Colombiansk fredsprocess fylld av utmaningar

reportage | 2012-12-13

Såväl svenska som colombianska gäster deltog i paneldiskussionen " En fred för alla?" på Medelhavsmuséet i Stockholm.

För första gången på ett decennium har fredsförhandlingarna mellan den colombianska FARC-gerillan och regeringen återupptagits. Detta har väckt en försiktig optimism i det krigsdrabbade landet men många utmaningar återstår för såväl förhandlarna som för civilbefolkningen.

Vid en paneldiskussion arrangerad av Colombiagruppen och Vänskapsföreningen Sveriges Riksdag – Latinamerika samlades såväl svenska som colombianska gäster i Stockholm den 4 december för att diskutera den komplexa frågan om hur fredsprocessen ska kunna mynna ut i en hållbar lösning.

En av deltagarna är den tidigare presidentkandidaten Álvaro Leyva Durán som har stor erfarenhet från tidigare fredsprocesser i landet, då han har fungerat som medlare mellan regeringen och såväl FARC-gerillan som gerillarörelserna M-19 och ELN. M-19 lade ned vapnen i slutet av 1980-talet medan ELN har fortsatt sin väpnade kamp.

Leyva Durán har också medlat under de nu pågående förhandlingarna i den kubanska huvudstaden Havanna och **anser att det är viktigt att ta ett helhetsperspektiv på konflikten för att kunna diskutera lösningarna till den:
– Våldet i Colombia började inte igår, för ett år sedan eller för tio år sedan. FARC-gerillan bildades 1964 och därför brukar man nämna det som året då konflikten startade, men gerillan föddes ur en tidigare konflikt, säger Álvaro Leyva Durán.

1948 utbröt ett inbördeskrig, kallat ”La Violencia” (Våldet) mellan de konservativa och liberala partierna i Colombia sedan den liberale politikern Jorge Eliécer Gaitán mördats. Det beräknas att omkring 200 000 människor dödades i det politiska våldet under perioden 1948-1958.
Den invecklade bakgrunden till konflikten i kombination med misslyckanden under tidigare fredsförhandlingar menar Leyva Durán har skapat en komplicerad situation där det inte alltid är lätt att avgöra vem som är offer och vem som är bödel:
– Jag har träffat gerillamedlemmar som undrar vem som ska gottgöra dem.

Álvaro Leyva Durán menar att Sverige kan bidra positivt till de pågående fredsförhandlingarna.

Just frågan kring hur förövarna efter en konflikt ska hållas ansvariga och på vilket sätt offren ska få upprättelse är ett centralt tema vid återuppbyggnaden av ett samhälle efter en konflikt. Maria Nystedt från Folke Bernadotteakademin har specialiserat sig på övergångsrättvisa och hon menar att den ofta debatterade konflikten mellan fred och rättvisa snarare bör betraktas från perspektivet att rättvisa är en förutsättning för en hållbar fred.
– Martin Luther King sade att fred inte bara innebär frånvaron av våld, utan också närheten till rättvisa, säger Maria Nystedt.

En svårighet i post-konfliktsamhällen är dock att rättssystemet i landet många gånger har slagits i bitar. Dessutom är det kostsamt att driva processerna, samtidigt som landet har stora behov av resurser inom en rad områden.
– Rättvisa måste få kosta, men det måste också vara möjligt att öppet diskutera prislappen, säger Maria Nystedt.
Hon poängterar också att huvudsaken är att processen kännetecknas av ett lokalt ägandeskap samt att den är inkluderande:
– Det är viktigt att inte förhandla bort detta. Ju mer inkluderande en process är desto mer accepterad kommer den också att bli, även om det också innebär att den blir mer komplicerad.

Den pågående fredsprocessen i Colombia har bland annat kritiserats av representanter för det civila samhället för att inte representera gemene man i allmänhet och gemene kvinna i synnerhet. Linda Cabrera Cifuentes arbetar som advokat på den feministiska organisationen Sisma Mujer, och enligt henne är varken FARC eller regeringen särskilt intresserade av att garantera kvinnornas rättigheter i fredsprocessen. Detta trots att FN:s säkerhetsråd redan år 2000 antog resolution 1325 som tar upp vikten av kvinnors delaktighet i fredsprocesser.

– Det finns många FN-resolutioner som garanterar kvinnors deltagande i fredsprocesser men ingen kvinna är med vid förhandlingsbordet, så den rätten förnekas oss, säger Linda Cabrera Cifuentes.
Cabrera Cifuentes menar att det sexuella våldet mot kvinnor har använts som ett redskap under konflikten som dessutom har gynnat ekonomiska intressen då det har lett till att människor har tvingats fly från sina områden. Samtidigt är straffriheten för brott som gäller sexuellt våld utbredd:

– Alla de väpnade grupperna använder sig av sexuellt våld, men ingen har blivit adekvat straffad. Vi anser att fred inte är möjlig utan kvinnors deltagande, sanning, rättvisa och gottgörelse, säger Linda Cabrera Cifuentes.

Advokaten Linda Cabrera Cifuentes arbetar genom den feministiska organisationen Corporación Sisma Mujer för att ge kvinnor tillgång till rättvisa och för att stoppa det sexuella våldet mot kvinnor.

Ett av resultaten av den första omgången av fredssamtalen är att förhandlarna har beslutat att just göra processen mer tillgänglig för civilbefolkningen. Exempelvis har man, enligt nyhetsbyrån IPS, planerat att lansera en internetsajt där vanliga medborgare ska få lämna sina rekommendationer och förslag till vad som bör diskuteras. Linda Cabrera Cifuentes är dock skeptisk till idén:

– Jag tycker att det är ett ganska torftigt förslag som i första hand riktar sig till den välutbildade delen av befolkningen. I många områden i Colombia finns det ju inte ens internet. Dessutom är det oklart vad som ska hända med de förslag som kommer in, vem är det som ska bestämma vilka förslag som ska antas?, säger hon till Amnesty Press.

Om behovet således är stort av att inkludera större delar av den lokala civilbefolkningen, hur kan då externa aktörer medverka för att påverka fredsprocessen i en positiv riktning?
Álvaro Leyva Durán menar att konfliktlösningsprocessen skulle ha mycket att vinna på att bjuda in aktörer utifrån:
– Ni i Sverige skulle kunna bidra på ett fundamentalt sätt. Sverige är ett rikt land i fråga om institutioner som sysslar med mänskliga rättigheter och kvinnors rättigheter. Den här typen av engagemang hittar man inte överallt, och jag tror att upprättandet av ett antal tankesmedjor här skulle kunna göra mycket för att berika en lösning till konflikten.

Christer Winbäck (FP) är ordförande för Vänskapsföreningen
Sveriges Riksdag – Latinamerika och Maria Nystedt är expert på övergångsrättvisa
på Folke Bernadotteakademin.

Vid Álvaro Leyva Duráns sida sitter Christer Winbäck (FP) som var med och bildade den tvärpolitiska vänskapsföreningen Sveriges Riksdag-Latinamerika efter en resa till Colombia 2005. Winbäck var senast i Colombia i våras och delar med sig av sina intryck från resorna.

På en fråga från publiken om varför inte Sverige, som länge varit aktivt i Colombia och som kallat sig för en Partner för fred, inte klev fram och tog en mer aktiv roll när fredsprocessen väl startade svarar Christer Winbäck att Sverige fortfarande har en relativt god kontakt med de colombianska myndigheterna och att samtal kan pågå på olika sätt.
– Men vi borde ha en betydligt mer aktiv roll i detta och jag är den första att erkänna det, säger Christer Winbäck.

Medan förhandlingarna pågår på Kuba fortgår konflikten i Colombia, då endast FARC har utlyst en vapenvila medan regeringen har fortsatt att angripa gerillans läger. Senast i början av december dödades 20 gerillamedlemmar i en sådan attack och vägen mot en hållbar fred kan därför tyckas lång. Paneldeltagarna tycks dock vara överens om att den långsiktiga lösningen på ett eller annat sätt måste inkludera ett brett deltagande i fredsprocessen.

– Alla kan inte vara med under samtalen i Havanna men alla kan vara med och bygga fred, säger Christer Winbäck.

Text och bild: Vera Häggblom

Fotnot: I Colombiagruppen ingår Amnesty International, Adoptionscentrum, Civis, Diakonia, Fackförbundet ST, Forum Syd, Kristna fredsrörelsen, MR-fonden, PBI och Svenska kyrkan.

Läs mer

Colombian authorities fail to stop or punish sexual violence against women (Amnesty-rapport 4 oktober 2012)

Försiktig optimism inför fredssamtalen - Farc utlyser vapenvila (Amnesty Press 26 november 2012)

Colombiansk gruvutvinning på väg att spåra ur ( Amnesty Press 25 november)

Ursprungsfolk betalar priset för företagsfesten i Colombia (Amnesty Press 1 juni 2012)

Fredsbyn San José de Apartadó kämpar för livet (Amnesty Press 11 november 2011)

reportage | 2012-12-13