På flykt undan förtrycket i Honduras

Det har gått en och en halv månad sedan Honduras president Manuel Zelaya tvingades i landsflykt efter en statskupp. Trots internationella påtryckningar kan ingen lösning skönjas. Samtidigt ökar regimens förtryck mot folket och i grannlandet Nicaragua söker nu hundratals honduraner flyktingstatus. Amnesty Press rapporterar från gränsen mot Honduras.

I det lilla gränssamhället Las Manos, vid gränsen mellan Honduras och Nicaragua märks lite av statskuppen i Honduras. Medan långtradarna rullar förbi förklarar de ansvariga tjänstemännen på båda sidorna av gränsen att allt så sakteliga börjar normaliseras.
- Efter att legat nere helt har nu handeln börjat förbättras igen, säger Freddy Morazán, vicechef för migrationskontoret på den honduranska sidan. Det går numera att ta sig över gränsen på natten, men då är kontrollerna minutiösa varför många väntar till dagtid innan de passerar.

Freddy Morazán förklarar att man letar efter vapen. Det går rykten om att det smugglas vapen från Nicaragua till Honduras för att beväpna honduranska motståndsmiliser. Hittills har man inte hittat några.

På båda sidorna av gränsen vittnar migrationspersonalen om att flödet av honduraner på väg söderut minskat. En förklaring är att de väljer andra sätt att ta sig över gränsen. Strax nedanför krönet där gränsstationen ligger står en av de 20 förläggningar som den honduranska militären har placerat ut längs med vägen från huvudstaden Tegucigalpa till den nicaraguanska gränsen.

• De flesta av oss har kommit hit över bergen, säger Oscar Montufar, honduran som tillsammans med sin fru Alison Bajeres tagit sin tillflykt till den nicaraguanska staden Ocotal, 20 km söder om Las Manos.

Oscar Montufar har tagit sin tillflykt till den nicaraguanska staden Ocotal tillsammans med sin fru Alison Bajeres.

Tillsammans med flera av de andra honduraner som huserar på ett nedgånget sportcenter i Ocotal vittnar de om att militären hindrade dem att ta sig till Las Manos.

• Vi stödjer Zelayas försök att genomföra en folkomröstning om att tillsätta en grundlagskommitté som kan se över vår grundlag, säger Alison Bajeres. Zelaya stödde de fattiga. Bland annat fick han igenom en lag om civilt deltagande, som gick ut på att regeringen reste runt i landet och lyssnade på medborgarnas problem och förslag till grundlagsförändringar. Det har ingen president gjort tidigare.

Exakt hur många honduraner som befinner sig i Ocotal kan ingen säga, varken de själva eller nicaraguanska myndigheter. Nicaraguanska medier rapporterar om 500, men siffran går inte att bekräfta. Amnesty Press möter kanske ett 80-tal, men staplade madrasser och påsar med tillhörigheter utefter centrets väggar antyder att det rör sig om fler än så. Många ska även ha valt att leva i tillfälliga bostäder utanför staden.

Honduraner har staplat madrasser och tillhörigheter utefter sportcentrets väggar i Ocotal.

Till officiell talesman har gruppen utnämnt en före detta statstjänsteman, Santos Barjun. Han förklarar att han dagen efter statskuppen den 28 juni helt enkelt inte gick tillbaka till jobbet. Enligt lagen behöver han inte jobba för en regering som tagit makten genom våld.

Snart befann sig Barjun på huvudstaden Tegucialpas gator där han deltog i de nästan dagliga protesterna mot kuppmakarna, ledda av senatens talesman Roberto Michellti. Att han nu befinner sig i Nicaragua beror på att han känner sig säkrare där.
- Folk har dödats i Honduras, säger Barjun. Vi som befinner oss här kommer från olika klasser, partier och delar av samhället, men vi delar tron på demokrati och våra grundlagsinstiftade rättigheter.

Den före detta statstjänstemannen, Santos Barjun, befinner sig i Nicaragua på grund av att han känner sig säkrare där.

Honduranerna i Ocotal får stöd av den nicaraguanska regeringen, men då de är osäkra på sina rättigheter kommer de inom de närmaste dagarna ansöka om flyktingstatus hos FN:s flyktingkommissariat UNHCR.

Enligt den honduranska människorättsorganisationen COFADEH har fler än 1 100 personer gripits av honduransk militär och polis sedan den 28 juni. I de många demonstrationerna mot regimen har minst fem personer dödats och 60 skadats. Flera medier har stängts och journalister hindrats att utföra sina jobb.

Flera av de organisationer som deltagit i de demonstrationer som letts av den Nationella motståndsfronten mot statskuppen (Frente Nacional de Resistencia contra el golpe de estado) har utsatts för hot och våld. I protest mot kuppen befinner sig 50 000 lärare i strejk och 8 000 sjukvårdsanställda har stängt 28 sjukhus och 1 000 hälsovårdscentraler.

Text och bild :Erik Halkjaer
Las Manas, Nicaragua

Läs mer:

Amnesty om Honduras: ”Honduran authorities must respect the rule of law and human rights” (6 juli)

Human Rights Watch om Honduras: ”Honduras: Evidence Suggests Soldiers Shot Into Unarmed Crowd” (8 juli)

Internationella fackliga samorganisationen: ”11 August: International Day of Solidarity with Honduras”