Carl Bildt hos Amnesty: ”Civilisationens fernissa är tunn”

reportage | 2001-03-07

På 1800-talet betraktades Balkan som Europas krutdurk. Och det gäller dessvärre fortfarande.
Det konstaterade Carl Bildt, som sedan 1995 varit involverad i fredsarbetet på Balkan, när han på tisdagskvällen gästade Amnestys sekretariat i Stockholm i samband med att Amnestys Business group höll möte. Carl Bildts föredrag hölls mot bakgrund av den skärpta konflikten i norra Makedonien.
– Det är strider i liten skala. Kanske ett 10-tal döda. Kanske 700 flyktingar. Det handlar om en liten by. Men det är strider som har en potential att växa till något mycket allvarligare.

När förre statsministern Carl Bildt sommaren 1995 tillträdde uppdraget som fredsmäklare på Balkan pågick kriget i Bosnien-Hercegovina med full intensitet. En tredjedel av Kroatien behärskades av serbiska styrkor och Kosovo beskrevs vid den tiden som en provins som riskerade att explodera i öppen konflikt om inget gjordes åt förtrycket mot den albanska befolkningsmajoriteten.
Efter att fredsavtalet i Dayton hade skrivits under i slutet av 1995 tystnade kanonerna och det internationella samfundet inledde försöken att återuppbygga Bosnien efter tre och ett halvt år av krig som hade gjort mer än hälften av befolkningen till flyktingar.

Carl Bildt var under de första åren efter Dayton fredssamordnare (den Höge representanten med säte i Sarajevo) och har senare fortsatt som FN-sändebud på Balkan.

– Lärdomen jag tog med mig från Bosnien var att civilisationens fernissa är mycket tunnare än vad vi tror. Det är lätt att fördöma och säga: ”Dom är mördare, Dom är torterare.” Men det handlar inte om att de har andra gener på Balkan eller att de i grunden hade någon annan utbildning än vad vi har. Det handlade om rätt normala människor som förvandlades till mördare. Efteråt kunde de till och med själva vara chockade över hur de hade handlat under kriget. För mig visar detta hur viktigt det är att värderingar är fast förankrade.

Carl Bildt betonade att demokrati och mänskliga rättigheter alltid är bra, men det är inte tillräckligt:
– Demokrati kan vara nationalistisk, revanschistisk, kollektivistisk och aggressiv. Om det saknas stabilitet är inte demokratin någon absolut garanti mot krig.
FN.s krigsförbrytartribunal i Haag har slagit fast att konflikten i Bosnien var internationell där grannländerna Kroatien och Jugoslavien (Serbien-Montenegro) deltog i ett krig mot Republiken Bosnien-Hercegovina, som fick internationellt erkännande och upptogs som medlem i FN under våren 1992.

– Jag delar inte tribunalens uppfattning, förklarade Carl Bildt. Kriget i Bosnien var i huvudsak ett inbördeskrig. Och det var ett krig som gick ut mer över vanliga människor än soldaterna. Själva målet för kriget var civilbefolkningen. För att fördriva människor från en etnisk grupp kunde man hota, döda vissa personer, spränga bostadshusen och förstöra kulturella symboler, oftast kyrkor eller moskéer, med målet att förhindra att de fördrivna kommer tillbaka. Det var fördrivningen, den etniska rensningen, som var det viktiga, inte dödandet som sådant.

Carl Bildt menade att olika nationalistiska aspirationer på Balkan korsar varandra i ett område som har varit osedvanligt mångkulturellt:
– Det var de intellektuella eliterna som drev fram nationalismen. ”Vanliga människor” ute i byarna bland bergen och i dalarna hade kanske inte alltid levt i harmoni med varandra, men det fanns en grundläggande tolerans.

När Sovjetimperiet föll sönder var det få som ville moralisera över att nationella känslor väcktes till liv, konstaterade Carl Bildt:
– Men på Balkan ägde flaggviftandet rum i en känsligare miljö. Historien fanns i det kollektiva minnet och därmed kunde rädslan för ”vad de andra kan göra mot mig” väckas till liv.
Bildt nämnde Jasenovac som ett exempel. Detta koncentrationsläger på gränsen mellan Kroatien och Bosnien drevs under andra världskriget av den fascistiska Ustasja-regimen som med stöd av Tyskland och Italien hade upprättat ett Storkroatien.

– Mördandet var inte industriellt som i Auschwitz, men mellan 500 000 och 700 000 människor dödades i Jasenovac. Naturligtvis dödades judar här, men de flesta döda var serber. Även på 1990-talet kunde man spela på skräcken för Jasenovac då många hade hört sina föräldrar berätta om detta läger.

Sedan Bildt lämnade sitt uppdrag i Sarajevo har fredssamordnarens befogenheter ökat och idag styrs Bosnien i praktiken som ett protektorat där österrikaren Wolfgang Petritsch har ett avgörande inflytande över politiken. I lördags samlades det kroatiska nationalistpartiet HDZ och dess allierade till en ”kroatisk nationalförsamling” i västra delen av den delade staden Mostar och beslöt att ge Petritsch 15 dagars ultimatum. Om inte nationalisternas krav uppfylls så kommer kroaterna att utropa en tredje entitet i Bosnien. Enligt de kroatiska nationalisterna har den muslimsk-kroatiska federationen upphört att existera.

– Jag tycker faktiskt att det internationella samfundet har handlat mindre klokt. Genom att genomföra olika politiska förändringar har man drivit kroaterna i famnen på HDZ. De flesta kroater är idag beredda att tro att deras framtid i Bosnien är hotad, konstaterar Carl Bildt.
På frågan om åtgärderna från Petritsch och OSSE (Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa) ändå inte kan försvaras med tanke på att de nationalistiska partierna nu har förlorat regeringsmakten till en bred icke-nationalistisk koalitionsregering, svarar Bildt att det inte går att tvinga folk att acceptera sådant som i sig kan ses som framsteg.

– Nu riskerar vi att kroaterna halvt om halvt upprättar en parallell stat i Bosnien. Men det finns tillräckligt antal soldater i fredsstyrkan SFOR för att det inte ska utvecklas till ett militärt hot.

Krisen i Makedonien har skapat stor oro på Balkan. På onsdagen ska FN:s säkerhetsråd behandla frågan.
– Det är möjligt att den akuta krisen är över för denna gång, menar Carl Bildt. Vad vi nu ser är hur makedonska säkerhetsstyrkor gör gemensam sak med amerikanska trupper mot albansk gerilla. Det är bara att hoppas att det sker med respekt för mänskliga rättigheter. Annars kan KFOR-styrkans förhållande till albanerna i Kosovo påverkas negativt. Och det kan bli svårt för det albanska parti som sitter i regeringen i Skopje att inte agera.

Det finns många skräckscenarier för den nutida krutdurken Balkan. Ett Makedonien i upplösning är ett sådant. Än så länge har regeringskoalitionen mellan makedonska nationalister och albaner hållit. Men Makedonien är också omgivet av grannländerna Albanien, Grekland, Serbien och Bulgarien som alla har sina egna intressen. Det är intressen som i historiens ljus har gjort att den makedonska frågan flera gånger lett till krig.

– Jag noterade att Bulgarien idag har förnekat att de erbjudit sig att skicka trupper till Makedonien, säger Carl Bildt och ser lättad ut.
Fyra gånger under 1900-talet gick Bulgarien ut i krig för att erövra Makedonien, eller Västbulgarien som de bulgariska nationalisterna kallar sitt grannland.

Ulf B Andersson
vik red Amnesty Press

Läs Amnestys dokument om:
Jugoslavien
Bosnien-Herzegovina
Kroatien

reportage | 2001-03-07