ÅRSMÖTET I MALMÖ: Stående ovationer för en av Burmas frigivna fångar

Tårar och stående ovationer, så avslutades Amnestys årsmöte i Malmö 2014. Kvinnan som fick många av åhörarna i den högtidliga plenumsalen att fälla en tår heter Thet Thet Aung, före detta politisk fånge från Burma.

reportage | 2014-05-13
Av: Andrea Pettersson
Thet Thet Aung dömdes till 65 års fängelse. I bakgrunden tolken Anoo Niskanen.

Thet Thet Aung dömdes till 65 års fängelse. I bakgrunden tolken Anoo Niskanen. Foto: Annie Beckman

En av världens mest hårdföra diktaturer har inte bara lämnat spår hos Thet Thet Aung och hennes familj, den har präglat hela hennes liv. Kampen för upprättelse fortsätter och Thet Thet Aung berättar om Burmas krokiga väg mot demokrati, kantad av upprepade brott mot grundläggande mänskliga rättigheter.

För att förstå varför Thet Thet Aung står här behöver vi spola tillbaka tiden några år. Den 8 augusti 1988 inledde studenter i dåvarande huvudstaden Rangoon de protester som senare kom att kallas ”8888-revolten” mot den dåvarande regimen. Burma hade sedan 1962 varit en militärdiktatur och var vid denna tidpunkt ett av världens fattigaste länder. Protesterna spred sig över hela landet och hundratusentals människor gav sig ut på gatorna för att protestera,.Thet Thet Aungs bröder var några av dem.

Själv var hon då bara 11 år men hade med egna ögon redan bevittnat den omänskliga behandling som oppositionella fick utstå. Hela familjen stödde upproret och man hade ständigt säkerhetstjänstens ögon på sig.
Protesterna ledde till val 1990 och Aung San Suu Kyis parti NLD, Nationella demokratiförbundet vann. Någon förändring blev det dock inte då militärregimen vägrade ge ifrån sig makten och tusentals oppositionella fängslades, varav en var Aung San Suu Kyi.

Ett knappt årtionde senare organiserades nya protester, Thet Thet Aung var då förstaårsstudent och politiskt engagerad. Vänner och hennes ena bror dömdes till långa fängelsestraff och släpptes först 2005. Det var då Thet Thet Aung var med och bildade The 88 Generation Students, med syfte att ge upprättelse till och frige politiska fångar. Gruppen bytte 2012 år namn till The 88 Generation Peace and Open Society (här förkortad 88 Generation).

Sedan år 1988 har 10 000 personer fängslats på grund av sina politiska åsikter och enligt Thet Thet Aung väntar fortfarande minst 30 personer på frihet. Att vara politisk fånge innebär i Burma inte sällan tortyr, brist på mat och bristfällig tillgång till sjukvård.

Efter valet år 2010 tillsattes en civil regering, men vägen mot demokrati är fortfarande diffus menar Thet Thet Aung. Mycket kommer att ställas på sin spets i nästa års val och det är med anledning av detta som 88 Generation intensivt arbetar med att förändra landets konstitution, något som man ser som en grundåtgärd för att landet ska kunna närma sig demokrati.

– Vi har redan börjat kampanja för konstitutionsändring, säger hon och menar att den nuvarande är skriven för att endast gynna vissa personer, inte hela Burmas befolkning.

88 Generation har ingen officiell koppling till NLD men Thet Thet Aung säger att de flesta burmeser ser Aung San Suu Kyi som sin ledare. Aung San Suu Kyi, som sedan hon frigavs ur sin husarrest har återvänt till Burmas politiska arena, har fått kritik för att inte ha tagit tydlig ställning mot våldet och förtrycket av den muslimska folkgruppen rohingya i delstaten Rakhine i västra Burma.

Enligt FN:s speciellrapportör Tomás Ojea Quintana förnekas människor i Rakhine, varav majoriteten är rohingya, rörelsefrihet, adekvat sjukvård och rätten att utöva sin religion. Ingen officiell utredning av brott har inletts från regeringssidan trots kritik från FN. Aung Sun Suu Kyi sade i en uppmärksammad BBC-intervju den 24 oktober 2013 att det finns oro hos både buddhister och muslimer i området. Andra bedömare har varnat för att det pågår etnisk rensning av rohingyas.

Läkare utan gränser bannlystes i slutet av februari från Rakhineområdet där man har verkat i 22 år.
Organisationen anklagades av regeringen för att ha favoriserat den statslösa rohingyabefokningen som i dagsläget uppgår till cirka 800 000 personer varav 160 000 beräknas vara internflyktingar. Enbart under januari uppgav FN att minst 40 rohingyas dödats av bland andra polis i Rakhine.

Thet Thet Aung medger för Amnesty Press att det finns problem men verkar likt sin förebild Aung San Suu Kyi inte vilja gå närmare in på situationen för just rohingyas. Hon menar att det pågår ett inbördeskrig och att det hela tiden sker brott mot mänskliga rättigheter. Att ändra konstitutionen skulle innebära större rättssäkerhet och därmed även förbättra situationen för landets muslimska grupper.
– Dock känner jag mig kluven när jag använder ordet rättssäkerhet, eftersom jag själv blivit dömd med hänvisning till just detta, men jag anser såklart att man ska ställas till svars om man har begått ett brott, säger hon till Amnesty Press.

Thet Thet Aung fick stående ovationer på årsmötet.

Thet Thet Aung fick stående ovationer på årsmötet. Foto: Annie Beckman

Thet Thet Aung satt i fängslad i fyra och ett halvt år efter att tillsammans med 37 andra studenter gripits under Saffransrevolutionen 2007. De dömdes till 65 års fängelse för att bland annat ha skickat e-post med protester till Rysslands och Kinas ambassader eftersom dessa länder stödde regimen. Fem medlemmar ur familjen fängslades och Thet Thet Aungs yngste son var då bara ett år gammal.

Att vara politisk fånge och dessutom kvinna gjorde fängelsetiden extra hård för Thet Thet Aung och hennes familj. Politiska fångar flyttades till olika fängelser runt om i landet för att på så vis göra det svårare och mer kostsamt för anhöriga att besöka dem. Kvinnorna i fängelset är färre än männen och mer utsatta. Thet Thet Aung fick inte tillgång till mensskydd och berättar att hon ofta blev genomsökt inpå bara kroppen, av påstådda säkerhetsskäl.

– Jag fick bara träffa mina anhöriga 30 minuter en gång i månaden, andra fick träffa sin familj varannan vecka. Cellen var cirka tre meter bred, det var dålig ventilation och jag var inlåst 20 timmar om dygnet, säger hon.

Thet Thet Aung frigavs den 13 januari 2012 vid den stora amnesti som omfattade 651 politiska fångar. Sedan dess kämpar hon på heltid för att de omkring 30 kvarvarande politiska fångarna ska släppas och kunna bli politiskt aktiva igen. Upprättelse och möjlighet att engagera sig politiskt är ständigt återkommande under det halvtimmeslånga anförandet inför Amnestys årsmöte.
Tiden har fortfarande inte läkt de djupa såren efter fängelsetiden och Thet Thet Aung kan inte hålla tillbaka tårarna när hon mottar publikens stående ovationer.

En utmaning för det framtida Burma blir den svåra balansgången i att göra upp med sitt förflutna samtidigt som man konfronteras med dagens konflikter. Hur den nya demokratirörelsen lyckas med detta får tiden utvisa. Oavsett hur det går tvivlar nog ingen av åhörarna på att Thet Thet Aung kommer att fortsätta kampen.

Andrea Pettersson

Läs mer
Aung Sung Suu Kyi - från fängslad frihetssymbol till kampanjpolitiker (18 april)

Tomás Ojea Quintana: ”Militärens tid är förbi i Burma” (Amnesty Press 4 april)

Burmas väg mot demokrati ( reportage i Amnesty Press nr 1/2014)

MR-DAGARNA: ”Rohingyafolket hotas av utplåning” (Amnesty Press 16 november 2013)

Arakan – Burmas nya krishärd (reportage i Amnesty Press nr 5/2012)

Läs också Tomás Ojea Quintanas rapport (1 april)

Amnesty Press på årsmötet

ÅRSMÖTET I MALMÖ: Stående ovationer för en av Burmas frigivna fångar (13 maj 2014)

ÅRSMÖTET I MALMÖ: Livlig debatt när Amnesty fattade beslut i sexarbetarfrågan (12 maj)

ÅRSMÖTET I MALMÖ: Ett steg bakåt för att kunna ta två steg framåt (12 maj 2014)

ÅRSMÖTET I MALMÖ: Lidande kvinnor skuldbeläggs i El Salvador (12 maj 2014)

ÅRSMÖTET I MALMÖ: Sofia Halth omvald till ordförande (11 maj 2014)

ÅRSMÖTET I MALMÖ: Den heta frågan om sexarbete och Amnesty (11 maj 2014)

ÅRSMÖTET I MALMÖ: Högt i tak på påverkanstorget (10 maj 2014)

ÅRSMÖTET I MALMÖ: Heta debatter och manifestation för rätten till asyl (10 maj 2014 )

ÅRSMÖTET I MALMÖ: Svenska Amnestysektionen firar 50 år (9 maj 2014)

reportage | 2014-05-13
Av: Andrea Pettersson