Eritreaner intervjuas i radio medan de torteras

För svensk-eritreaner är Meron Estefanos ett välbekant namn, både för kritiker och anhängare till den eritreanska regimen. Hon är människorättsaktivisten och journalisten som villigt representerar den regimkritiska sidan mot styret i Eritrea. För Amnesty Press berättar hon om sitt engagemang och sitt arbete med att uppmärksamma kidnappade eritreaner som torteras i Egypten.

Meron Estefanos välkomnar oss till sin lägenhet i en Stockholmsförort där hon bjuder på eritreanskt majsbröd och te vid köksbordet. Hon berättar att hon själv var 15 år när hon i slutet av 1980-talet kom till Sverige tillsammans med sin lillebror för att återförenas med sin pappa. Hennes hemland hade då varit i krig sedan i början av 1960-talet, då Etiopien annekterade grannlandet Eritrea. Först 1991 tog kriget slut och 1993 fick Eritrea sin formella självständighet men Meron stannade kvar i Sverige.
- Den eritreanska regimen bestämde 1994 att alla kvinnor och män mellan 18-50 år, som inte har ett särskilt tillstånd, måste göra militärtjänst. Antingen kan man stanna och tvingas bli soldat, oavsett om man är man eller kvinna, eller fly **och kämpa för frihet, säger Meron Estefanos.

Meron Estefanos visar länkar till nyheter om Eritrea.

Freden mellan länderna visade sig vara bräcklig och 1998 startade kriget mellan dem igen, vilket nu gällde gränsdragningar. I december 2000 slöts ett fredsavtal mellan länderna. Protester mot bristen på demokratiska reformer från eritreanska regeringen tystades i september 2001. Då fängslades 11 ministrar och alla privata medier stängdes ned. Även 10 journalister fängslades, däribland den svensk-eritreanske journalisten Dawit Isaak, som efter tio år fortfarande sitter fängslade utan rättegång. **År 2002 valde Meron ändå att flytta tillbaka till Eritrea med sin tvåårige son. Vid den tiden fungerade hennes svenska pass som en fribiljett som vande henne vid en helt annan livsstil än i Sverige
- Jag kunde leva som en drottning. Livet var enkelt och allt var billigare än vad jag var van vid, säger Meron.

Efter ungefär två år i Eritrea började hon vackla i sin uppfattning om situationen i landet då hon märkte att hennes eget liv med drottningförmåner skiljde sig från hennes grannars vardag.
- Mina grannar blev gripna utan att någon visste varför och utan att någon vågade ställa frågor. Jag känner till en lärare som var en bra förebild för barnen. Han och hans fru blev gripna en natt. Frun släpptes efter en månad, men än idag vet ingen var han är eller varför han blev gripen, minns Meron.

När hon var på plats i Eritrea träffade hon många barn som hade gått om samma klass upp till sex gånger. Det var inte för att de egentligen behövde det utan för att lura systemet och undvika att bli inkallade till armén när de gått ut skolan, då både kvinnor och män tvingas göra militärtjänst.
- Dessa barn jobbade hårt för att misslyckas, menar Meron Estefanos.
Regimen, med president Isaias Afewerki i spetsen, förstod dock så småningom varför barnen gick om klasser så pass många gånger och reglerna ändrades till att ingen längre fick gå om en klass. Nu ingår istället sista året i gymnasiet i militärtjänsten.
- Jag oroar mig för Eritreas framtid. Utbildningssystemet är inte bra och kulturen försvinner, framhäver Meron Estefanos.

Meron visar hur hon spelar in radioprogrammen till __Voice of Meselna Delina.

2004 upplevde hon ett möte när hon väntade på tandläkaren som påverkade henne djupt. Hon fick höra från en väntande patient att det var tack vare de personer som lever i exil som regimen hålls vid liv. Eritreaner som har lämnat hemlandet tvingas att betala en skatt på två procent av allt de tjänar till eritreanska ambassader, vilket är en av Eritreas största inkomstkällor. Strax därefter återvände hon till Sverige och började arbeta aktivt med att sprida uppmärksamhet om situationen i Eritrea, bland annat med radiostationen Voice of Meselna Delina. Det är den första radiostationen som sänder regimkritiska program till Eritrea, utifrån huvudkontoret i Sydafrika. Efter första sändningen fick hon mycket positiv respons och började därefter göra program flera gånger i veckan.
- Det hela började med att jag intervjuade vänner från Eritrea, här i köket där vi sitter nu. De berättade bland annat om sina upplevelser från när de har varit fängslade. Därefter har programmen utvecklats, men jag spelar fortfarande in dem här i min lägenhet, berättar Meron Estefanos.

Att Meron tog öppet avstånd från regimen när hon flyttat tillbaka till Sverige togs inte emot med öppna armar av alla människor som stod henne nära. Splittringen mellan regimkritiker och regimtrogna är djup för eritreaner, oavsett om de befinner sig i sitt hemland eller runt om i världen.
- Folk splittras i två grupper. När jag kom tillbaka till Sverige insåg jag att de flesta av mina vänner var trogna den eritreanska regimen och att de tog avstånd från mig. Men jag hade precis bott i Eritrea i två år medan många andra bott länge i Sverige. Jag vet vad jag har sett, säger Meron Estefanos bestämt.

Förutom att krossa vänskapsrelationer splittras även familjer på grund av de olika åsikterna till Eritreas regim. Det orsakar familjemotsättningar i varenda hus som Meron Estefanos uttrycker det. Splittringen bland eritreaner visades tydligt då Meron mottog ett direkt hot för första gången tidigare under hösten. Under Bokmässan i Göteborg deltog hon i en **paneldiskussion arrangerad av Reportrar utan gränser gällande situationen i Eritrea tillsammans med människorättsprofessorn Kjetil Tronvodd, europaparlamentarikern Olle Schmidt (FP) samt Esayas Isaak, lillebror till den fängslade journalisten Dawit Isaak. När hon steg ned från scenen blev hon dödshotad av en eritreansk mansom sa till henne att ”nämner du mitt namn en gång till ska jag skära halsen av dig!”. Meron polisanmälde honom samma dag och just nu pågår förhör i ärendet.
- Vi är i Sverige nu, här hotar man inte människor, han är inte i Eritrea längre, säger Meron.

Radioprogrammen spelar Meron in i vardagsrummet.

Som ett av ansiktena utåt för de regimkritiska rösterna befinner hon sig i en utsatt position där hon har fått utstå dödshot och glåpord riktade mot henne.
Är du någonsin rädd?
- Jag är inte rädd för regimen men jag kan bli rädd för deras anhängare i Sverige ibland, svarar hon.

Meron Estefanos visar radioutrustningen i vardagsrummet som hon använder för att spela in radioprogrammen till Voice of Meselna Delina. Under 2011 har Merons radioprogram främst fokuserat på eritreaner som i jakten på frihet flyr landet, men kidnappas på vägen till ett nytt liv. Hon rapporterar om människor som flyr från Eritrea och hamnar i Sudan. Där blir de lurade, kidnappade och sålda till Sinai i Egypten där de utsätts för tortyr.
- Det finns tortyrläger i Egypten där de blir tvingade att ringa till sina släktingar som lever i exil runt om i världen. Medan de ringer blir de torterade och blir släppta först om släktingarna betalar upp till 40 000 dollar, förklarar hon.

Meron fick kännedom om dessa tortyroffer efter ett tips från en man vars bror var kidnappad i tortyrlägret. Mannen gav henne telefonnumret till brodern och senare under dagen ringde hon upp honom och fick intervjua både honom och de andra 27 fångarna som var där. Meron uppskattar att det rör sig om 600 -700 människor som torteras i dessa läger. Hon kan ringa och intervjua dem då de låtsas att hon är en släkting som kanske kan betala lösensumma för dem.
- När jag intervjuar dem är de fastkedjade och får elchocker. Kvinnorna blir ofta våldtagna. Det är inte bara fysisk utan även psykisk tortyr. Det handlar även om barn och jag har själv en son som är tio år så det är klart att det blir känslosamt, berättar Meron Estfanos.

Den första gruppen fångar hon intervjuade bestod av 28 eritreaner. En av dem var en 18-årig kvinna som våldtogs framför de andra fångarna upprepade gånger.
- Jag kommer aldrig att glömma henne, säger Meron Estefanos.

Den 18-åriga kvinnan kommer aldrig att glömmas, särskilt inte då hon var en av få i den gruppen fångar som har frisläppts. Meron hade i samarbete med flera andra engagerade personer gjort en insamling och betalat lösensumman. Hon har över 300 timmar inspelat material på tigrinja, språket som talas i Eritrea. Det är inspelat genom samtal till mobiler som kostar två kronor per minut. Hon är själv student och har dessutom en son att försörja.
Är allt arbete, kostnader, tid och risker värt det?
- Ingen vet hur många som har gripits. Men sanningen kommer att komma fram, efter att diktaturen har fallit. Jag vill kunna säga att jag gjorde allt jag kunde. För mig är det värt det! säger Meron Estefanos.

Text och foto: Josefine Nilsman

Läs mer:

Nobelpristagare deltar i svart minnesdag för Dawit Isaak (Amnestys bevakning av paneldiskussionen Meron Estefanos deltog i innan hon blev dödshotad, 23 september 2011)

Eritreans 'being tortured in Egypt's Sinai for ransom'_ _BBC rapportering om eritreaner som torteras i Egypten