ALMEDALEN: Om jag säger Afrika – vad tänker du då?

Finns det en bild av Afrika eller är det till och med två? Främst misär och lite mirakel på det. Är det allt? Eller är Afrika så mycket mer än vad som kan beskrivas med två kontrastrika ord. Detta diskuteras vid flera tillfällen under Almedalsveckan då bland annat Nordiska Afrikainstitutet och Sida arrangerar debatter om ämnet som stundtals ledde till ordkrig.

reportage | 2013-07-04
Av: Josefine Nilsman
Kjell Havnevik, Joakim Beijmo och Mats Utas under debatten arrangerat av Nordiska Afrikainstitutet.

Kjell Havnevik, Joakim Beijmo och Mats Utas under debatten arrangerat av Nordiska Afrikainstitutet. Foto: Josefine Nilsman

De två motsatta bilderna av Afrika – en positiv bild av stark ekonomisk tillväxt och en negativ bild av konflikt och fattigdom och dessutom de bilderna av Afrika som inte finns representerade i Sverige, var vad som diskuterades under Nordiska Afrikainstitutets debatt under onsdagen. Debattpanelen bestod av Nordiska Afrikainstitutets forskare, Mats Utas, Kjell Havnevik och Eldridge Adolfo samt Sidas kommunikationschef Joakim Beijmo.

Panelen började med att berätta om sina egna bilder av Afrika. Mats Utas har jobbat som forskare i Västafrika och har en bild av Afrika men han menar själv att den i vissa fall är förlegad då han inte vet allt om Afrika. Joakim Beijmo menar att hans bild av Afrika, i egenskap av kommunikationschef på Sida, är allmänhetens bild av Afrika.
– Er bild av Afrika släpar efter. De flesta svenskar har en bild av hur Afrika såg ut för 20-25 år sedan, jag vill förändra dessa bilder, sade Joakim Beijmo.

Eldridge Adolfo anser att det är omöjligt att enbart ha en bild av Afrika.

Eldridge Adolfo anser att det är omöjligt att enbart ha en bild av Afrika. Foto: Josefine Nilsman

Eldridge Adolfo anser sig ha en nyanserad bild av Afrika då det inte kan vara en enkel bild. – Det är som att prata om EU och sedan beskriva Kroatien. Det sker många förändringar inom teknologi, utbildning, befolkning och BNP (bruttonationalprodukt) exempelvis. Men det finns även arbetslöshet och fattigdom och tillväxten tillhör ofta en elit, menade Eldrigde Adolfo.

I Sverige syns just nu mirakelbilden av Afrika, en kontinent av tillväxt. Dessutom finns fattigdomsbilden. Då det handlar om 55 i många fall väldigt skilda länder är frågan varför inte bilden är mer nyanserad, finns det någon som tjänar på en förenklad bild?
– Jag tror inte att någon tjänar på denna förenkling, men det finns inte utrymme nog att se ett komplext Afrika. Vi bygger våra föreställningar på gamla koloniala tankesätt om att vi vill hjälpa, sade Mats Utas.

Köer i Nimba i Liberia 1997 när val hölls. Inbördeskrig och militärkupper får ofta större uppmärksamhet än de val som genomförs i allt fler afrikanska länder.

Köer i Nimba i Liberia 1997 när val hölls. Inbördeskrig och militärkupper får ofta större uppmärksamhet än de val som genomförs i allt fler afrikanska länder. Foto: John Charles Monua/UN Photo

Om vi skulle ha en mer komplex bild skulle det kunna gynna alla, de som vill göra affärer med olika länder i kontinenten och för ett hållbart bistånd etc. Vem ansvarar för att förändra situationen? – Det är många som bär ansvar, vi som myndighet arbetar med dessa frågor. Medier har också ett ansvar. Svenska medier är dåliga på att låta afrikaner komma till tals. Vi borde egentligen kopplat upp oss och skypat med någon just nu, menade Joakim Beijmo.
– Det blir också ett problem om en afrikan som befinner sig på kontinenten Afrika visar vad han tycker, bara för att man är från exempelvis Kenya kan man inte hela Afrika, gav Mats Utas som svar. – Men det är hela tiden den svenska blicken som ger bilden, menade Joakim Beijmo.
– Ansvaret ligger på Sida, biståndsorgan och forskare att få fram en verklig bild, lade Kjell Havnevik till.

Sopor lämnas i Liberias huvudstad Monrovia 2012.

Sopor lämnas i Liberias huvudstad Monrovia 2012. Foto: Staton Winter/UN Photo

Under torsdagen anordnade Sida en debatt där fotografen Jens Assurs delvis hyllade delvis kritiserade fotoutställning Africa is a great country var i fokus. Bilderna visar ett urbant Afrika med bilder från vardagen i tolv olika afrikanska storstäder. Mats Utas var även denna dag redo att debattera liksom journalisten Marika Griehsel, Sidas generaldirektör Charlotte Petri Gornitzka samt Jens Assur själv
– Jag har berättat om hur Afrika dör i många år, om svält, aids, malaria och massmord. Ytterligare en bild är av det pittoreska Afrika med lejon, elefanter och hoppande massajer. Vi ser sällan vardagen i Afrika men det vill jag visa i denna fotoutställning. Syftet var inte att ge svar utan att ställa frågor och skapa en katalysator för diskussion, sade Jens Assur.

Jens Assur inledde debatten med att visa 15 av sina bilder r utställningen Africa is a great country.

Jens Assur inledde debatten med att visa 15 av sina bilder r utställningen Africa is a great country. Foto: Annie Beckman

Panelen både hyllade bilderna och argumenterade om vilken bild av Afrika utställningen faktiskt visar.
– Bilderna är intagande och vackra, men jag saknar människor. För mig är Afrika människor, menade Marika Griehsel.
– Bilderna är mäktiga men tomma. De terminaler som visas upp fanns även för många år sedan. Varför tittar alla människor bort eller ned på dina bilder. Det är nästan en kolonial bild av människorna som porträtteras som inte får den titta den vita mannen i ögonen. Fler människor i Afrika kan läsa än vad svenskar tror men det är inte vad bilderna visar, de visar infrastruktur, ifrågasatte Mats Utas.

 Charlotte Petri Gornitzka och Marika Griehsel deltog i Sidas debatt om bilden av Afrika.

Charlotte Petri Gornitzka och Marika Griehsel deltog i Sidas debatt om bilden av Afrika. Foto: Annie Beckman

– En av tre afrikaner tillhör medelklassen, det har inte skildrats tidigare. Det fanns landningsbanor förr, men inte moderna. Jag har fått kritik för avsaknaden av människor, men det finns människor på bilderna även om de är små. Jag tror att det är mer intressant att ta ett steg tillbaka och visa individen i en kontext och visa på de stora strukturerna, det är min konstnärliga ambition. Jag lägger inte en värdering i bilderna utan lämnar över stafettpinnen till publiken och det blir upp till dem att göra en analys av bilderna, försvarade sig Jens Assur.

Han menade vidare att den breda publiken inte känner till vad som sker i Afrika. Det är dem han vill nå med utställningen, skolungdomar och de som lever kvar i 1980-talet med ett tänk från Live Aid-tiden (välgörenhetskonserten arrangerad av Bob Geldof 1985). Mats Utas kontrade med att utställningen riskerar att bidra till nya förenklingar.
– Genom att ta bort en enfärgad bild finns risken att den byts ut mot en annan, sade Mats Utas.

En av finansiärerna bakom fotoutställningen är Sida och dess generaldirektör menade att bilderna fyller ett viktigt glapp då de tar upp diskussionen om Afrika. Enligt den undersökning av svenska skolböcker som Sida gjorde tidigare i vår var slutsatsen att när Afrika omnämns gäller det problem medan för andra delar av världen beskrivs möjligheter.
– Det visas alltså upp en stigmatiserad bild av Afrika i våra samhällsböcker i skolan. Ett annat problem är hur insamlingsorganisationer använder bilder för att samla in pengar. Bilder på barn på landsbygden används ofta då organisationerna vet att det är på så vis de samlar in pengar. Det är inte säkert att givaren skulle ge pengar om bilden vore en annan. Vi måste utmana biståndsaktörerna i vilken bild som de skapar genom sin insamlingskommunikation, sade Charlotte Petri Gornitzka.

 Familjeplanering i Uganda. Twesigye Christente väntar på att få preventivmedel på en hälsoklinik i Kinaaba i Uganda medan maken håller parets yngsta barn.

Familjeplanering i Uganda. Twesigye Christente väntar på att få preventivmedel på en hälsoklinik i Kinaaba i Uganda medan maken håller parets yngsta barn. Foto: Omar Gharzeddine/UNFPA

Marika Griehsel frågar hur många i publiken som har varit i Afrika. Större delen av publiken räcker upp handen.
– Det finns en föreställning om att svenskar inte reser till Afrika. Men som turister, för jobb, med en rosa buss eller kyrkan reser många till Afrika. Vi måste ta tillvara på kunskapen som finns för att förändra vår bild. Sida borde sponsra nya skolböcker och vi borde ta tillvara på våra nya svenskar. Det finns svenskar från vartenda land i hela Afrika. Vad kan vi lära oss av dem, det handlar inte bara om vad de kan lära från oss, sade Marika Griehsel.

En avslutande fråga kommer från publiken om att föra fram olika länder i Afrika och inte gruppera ihop kontinenten ledde till självkritik från Charlotte Petri Gornitzka.
– Sida har en viktig roll där och vi slinter faktiskt. Vi pratar om Kambodja och inte om Asien. Kanske beror det på att vi jobbar i många olika länder i Afrika och vi bedriver helt olika bistånd i Tanzania jämförelsevis mot Liberia, där vi jobbar för fred. Jag tror att vi slarvar där, menade Charlotte Petri Gornitzka.

Text: Josefine Nilsman

reportage | 2013-07-04
Av: Josefine Nilsman