALEN: Het debatt om Sveriges nationella minoriteter och svenska staten

På en lummig innergård en bit bort från Almedalens folkfyllda gator diskuterades på tisdagen delar av Sveriges mörkaste historia. Samtalet under rubriken ”Vad bör politiker göra för att bryta rasismen mot landets minoriteter?” är ett av flera samtal som anordnas i samarbete mellan ABF och föreningen Fight Racism Now på teman som asyl, islamofobi, afrofobi och Sveriges nationella minoriteter. På den lilla scenen debatterar aktivister tillsammans med inbjudna politiker som Sofia Montelius, politisk sakkunnig hos integrationsminister Erik Ullenhag och Andreas Norlén, moderat riksdagsledamot.

Behrang Miri längst till vänster samtalar med Domino Kai, romsk aktivist, Henrik Blind, same och riksdagskandidat (MP) och Victor Borslöv-Reichmann, ordförande för Judiska Ungdomsförbundet. Foto: Andrea Pettersson

Diskussionen blir stundtals het och engagemanget är stort på seminariet ”Vad bör politiker göra för att bryta rasismen mot landets minoriteter?”. Först konstateras att diskriminering mot samer inte ens har ett namn, ”samifobi?” föreslår samtalsledaren, artisten och debattören Behrang Miri.

Problematiken för var och en av de nationella minoriteterna varierar förstås. Samernas rättigheter ställs ofta mot arbetstillfällen och ekonomiska intressen i Norrland, ordförande i Judiska Ungdomsförbundet Victor Borslöv Reichmann upplever personlig säkerhet som en viktig fråga och Domino Kai, romsk aktivist, pekar på bristen på tillgång till makt.

Skånepolisens numera ökända romregister kommer snabbt upp på tal. Likaså den vitbok som dokumenterat övergrepp och kränkningar av romer under 1900-talet som presenterades av regeringen tidigare i år. Domino Kai berättar:

– Vitboken är unik i hela världen. Det tas steg åt rätt håll men vi behöver ta det där klivet. Vi har inga egna politiker i riksdagen som lyfter de här frågorna, utom i Europaparlamentet nu (Soraya Post, Feministiskt Initiativ), vilket är en början.

Samerna har i jämförelse med romerna mer politisk makt och sedan 1993 finns sametinget, ett folkvalt samiskt parlament. Men trots ökat inflytande anser inte Josefina Lundgren, socialdemokrat och ledamot i sametinget samt Henrik Blind, same och miljöpartistisk riksdagskandidat att det går att komma vidare innan Sverige har gjort upp med sin historia. Henrik Blind förklarar varför:
– Något som Sverige som nation måste göra är faktiskt att komma ihåg sin historia. År 1977 erkändes vi samer som landets urfolk, det ställer också krav på Sverige att tillgodose och ta ansvar för att ge oss medbestämmande och självbestämmande över våra landområden. Där har Sverige en stor hemläxa att göra.

Teckenspråkstolkning på seminariet. Foto: Andrea Pettersson

Flera gånger nämns ILO 169, den konvention om ursprungsfolk och stamfolk som antagits av Internationella Arbetsorganisationen (ILO som är FN:s organ för arbetsmarknadsfrågor) och som bygger på att principerna från FN:s övriga rättighetskonventioner ska tillämpas även på ursprungsbefolkningar. Majoriteten av de sydamerikanska länderna har ratificerat konventionen, likaså Norge och Danmark men ännu inte Sverige. Andreas Norlén (M), och del av riksdagens konstitutionsutskott som har hand om minoritetspolitik, förklarar varför:
– Det är framförallt landrättigheterna som är den svåra frågan. Det handlar om samiska traditionella rättigheter i relation till möjligheten att bedriva storskalig gruvdrift. Det är en faktor som har gjort att Sverige har valt att inte ratificera konventionen, säger han och fortsätter.

– All politik handlar om att olika var för sig viktiga intressen står mot varandra och det här är ett av många sådana. Här man har det viktiga intresset av att bevara samiska rättigheter och värna dem och det är likaledes viktiga intresset att tillvarata naturresurser, säger Andreas Norlén.

Mänskliga rättigheter och ekonomiska möjligheter vägs mot varandra. I en intervju med Amnesty Press replikerar Josefina Lundgren, socialdemokrat i Sametinget:

– Jag tycker att det är motbjudande när man gör på det viset, om Sverige på allvar ska vara ett land för alla kan vi inte använda det språket gentemot varandra. Marken för samer är verkligen inte bara där man tjänar sina pengar den här veckan, utan det är hela ens livs- och familjehistoria som ligger där och framtida generationers.

Josefina Lundgren, socialdemokrat och ledamot i Sametinget. Foto: Andrea Pettersson

Likt romer har samerna utsatts för både rasism och registrering. Josefina Lundgren fick av slump veta att rasbiologer varit hemma hos hennes mormor när hon var liten och att halva hennes familj finns i deras papper. Hon menar att det behövs en samisk motsvarighet till vitboken om romerna.

– Man bad om ursäkt, men inget mer. Jag ser ett jättestort behov att Sverige gör upp med den sanktionerade rasismen som har förekommit. Det var först på 1960-talet som samer fick köpa egna hus och den sista samiska kvinnan tvångssteriliserades 1972. Jag ser inte hur man ska kunna ta sig vidare om man inte gör upp med det som har hänt.

Om huruvida samarbete mellan Sveriges nationella minoriteter skulle gagna grupperna går åsikterna isär även om panelen enas om att det är viktigt att vara solidarisk med varandra. För samerna som urfolk finns ibland mer stöd att hämta utanför Sverige.

– Den stora styrkan finns i samarbeten internationellt, det är där man upptäcker hur lika urfolkens historia är. Stödet kan komma från andra håll också, det ska man vara rädd om och uppskatta, säger Josefina Lundgren

Victor Borslöv Reichmann från Judiska Ungdomsförbundet är positiv även till samarbete med grupper som inte har nationell minoritetsstatus.

– Jag tycker det är fantastiskt och är med i plattformen för nationella minoriteter men vi samarbetar gärna med till exempel assyrier och muslimer utöver de andra nationella minoriteterna, säger han.

Att det behövs mer resurser för de nationella minoriteterna kan hela panelen enas om.
- Mänskliga rättigheter ska aldrig vara en ekonomisk fråga, speciellt inte i ett rikt land som Sverige, säger Domino Kai och får i utbyte publikens applåder.

Andrea Pettersson

Läs mer

Vitboken om romerna

ILO:s konvention 169

Amnesty Press på Almedalen 2014

ALMEDALEN: Barns rättigheter gäller inte alla - Husni Hassan och Fahed Abdulkadir berättar om kampen för att få stanna i Sverige (6 juli 2014)

ALMEDALEN: Flyktingströmmar och nya kartor – Syrienkriget och konsekvenser för regionen (5 juli 2014)

ALMEDALEN: Europa är stängt för dagen. Välkommen åter? (4 juli 2014)

ALMEDALEN: Syrien - ett högt pris för medierapportering kring kriget (3 juli 2014)

ALMEDALEN: Blir det krig i Östasien? (3 juli 2014)

ALMEDALEN: Arms Trade Treaty, tomma ord på pappret eller hjälp för kvinnors säkerhet? (3 juli 2014)

ALMEDALEN: Hur stoppar man svenska företag från att utnyttja Västsahara? (2 juli 2014)

ALMEDALEN: ”Bomba era kommunpolitiker med frågor om vad som görs för romer” (2 juli 2014)

ALMEDALEN: En örfil i ansiktet på Europa (2 juli 2014)

ALMEDALEN: Vård till papperslösa - bättre information eller förnyad lagstiftning? (1 juli 2014)

ALMEDALEN: Är Burma verkligen på väg mot fred och demokrati? (1 juli 2014)

ALMEDALEN: Så påverkas kvinnors rättigheter av ökad nationalism (1 juli 2014)