Spanien anklagas för 15 migranters död – vill ha EU-stöd till att “skydda Europas gränser”

15 personer dog när de den 6 februari försökte simma över gränsen till den spanska enklaven Ceuta i Marocko. Bland de döda fanns två minderåriga. Spansk gränspolis sköt gummikulor och tårgas mot de simmande och varken Röda Korset eller Sjöräddningen kallades in, vilket annars är brukligt. EU har riktat stark kritik mot de spanska myndigheterna som dock slår ifrån sig ansvaret.

Här finns oidentifierade personers gravar i Ceuta. Foto: Emma Sofia Dedorson

Uppe på berget Santa Catalina på Ceutas nordspets ligger en katolsk kyrkogård. Bland nischerna med de dödas namn, födelse- och dödsdatum ingraverade finns fem gravar utan någon information alls. De har bara nummer 153 till 158. Där vilar de män som flöt i land på den ceutiska stranden El Tarajal den 6 februari. Männen begravdes oidentifierade några dagar efter sin död. Dödsorsaken var i samtliga fall “drunkning”, enligt obduktionsprotokollen.

En månad senare, på en strand en kilometer ifrån El Tarajal träffar Amnesty Press Yalou Diallo, Ib Loppet och Aboubakar. De är alla runt 20 år och kommer från Guinea. Yalou och Ib tog sig över gränsen tre månader tidigare men Aboubakar har bara varit i Spanien cirka tre veckor. Han var med den 6 februari: – Spansk polis sköt både kulor och tårgas. Folk fick panik, flythjälpen gick sönder och alla kunde inte simma. Det var därför de dog, säger Aboubakar.

Överlevare den 6 februari. Foto: Röda Korset, Ceuta

– I vanliga fall är marockansk polis värst. Jag har försökt ta mig över gränsen fyra gånger tidigare och då har de slagit oss och kantrat båten, berättar Yalou Diallo.

Enligt människorättsorganisationen Human Rights Watch har marockansk polis gång på gång gjort sig skyldig till brott mot de mänskliga rättigheterna mot just flyktingar som kommer från Afrika söder om Sahara. De rapporterar om bland annat misshandel, brutal avhysning från läger i gränsområden och dödsskjutningar. http://www.hrw.org/news/2014/02/10/morocco-abuse-sub-saharan-migrants

EU:s kommissionär för inrikesfrågor, svenska Cecilia Malmström (FP) twittrade veckan efter tragedin att hon “var väldigt oroad över spanska myndigheters användande av gummikulor för att stoppa migranter i Ceuta”.
Spanien har nu förbjudit användandet av just gummikulor men medger inget ansvar för de femton personernas död den 6 februari.

På videoupptagningar kan man se hur en gränspolis den 6 februari skjuter från denna plats mot simmande. Foto: Emma Sofia Dedorson

Den spanske inrikesministern Jorge Fernández Díaz och Cecilia Malmström möttes i EU-parlamentet den 3 mars.

Jorge Fernández Díaz avvisade Cecilia Malmströms kritik:
– Våra gränsstyrkor agerade enbart i skingrande syfte. Han bad sedan EU om 45 miljoner euro (cirka 400 miljoner kronor) för att “skydda Spanien och hela Europa från det massiva migrationstrycket”.
Fernández Díaz representerar högerpartiet Partido Popular som har absolut majoritet i det spanska parlamentet. De har blockerat den spanska oppositionens krav på en oberoende utredning i fallet.

Spanien riskerar dock att dras inför EU-domstol “om det visar sig att de brutit mot europeisk lag”, sade Cecilia Malmström till Sveriges Radio den 26 februari.

Gränspolisen Guardia Civil vägrar tala med pressen. De hänvisar till de presskonferenser där de stegvis har medgett användandet av bland annat gummikulor men har aldrig tagit på sig ansvaret för dödsfallen.
Ord står mot ord och kropparna är begravda.

Bildäck som räddade livet på simmande 6 februari. Foto: Röda Korset, Ceuta

– Alla överlevare vittnar om att spansk polis orsakade dödsfallen, säger Helena Maleno vid den oberoende organisationen Caminando Fronteras som arbetar med att hjälpa migranter på den marockanska sidan.

De och ett 20-tal andra oberoende organisationer har presenterat en rapport till EU där de anklagar Spanien för dödsfallen.
Helena Maleno har sett två av kropparna som flöt i land på marockansk mark och säger att en av dem hade spräckt läpp och tecken på våld mot hjässan.

Efter nyheten om att spansk polis inte längre får använda gummikulor går ryktet i Ceuta om en mobilisering bland migranterna på andra sidan gränsen.

Taggtråden runt Ceuta. Foto: Emma Sofia Dedorson

– Det är ingen idé att åka upp i bergen i dag, alla afrikaner har dragit sig tillbaka till städerna, säger den spanska journalisten Julián Fernández

I vanliga fall bor de i tillfälliga läger i skogarna runt gränsen dit Fernández lovat ta Amnesty Press.

– Aldrig tidigare har alla dragit sig tillbaka samtidigt på det här viset, säger han.

Klockan 8 på morgonen den 4 mars ljuder sirener över Ceutahalvön. Ett massivt polispådrag på båda sidor av gränsen hindrar migranter vid gränsen. Larmet ljuder i cirka 20 minuter.
40 minuter senare är det lugnt igen. Man har precis öppnat den lagliga gränstrafiken.

–  De var 1 500 som stormade stängslen i separata grupper. Rekordmånga, säger fotografen Fernando Marcos på plats vid gränsen. Ingen tog sig över, ingen dog.

Marockansk polis stoppade stormningsförsöket. Exakt hur är höljt i dunkel.

Denna strand är en del av drömmen om Europa för migranter och flyktingar som vill in i Ceuta. Foto: Emma Sofia Dedorson

Germinal Castillo från Röda Korset i Ceuta är utmattad efter att ha varit på plats hela natten:
– Vår instans har jour 24 timmar om dygnet. Så fort någon försöker korsa gränsen olagligt kallar polisen in oss och sjöräddningen. I natt stod vi beredda redan klockan fyra när ett första försök gjordes att ta sig över gränsen.

Röda Korset kan inte uttrycka åsikter om myndigheternas agerande, förklarar Germinal Castillo:
– Vår funktion är att ta hand om människor som behöver hjälp.

Den 6 februari kallades varken Röda Korset eller Sjöräddningen in, trots gängse rutiner.
– Det stämmer, man sade att migranterna inte befann sig i spanska vatten, säger Germinal Castillo.
I regel kallas de in i förväg när det finns risk att någon tar sig över gränsen –  inte först när det är ett faktum.

Videofilmer som har läckt ut och publicerats i spanska TV5 visar dessutom hur några migranter lyckades ta sig upp på stranden El Tarajal den 6 februari, men direktutvisades.

Spanska inrikesministeriet förhandlar med marockanska myndigheter för att kunna reglera direktutvisningar. Dessa är dock förbjudna enligt EU-lag eftersom de bryter mot rätten att kunna söka asyl.

Inrikesminister Fernández Díaz hävdar att afrikanerna som tar sig in i Spanien kommer av “enbart ekonomiska skäl” . Beviset för detta ska vara att endast ett litet antal av dem söker politisk asyl.

Mamadou Sylla. Foto: Emma Sofia Dedorson

Mamadou Sylla, 22 år från Guinea, säger att han flytt krig och att han sett sin pappa dödas.

– Jag har varken familj eller pengar. Jag söker ett liv.

Mamadou har dock inte sökt politisk asyl: – Nej, jag tog mig över gränsen utan dokumentation för att undvika att bli utvisad, säger han.

Emma Sofia Dedorson

Fotnot:  Aboubakar som var med den 6 februari vill inte uppträda med efternamn av rädsla för problem med spanska myndigheter.

Fakta/ Ceuta och Melilla

Det finns två spanska enklaver i norra Marocko: Ceuta och Melilla. Bägge har hört till Spanien i cirka 500 år.
Vid båda enklavernas gränser försöker migranter konstant ta sig över olagligt. De kommer främst från subsahariska Afrika men numera även från Syrien.

Spanska inrikesministeriet har den senaste månaden talat om att det finns mellan 30 000 och 80 000 migranter i gränsområdena runt Ceuta och Melilla. Andra källor – som de oberoende organisationerna Läkare utan Gränser och Caminando Fronteras – talar om mellan 5 000 och 10 000 personer.

Spanien ska nu utöka “gränsskyddet”. Det ska bland annat byggas “högre och bättre” taggtrådsförsedda stängsel och helikoptrar ska sättas in liksom vakttorn med värmekameror samt vattenkanoner.

Ibrahim Keita, Ousman Kenzo, Oumar Ben Sanda, Yves Martin Bilong, Daouda Dakole, i åldrarna 20-26 år, samt Armand Debordo Bakayoko, 16 år,  identifierades bland de som omkom den 6 februari. Bland de icke-identifierade fanns en pojke på cirka 15 år.

Läs mer

Spain: Accountability urged for ‘appalling’ migrant deaths in Ceuta (Amnesty International 14 februari)

Amnestys syn på vägen till Europa